GLÄDJE

Ja jag vet. Jag skriver alldeles för sällan..

Jag bara måste skriva om några saker som hänt nyligen.
Kan ju ta det från gårdagen. Eller från fredags rättare sagt. Vi hade avslutning i skolan där vi som vanligt satt i skånehuset eller vad det heter, efter att vi varit på skolan och ätit pepparkakor och haft frågesport i klassrummen med helknasiga frågor.
(Jonas.. Vasamuseet?!? Hur tänkte du där? Det kommer vi inte glömma i första taget.)
Därefter begav vi (Angelica, Ida och jag) oss hem till Angelicus Petrus Olssons ost tadam tisch.
Jag ringde till pappa och frågade om posten kommit, men det hade den dock inte, men han skulle ringa om det kommit något från försvarsmakten. Så när vi lagat mat och satt och åt så ringde han och det hade tydligen kommit TVÅ brev som han fick slita upp och läsa. I den ena stod det ATT JAG BLIVIT ANTAGEN TILL FLYGVAPNETS VINTERKURS I GRÖVELSJÖN UNDER EN VECKA UNDER JANUARI-FEBRUARI!!! Och inte nog med det, i det andra brevet låg en skiva med bilder från marinens sommarskola som jag var på i somras. Alltså jag fick bokstavligt talat glädjefnatt!!!!

Efter ett par timmar var även Dallo (Callina) på plats. Vi åt smörgåstårta som Ida dock ansåg platsade bättre i mitt glas och sjöng sen kareoke för hela slanten!
Sen improvoserade Dallo och jag lite och byggde ihop en tomtedräkt av en röd filt, tre kuddar, två skärp och en tomteluva. Det där fick jag (Lenny) ha på mig och dela ut julklappar som de fyra musketörerna böt med varandra.
Sen blev det urballning! Och mer kareoke tills dom flesta slocknade!

Urballning?

Igår när man kom hem från Angelicus så firade vi jul med pappas släkt här hemma, 19 pers tror jag att vi var. Hela huset fullt med andra ord, inkluderat två busungar som inte satt still under hela kvällen.
Måste bara lägga in den här bilden. Jag klädde nämligen granen för några dagar sen och jag hängde på ALLT jag hittade, försökte göra något liknande Musse Piggs gran då när ekorrarna flyttat in. Och jag tror jag lyckades. Mamma skrattade åt granen och undrade hur jag hade tänkt men det var faktiskt en och annan släkting som tyckte den var snygg. Kusin Magnus sa till och med att den var näst intill perfekt. *Stolt* Jag tror det hade med valet av musik att göra. När jag började klä granen lyssnade jag på julmusik och klädde granen i silver, lila och blått. Men när Körberg började sjunga opera spränges mitt huvud och jag bytte istället till gap och skrik musik på en gammal bränd skiva jag hittade och därmed blev granen röd, blå, lila, silvrig, gul, guldig, grön, vit och det hängde saker från ALLA grenar och ibland flera saker på varje gren.

Varsågod, vad tycks?




Sen måste jag ju bara skriva lite om dom här bilderna som jag fick hemskickade från marinen, det handlade ju ändå om de garanterat bästa tre veckorna av mitt liv. Och man kom och tänka på en massa härliga minnen och saknade Kungsholmen så det värkte i hela kroppen.. Tänkte jag kunde slänga med några bilder här också. Har man inte varit med själv så är det ju inte samma sak, men kanske kan vara trevligt att kolla ändå.



(Andra bilden från vänster är mamma, pappa, Jacke, mormor, nästkusin Jesper och hans mamma Kate med, eheh.)



Och den sista bilden laddar jag upp så du har något att skratta åt..
Den helroliga Andersson till vänster by the way.



God afton och på återseende mitt herrskap!

Back in reality

Ojoj, tiden i Stockholm gick så FORT! Vart tog dom fyra dagarna vägen?
Har så mycket att skriva om att jag inte vet vart jag ska börja..

Ja, torsdag morgon förra veckan begav vi oss iväg mot stora staden, jag, Dallo och Angelica!
Tiden gick ganska fort på ditvägen, vi underhöll oss rätt bra, och andra med för den delen, genom att sitta och spela en massa spel i restaurangvagnen tills vi fick en massa folk omkring oss att börja kommentera eller bara allmänt skratta åt oss.
Väl framme skulle vi ju hitta rätt också, dock var det inga problem. Än.
Vi traskade genom gamla stan bort till vårt vandrarhem som var en båt där vi tryckte oss in i något minimalt rum eller vad det nu heter på fartyg. Haha, seriöst, det var inte mycket plats, men det gjorde oss inte så mycket..
Haha under eftermiddagen skulle vi gå in till centrum igen och det gick ju bara allmänt skitkasst. Vi tyckte vi var smarta och tog en genväg, jag tyckte att jag hade stenkoll på vart vi var helt tiden, men uppenbarligen inte, så efter att vi kommit fram till stadshuset och fortsatt vägen fram så var vi helt plötsligt tillbaka i gamla stan igen, HUR gick det till?! Nåja, vi började om på nytt och kom till slut fram till drottninggatan där vi även hittade Timo Räisenen nånting, sjungandes och spelandes i en skivaffär.. Vi traskade även förbi NK med en massa skräckinjagande saker i skyltfönsterna, för att även åka hiss i samma byggnad. Därefter gick vi på en väääldigt lång jakt efter mat, vi var nog överallt i hela Stockholm, men efter två timmar så fann vi det perfekta stället där vi blev så övertrötta att vi skrattade åt ingenting så länge att personerna vid bordet bredvid både gav oss en smått roande blick men samtidigt såg ut som att vi inte hade alla hönsen hemma. Vilket vi heller inte hade.
Nåväl.

Under fredagen skulle vi upp klockan nio hade vi tänkt, och en halv sekund efter att alarmet på Dallos mobil ringt flyger jag upp ur sängen, ut i korridoren och in i ett av de två duschrummen. Efter jag duschat och står med handduken runt mig kommer en kille i 25 års åldern in, ser alldeles chockad ut och stammar fram ett.. "oh.." för att därefter skynda ut igen. Jag fattar ingenting, men tanken slår mig direkt efter att jag förmodligen var inne i herrarnas duschrum, och letar efter någon skylt på vägen ut, och mycket riktigt. Utanför står dessutom killen snällt och väntar. Haha jag tyckte det var mer komiskt än pinsamt och gav därför killen ett leende innan jag smet in på vårt rum.

Det första vi gjorde den dagen var att gå på August Strindberg museet! Och tur som vi hade lyckades vi anlända ungefär en halvtimme innan en guidad visning av Strindbergs sista bostad ägde rum, så den missade vi inte. Därefter gick vi runt på staden i ett antal timmar. Vi åt även på max där Angelica fick syn på idol-Markus, och med tanke på tävlingen som Dallo och jag startat innan resan, vem som kunde få flest autografer, så såg jag detta som ett ypperligt tillfälle och gick därför och insamlade min första och ledde därav med 1-0!
Under kvällen gick vi och träffade Louis, som jag snackat med på luckan och även träffat en gång. Jag hade även försökt övertala Björn, en annan från luckan som känner Louis, att hänga med, men han hade ett prov på måndagen så det blev helt enkelt till att göra ett hembesök och säga hej och goddag till den unge mannen.
Därefter stack vi igen, alla utom Björn, till en krog på Kungsholmen dit även en annan av Louis goda vänner Isac hängde med, han såg dock ut att heta Hampus, haha nej jag kan inte släppa det!
Iallafall, det var väldans trevligt! Såklart kom det här med dialekterna upp, där vi tyckte Anders hette Anndours, och Louis och Isac tyckte det hette Anndesch. Såklart kom vi ingenstans med dessa diskussionerna haha..
Tja.. till slut stängde dom ju tyvärr så vi gav oss tillbaka till vårt enkla hem.

Sen under lördagen ja..
Då vart det skansen för hela slanten. Jag menar.. är man i Stockholm så är det ju givet. Var en julmarknad där dessutom så det var riktigt najs. Var som att åka tillbaka i tiden, I love it!
Fanns även lussekatter och glögg. Awesome!
Också hittade vi svenskaläraren Jonas i en äldre version som stod och sjöng i en kör.
Efter att vi lämnat skansen och försökt visa ingången till några förvirrade tanter, så gick vi till musikmuseet, vet väl inte om det var min grej haha, ungar överallt som slog på en massa instrument, dessutom är jag inte så musikalisk av mig, men det var ändå rätt kul på vissa ställen. Nja, jag ansåg mest att det var Stockholms version av barbacka. Därefter tog vi ännu en tur på staden för att därefter återvända till vår bostad.
Efter ett kort besök på båten under kvällen, där vi gick in, tog av oss skorna, la oss i sängarna, reste oss, tog på skorna och lämnade vandrarhemmet igen gick vi bort till slussen där Björn stod och såg allmänt.. ståtlig ut, gick vi bort mot obelisken/slottsbacken i gamla stan. Louis hann även ifatt oss på vägen också gick vi på spökvandring. Vi var kanske hundra personer som samlades på ovanstående plats, dit även guiden Mike the poet anlände, vi fick klisterlappar som Louis, Björn, jag och Dallo satte i pannan, och därefter började vandringen. Vi gick genom en massa gränder och smala vägar, över torg och genom tunnlar. Ja, vi var nästan överallt i gamla stan där vi fick höra en massa historier om folk som dött och nu spökade där. Huga. Där var även folk utklädda till spöken, pestsmittade och massa andra konstiga saker, med näbb och grejer. Usch vad dom skrämde ihjäl mig, haha Björn och Louis fann detta väldigt roande så de försökte hela tiden trycka fram mig till dom där äckliga grejerna, framförallt Björn. På ett ställe hoppade en fram från en mur och skrek. Jag skrämdes nästan ihjäl och släppte därefter inte taget om Björn.
Fast spökvandringen var lite kul ändå trots att jag nästan dog av rädsla.

Vi hängde sen på dom till en krog en bit från vandrarhemmet. Vi stannade dock inte så länge..

Ja sista dagen då..
Vi slängde bort väskorna på stationen/NK och gick därefter till gamla stan och kollade på högvakten, haha såg rätt kul ut men dom var rätt duktiga, musikfolket. Haha en stackare stod och frös så han skakade och en annan kunde knappt hålla sig från skratt när jag, Dallo och Angelica höll på och tramsa som mest. Vi fick även syn på Hasse Aro från efterlyst. Fram med papper och penna, och en stund senare ledde jag tävlingen med 2-0, vilken även slutade så!
Nåväl. Därefter tog vi oss till stadsteatern där vi kollade på Anne Frank, den var väldigt bra! Synd dock att det inte var en teater med en massa skådespelare som spelade alla i Annes liv, här var det bara en tjej som spelade henne och berättade ur dagboken. Slutet var dock väldigt starkt..
Därefter var det ännu en runda på staden tills allt stängde. Då gick vi till stationen där jag sa:
- Robust kanin
till Dallo först hotade med att strypa mig, men sen blev övertrött och sa det hon med. Sen tog vi jättefula bilder fram till klockan halv 8 då vi åkte tunnelbana till slussen för att gå och dricka te med Björn och Louis på något café. Teet var SJUKT gott! Sen upptäckte de unga männen dessvärre att jag var kittlig, att Dallo skrattar som en häst när hon blir kittlad i knävecken och även att Björn nästan trillar av soffan när man kittlar honom.
Sen skulle Björn hem och plugga. Vi andra gick och skulle se vad som händer när man lägger i mentos i cola light så vi gick och letade efter detta i ett tag, därefter provade vi, och det var inte så kul som det var när Filip och Fredrik testade på "Boston tea party". Men men. Sen vart det stationen igen och runt 11 tiden på kvällen åkte vi hem med tåget.
Haha sov väl ungefär två timmar och därefter var man tillbaka i Hässleholm och sen Kristianstad. Satan i gatan vad trött man var, och skulle dessutom till skolan två timmar senare. Jag kan väl säg som såhär, jag kommer inte ihåg mycket av varken måndagen eller tisdagen. Jag gick mest omkring som en zombie och är nog inte riktigt återställd ännu. Men man har ju en go sovmorgon imorgon så det blir najs.

Alltså.. Jag saknar Stockholm helt sjukt mycket just nu. Hatar att vara tillbaka i Kristianstad med allt skolarbete.. Men men, tänk positivt, bara ett halvår kvar, sen slutar skolan..

Ännu en bok publicerad.
Nej, ska väl se om man kan hitta avsnitten om Strindberg som gick på tv för något år sedan.
På återseende mitt herrskap.
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se