Som barn
Bestämd och självständig. Jag lallade iväg på egen hand och bekymrade mig aldrig om vart de andra var. Jag var nyfiken och gillade att bestämma. Mina föräldrar försökte få mig att läsa sagor men jag vägrade, var intresserad av andra saker. Ville hellre upptäcka. Men plötsligt en dag hade jag bestämt mig för att prova och då satt det. Efter det började jag skriva i rasande fart, historier klappt läsliga och började med dagbok när jag var fem.
Jag gillade tydligen inte att leka särskilt mycket med andra barn, snarare bredvid. Grejen var att jag gillade att ha någon där men var ofta försjunken i det jag gjorde så jag tappade bort ifall de andra hunnit gå vidare och börjat leka med något annat. Jag hade heller inget behov att umgås med folk särskilt länge, jag ringde bara vidare till någon annan. Men jag hade inte så bra koll på hur man borde bete sig, jag utgick bara efter mina känslor och trodde alltid att jag kunde övertyga andra om jag bara hade rätt argument.
I skolan fick vi första året välja om vi ville leka eller plugga och jag valde skolarbete. Kan inte komma ihåg om det var lätt eller svårt men jag vet att man fick en extrabok om man blev klar i matte för snabbt. Jag har däremot inget minne av att det skulle gå särskilt lätt i skolan om det inte var så att jag var väldigt intresserad.
