TVÅ DAGAR KVAR!

Tiden går så sjukt snabbt just nu. Var det inte tio dagar kvar nyss? Jo, men i övermorgon far jag, Dallo och Angelica till stora staden. Tänk.. om två dagar!

Först och främst måste jag bara skriva om den helt sjukt roliga helgen.
Hade ju då som vanligt beslutsångest där på fredagskvällen, cirka två timmar innan bussen gick. Skulle jag åka på övningen med flygvapnet eller skulle jag stanna hemma och slappa? Det blev F 17, som tur var!
Där var helt sjukt många människor. 16 nya grundkursare, sammanlagt nästan 40 GK, cirka 30 som gick fortsättningskursen, vi var sju på ledarskapskursen och tio på instruktörskurs ungdom. Alltså folk ÖVERALLT i kasernen.

Under lördagsmorgonen höll vi i lite exercis med varandra på LK, var med GK på en genomgång om R3 (räddning, röjning, reparation) och fick åka omkring i något enormt fordon som vår kurschef löjtnanten körde. Därefter var det simning. Befälen körde själva, vi andra åkte buss. Väl framme vid simhallen i Ronneby ser det väldigt tomt ut. Vi hoppar av bussen och står där en stund. Till slut börjar biträdande instruktörerna ringa och alla ser allmänt förvirrade ut förutom Alvén som är övertygad om att befälen står utanför simhallen i Karlskrona. Och mycket riktigt. Så det var bara till att hoppa in i bussen igen, haha.
Väl framme i Kalleskrona simmade LK och FK för idrottsmärket. Alla fick guld (40 längder).
När vi några timmar senare är tillbaka på flottiljen och har ätit skulle vi ha utbildning med löjtnanten igen. Eftersom han normalt jobbar på R3 fick vi nu prova på rökdykning. Nere i ett rum i källaren på kasernen slängde vi på oss ett par oranga sjukt tjocka byxor och en lika fet jacka ovanpå uniformen. Kändes som att man hade dubbla lager av skidkläder på sig. Därefter fick vi även en hjälm på huvudet, som förövrigt var sjukt cool eftersom det fanns hörselkåpor eller vad det heter, så satte man igång dom hörde man allt typ tio gånger starkare, inte högre, bara starkare. Så om man gick på grus lät det som att man haft öronen i höjd med fötterna, haha svårt att förklara.
Vi hängde även en skyddsmask runt halsen och en tub med luft på ryggen. Rökdykarutrustningen vi hade på oss vägde 24 kilo. Sen hade vi dessutom ett munstycke till en vattenslang som vi skulle släpa med oss.



Därefter åkte vi ut till en stuga på flottiljområdet där vi gick in två och två. Clarenfjord och jag var näst sist. Man skulle krypa runt i stugan där det var kolsvart, för att leta efter en lång järngrej som vi skulle betrakta som en människa och därför hitta och rädda. Så innan vi gick in fäste vi fast skyddsmasken och skulle koppla fast en slang från tuben med luft till masken för att vi skulle kunna andas i stugan. Förvisso hade vi ingen rök i stugan eftersom det fanns en massa risker med det, men vi fick låtsas som att där var rök. När man fäst fast slangen skulle man ta ett snabbt djupt andetag för att man skulle kunna andas luften från tuben. Men det funkade inte på mig eftersom jag hade för litet ansikte, haha, så löjtnanten fick sätta igång ett ständigt tryck med luft in i masken, vilket gjorde att jag inte hörde nånting. Också var man etta in i stugan, Clarenfjord var precis efteråt och höll fast ena handen på mitt ben så att vi inte skulle tappa bort varandra, sen började vi krypa och shit vad svårt det var! Vi kröp runt i rum efter rum, krockade med väggar och möbler och hade någon sett oss så hade vi förmodligen sett förbaskat roliga ut.
Väl inne i det tredje rummet börjar Clarenfjord skrika på mig. Jag antar att han hittat järngubben men hör absolut inget av vad han säger med tanke på lufttrycket i min mask så jag skriker "VAAA?!" säkert fem gånger innan jag hör att han säger:
- Ska vi inte krypa in i rummet?
- Men vi är ju i rummet!
- .... Jaha..
Haha efter ett tag kände jag hur det började kännas lustigt på kinden som lufttrycket var på men tänkte inte så mycket på det, så vi fortsatte krypa in i väggar och förtvivlat söka efter vår lille gubbe som vi fått i uppdrag att rädda. Till slut hittas han och vi backar ut ur stugan.
När luften i tuberna höll på att ta slut så började de tjuta en stund men min vägrade ge upp haha. Så när vi satt i minibussen på väg tillbaka till kasernen höll den fortfarande på och jag fick inte tyst på den. Så efter kanske en kvart är det tyst i bussen förutom min tub som håller på att pipa och löjtnanten utbrister:
- Är det Bondesson som sitter och låter?
- Jajemen!

Senare under kvällen fick vi ett par timmar ledigt eftersom vi skulle ha julavslutning och när jag går förbi en spegel ser jag att jag har ett stort rött märke på kinden. "Vad i....?!" tänker jag. Haha sen fattade jag att jag fått en lätt köldskada av lufttrycket i masken och det var därför det känts så konstigt. Haha så kan det gå. Märket sitter fortfarande kvar, dock är det litet nu. xD

Vi fick även diska innan avslutningen. Gick väl någorlunda skitkasst. ^^ Haha det stod instruktioner på väggen om diskmaskinen men dom gjorde oss inte mycket smartare så vi tryckte lite överallt och öppnade och stängde och hej och hå, men till slut så fick vi igång den. När vi senare skulle tömma maskinen på vatten hade vi ännu ett problem, så det blev till att ringa Clarenfjords mamma. Till slut hade vi även detta löst. Vi hittade även två vattenslangar som man kunde rikta åt olika håll med ett ganska bra tryck så när löjtnanten tittade förbi när vi nästan var klara säger Alvén:
- Löjtnant, vi anhåller om att göra en skridskobana, och pekar ut mot asfaltsområdet utanför diskrummet.

Sen på julavslutningen satt vi i mässen. Efter att vi ätit delades vi in i olika grupper. LK hamnade med Klingburgare och Kristensson från IKU. Frågesport och spex. Vårt spex gick ut på en händelse som inträffat i Växjö när bussen som skulle ta några till F 17 inte kom så Fänriken Bjuhr fick åka och hämta dom.
Så vi satt 9 pers inklämda på några stolar som skulle simulera en minibuss och alla sjöng för full hals, falskt och på olika låtar. Tillslut ryter Clarenfjord som spelar Bjuhr:
- Men kan ni inte sjunga EN och samma låt? Det låter förjävligt och alla sjunger FALSKT!
Det blir tyst och alla tittar på varandra i några sekunder.
Sen börjar vi igen..
- En elefant balanserade på en liten liten liten spindeltråd....

Uppdaterar imorgon!

Helt underbart!

Den här låten är så bra att man seriöst får rysningar. Ingen gap och skrik musik för en gångs skull. (;



HARDCORE SUPERSTAR <3

Uppdaterar bloggen senare när jag orkar.

Griseknoen doesn't live here anymore

Alltså.. har det inte blivit lite löjligt? Men bloggande och allt, för den sakens skull att det är ett mode?
Jag kom och tänka på det för några veckor sen, (visst, kanske lite sen på det..)
Jag började med bloggandet för två år sedan ungefär, på lunar (som jag äntligen gjort mig av med), vilket på den gamla goda tiden kallades för dagbok. Men nu, när man istället skriver på en sådan här sida så har det ju blivit något helt annat. Folk begränsar ju sin vardag, mår dåligt om de inte får åtminstone ett tillfälle om dagen till att skriva i sin blogg.
Blondinbella, den kändaste bloggaren i Sverige va? Men vem är hon? Hur blev hon känd? För att hon spenderar många tusen på kläder varje månad, för att hon har toppbetyg och kommer bli något viktigt när hon blir stor? I don't get it. Jag har inget emot själva henne, hon är säkert... trevlig. Jag förstår bara inte varför alla känner något tvång till att dagligen gå in och läsa vad hon skriver.
Och vem kom på den lustiga idén med dagens outfit? Seriöst, vem fan bryr sig om vad du har på dig? Så att alla läsare kan gå och köpa exakt samma saker och bli precis lika tuff? Nej, jag är inte lika negativ som jag låter, jag förstår bara inte varför det gått till en sådan enorm överdrift. Skriv när du har något att skriva om eller när du behöver skriva av dig istället för att skriva om en massa nonsens fem gånger om dagen för att det är modernt.

Jaja, annars då.. nedräkningen fortsätter. Vi är väl ett antal som har stenkoll på hur många dagar det är kvar nu. Och nu, mina damer och herrar, så är det bara tio dagar tills vi far till den stora staden. It's gonna be awesome!

Kan ju ta och skriva om i lördags också. Efter att ha pluggat ihjäl mig halva dagen åkte jag till Cederqvist, som jag träffade på F 17 när jag praoade där för exakt tre år sen. Han gjorde lumpen då, jisses, känns som femhundra år sen..
Iallafall. På bussen dit fanns bland annat skolans it-tekniker och en man som gick ut vid en hållplats och kissade i flera minuter så att resten av befolkningen på bussen tittade åt olika håll för att slippa se på, eftersom han bokstavligt talat stod mitt framför ögonen på oss.
Senare under kvällen, hos Cederqvist, spelade vi nåt super mario spel där man skulle köra rally. Haha jag var sjukt kass i början och kom sist, han vann nästan hela tiden. Fast sista omgången vann jag och han kom tvåa. Moahaha. xD
Sen satt vi halva natten och kollade på film. Någon SJUKT lustig som handlade om några olika personers liv typ i London. En man som påminde om Earl i "My name is Earl", skitkonstig. Sen en indier på ett apotek och en kvinna som jobbade där med honom, hennes kompis som började jobba som strippa osv. Haha alla var helt weird. Också var det en annan film, sån riktigt jobbig film där det var en hjälte mot typ sju miljoner gangsters och allt han gjorde visades i slowmotion också gjorde han en massa ninjagrejer och sparkade på en dunk med bensin så den flög upp mot killen han ville döda, sen sköt han på den så den exploderade medans han lugnt gick därifrån. I slowmotion. Självklart.
Sen vid två på natten kolla vi på "Det våras för rymden". Den var dålig, tyvärr.. Hade högre förväntningar på en Mel Brooks film.

Ja sen igår övningskörde man med pappa igen. Han har börjat acceptera att jag inte är självlärd så vi skrek nog inte en enda gång på varandra. xD Blev väldigt många korsningar, stopskyltar, mycket gasa/bromsa/backa. Just vad jag behöver träna på, men det går faktiskt bättre.. mycket bättre till och med. Lyckades faktiskt köra in i garaget utan att varken dra staketet med mig in eller köra rätt igenom och hamna på andra sidan garaget!

Idag kom jag på att jag ska till P 7 på torsdag för att göra en intervju med värnpliktiga till tidningen jag gör i projektarbetet. Är jag nervös? JAAAAA! Jag har ju knappt förberett några frågor att ställa till dom. Hur ska det här gå?

Haha kolla på det här klippet säger jag bara. Är du inte på bra humör så blir du efter att ha sett detta.



På återseende mitt herrskap.

12 dagar kvar!

Nedräkningen fortsätter.. 12 dagar kvar till Stockholm! xD

Haha seriöst, jag har nog världens coolaste morbror. Verkligen noll koll!
Har inte träffat/snackat med honom på över ett år också ringde han innan idag.
Jag svarar och han säger typ:
- Är det Jenny Larsen?
- Öh.. nej?
- Är det inte? Hmm.. Heter du Jenny Bondesson?
- Haha ja.
- Jaha. Det är din farbror Per.

och en stund senare
- Hur gammal är du nu?

ännu senare
- Har du min syrra hemma?
- Jovisst.
- Då kan jag få prata lite med henne va?
- Absolut.
- Men du får ha det så bra. Och hälsa brorsajäveln.

Haha jag tror jag fick samma gener som mina morbröder.

Har väl inget att skriva om egentligen, förutom att jag håller på och pluggar ihjäl mig. Är precis klar med idrottsuppgften, har bara sju miljoner saker kvar. Men det går framåt iallafall...
Har lite dåligt samvete för att jag inte hängde med på överlevnadsutbildningen i helgen, men prioriterade skolan.. Undrar vad dom gör just nu.. hmm.. äter bark och dricker sjövatten med puritabs (kontrollerade kallsupar) kanske..

Just det. Var och övningskörde med pappa i torsdags. Gick väl.. haha.. sådär.
Vi går inte riktigt ihop vad det gäller bilkörning så vi sitter mest bara och skriker åt varandra haha.
Men vi ska köra imorgon igen, får väl se om det går bättre då. ^^

Och på FBU i torsdags hade vi nya befälet sergeant Nilsson eller vad han heter. Haha helt galen.
När Isak och Lilleman kom in i lilla salen typ en halvtimme för sent är det första sergeanten säger:
- Ni behöver inte klä av er.

Nej här kan man inte sitta hela dagen.
På återseende mitt herrskap.

Nedräkning. Femton dagar kvar!

IKEA blev det i söndags ja.
Man ville mest bara gå och plocka ihop halva affären och flytta in alla saker i en egen lägenhet. Blev sjukt inspirerad av att gå runt där. Har du sett filmen "Tre systrar och en mamma"? Isåfall kommer du kanske ihåg Millys lägenhet? SÅ vill jag bo! Hon har verkligen den ultimata lägenheten!
Kan ju även nämna att jag skulle göra te efter vi kommit hem. Brukar vanligtvis värma vattnet i mikron och sen lägga i metallsaken med teet i. Mamma föreslog att jag istället skulle lägga i metallsaken innan jag värmde vattnet. Sagt och gjort. Saken är ju bara den att jag har fiskminne. Så när vattnet knappt en och en halv minut senare är klart tar jag ut metallsaken med händerna och saaaatan vad varmt det var!! Fick två snygga runda gropar på tummen och pekfingret och satt resten av kvällen med handen i iskallt vatten.

Nationella provet i svenska b som vi hade tidigare idag gick väl hyfsat. Hoppas jag. Skrev ungedär fem sidor om växthuseffekten. Var rätt najs att vi inte hade fler lektioner, så det blev till att traska in till staden med Ida.

Ja just det. Igår var vi i Lund/Malmö också ja. Dallo och jag åkte till teaterhögskolan i Malmoe för att snacka med några skådisar, ställa frågor, titta på deras scen och bläddra egenom ett album med bilder på elever som gått på skolan. HAHA Johan Ulvesson med långt blondt hår på 70-talet eller när det var. xD Och Johannes Brost osv. Vart många snyggingar där hahaha..
Sen snackade vi fjortisstockholmska hela vägen till stationen och fick säkert en och annan att tycka att vi var helt dumma i huvudet, särskilt när våra konversationer lät såhär:
- Asså. Kollar han på mig?
- Va? Vem?
- Han. Bakom oss.
- Eh. Aa. Jävla peddo.
- Asså. Aa.. Så jäävla pinsamt.

eller

- Du? Vet du? Jag får bara 30 000 i månaden.
- VA? Bara 30? Asså. Jag får 50. Och det är sjukt lite.
- Aa. Jag vet. Asså. Vad får man för 30 liksom? Så jäävla pinsamt att ha så billiga kläder.
- Aa.. Eller hur?! Typ. Man handlar ju bara på NK. Och komma dit med 30 000, vad får man för det liksom? En jacka. Ofta man bara har EN jacka.
- Aa. Pappa är ändå advokat. Han jobbar mycket i Hollywood. Man väntar sig ju ändå liiite mer än 30. Det är så jävla pinsamt!

Haha tidsfördriv. Också kul att se folks reaktioner. xD

Så efter att ha tagit en bild på en engelsktalande kvinna framför stationen åkte vi till Lund för att gå runt i universitets olika byggnader. Dallo och jag gick och samlade på oss lappar om språkkurser och snackade med en förvirrad tant som gick runt och mumlade om baltiska länder eller nåt.

Måste nämna också att jag blivit SJUKT motiverad till att träna. Och trots att jag inte kan laga mat, vilket Louis kan intyga, så funderar jag på att åtminstone försöka laga något som står i tidningar om att sänka kolesterolvärdet osv.
Ida och jag ska gå på ett pass som gymmet har på måndag. Kommer inte ihåg vad det var för något, men bara det är träning så funkar det bra för min del. Förutom det totalt utmattande passet förra onsdagen så har jag inte tränat sen jag blev påkörd. Får ta och skärpa till mig nu!
Ännu en sak som Ida och jag ska göra är att träna självförsvar. Det kommer bli sjukt najs!
Hahaha sen har vi ju linedancen som Dallo, Ida och jag skakade hand på att gå på efter helgen i Tydinge med Dallo, Eddie (så får man kanske inte kalla honom?) och reportern. Det ska bli minst sagt... spännande. xD

Jag har ju glömt att nämna skytten i lördags! Ak4 för hela slanten! Och de var la gött! xD Och det gick riktigt bra faktiskt. Fast missade fyra skott med cirka fem centimeter från de gröna gubbarna (hyssarna), så jag vann inte. Det gjorde Alm. Fast det gjorde han rätt i för jag vill inte ha någon kalkonjäkel.

Usch nej här kan man inte sitta hela kvällen. Kanske man skulle ut och springa en runda..
God afton mitt herrskap

Ur funktion

Känns som att man är inne i en kris eller nåt. Okej, det var väl lite att ta i, men just nu känns allt helt fel. Konstigt. Skrämmande. JOBBIGT. Har en halv miljon frågor i mitt huvud just nu och det känns inte som att jag är jag. Längre.
Jag vet inte ens vart jag ska börja..
Jag är arton år gammal. För tre år sen skulle jag fatta ett beslut om vad jag ville göra med mitt liv. När jag var femton. FEMTON?! Det är väldigt få femtonåringar som vet vad de vill göra med sitt liv och fortfarande har kvar de drömmarna när de väl ska ut i arbetslivet. They have got to be kidding me. Nu, tre år senare, är jag ännu mer osäker med tanke på att jag börjat acceptera att jag inte kan förvänta mig en framtid inom försvarsmakten. Hoppet finns kvar, men det är inget jag kan ta för givet.
Det är drygt ett halvår kvar tills man slutar gymnasiet och måste börja jobba. Men med vad? Var?
Äldreboende och liknande typiska undersköterskearbeten är helt uteslutna. No way säger jag bara, efter alla dessa jäkla praktiker. >,< Det enda jag kan tänka mig inom vården är ambulanssjukvårdare, men då måste man tydligen ha jobbat som undersköterska i två år, suck...

Och något så enkelt som en IKEA-katalog fick upp en massa andra tankar i förgår. Kollade igenom den eftersom jag ska dit med mamma och Camilla imorgon, och fick en sådan otrolig lust att flytta hemifrån.
Något jag ofta gjorde när jag var yngre var att kolla igenom katalogen och planera in i minsta detalj hur det skulle vara när jag flyttade. Frits och jag brukade göra det på mellan- och högstadiet. Vi hade massor av planer av att flytta ihop, satt hemma hos mormor och skrev ner allt vi behövde för att klara oss.
Skillnaden är bara att det då var drömmar, nu är det verklighet. Och nu är det bara jag.
Trots att det skrämmer skiten ur mig, att jag snart inte kommer bo med mamma och pappa. Utan att ha tryggheten av att veta att det alltid finns någon där. Ensamhet skrämmer mig. Mörker skrämmer mig. Jag kommer definitivt behöva dela lägenhet med någon.
Igår började jag faktiskt leta lägenheter. Inte för att jag redan tänkt flytta, utan mer kolla vad det kommer kosta, och lite för att bli inspirerad och drömma mig bort, vilket jag ofta gör. Skåne och Blekinge är helt uteslutet, no way att jag tänker bo där, sen vart jag tar vägen, det återstå att se..

Min bror var hemma idag. Utan att varken mamma eller pappa visste om att han skulle komma.
Det blev verkligen inget vanligt besök. Mamma försvann på middag med Camilla. Pappa och Jacke satt och snackade om huset. Hur det renoverades för 20 år sedan när de flyttade hit osv. Vi kom in på fotografier och filmer av hur det såg ut på den tiden och vi letade upp en gammal hederlig VHS-film som kunde stämma in på tiden. Det visade sig vara en inspelning från när Jak och jag var små. Väldigt små. Jag var bara några månader och Jak var nästan precis två år gammal. Den filmen hade jag aldrig sett innan. Det var mitt dop. Innan, under och efter. Alla var där! Men att beskriva min släkt och vad de betyder för mig, det är svårt, för alla är så annorlunda, alla har så skiljda liv från ett vanligt "Svensson-liv". Många av dom träffar jag väldigt sällan eller lever inte längre. Det var en stark känsla, och därför var det väldigt jobbigt att se på filmen.
Menne och Karin. Det finns inga ord som beskriver hur mycket jag saknar er. Att se på filmen när farmor bar runt på mig och pratade med mig på bebisspråk, det var så jobbigt. Och att se mina faddrar Menne och morbror Per stå bredvid mamma och pappa i kyrkan, jag kan omöjligt beskriva hur det kändes att se det..
Jesper, Shanna och Risa var små.
Morfar var där...
Det måste vara svårt att förstå när man själv inte kännt dom eller ens träffat dom. Men jag måste skriva av mig, annars kommer jag gå runt och tänka på det här, jag vet inte hur länge...

Det här blev inget vanligt blogginlägg men vissa dagar är såhär antar jag..
Ha det bäst.

Mister President

För första gången sen år 1837 skriver jag en blogg som inte tröttar ut läsarna vilka består av typ max tre pers haha.
Anyway. Tänkte bara säg..

Heja Obama! xD
Och eftersom Dallo tycker han är så stilig så får hon en bild på köpet.

Presidenten för hela slanten

Blir nog till att följa valvakan med Filip och Fredrik ikväll, om jag orkar.
På återseende mitt herrskap.

Lk 1 - de e la gött

Känns som att man har en miljon saker att skriva om just nu.. vart ska man börja?

Förra veckan gick man den första ledarskapskursen med Jönsi, Bell , Alm och Erland i Höllviken.
Var en sjukt rolig vecka, fast inte när man var mitt inne i allt. Får väl ta allt från början.
Åkte dit förra söndagen med tidigare nämnda personer + Jonsson och Isak ännu mindre som skulle gå fortsättningskursen. Första dagen träffade man då allt.. uhm.. spännande folk som skulle gå Lk 1. Bland annat fem pers från Uddevalla, haha deras dialekt. Vi hade iallafall lite sjukvård där alla tryckte ihop oss mellan borden och upp med fötter på varandras axlar haha. Satt bredvid Henningsson, en från Uddevalla. "De e la gött" xD
Hade även fänriken Svensson och fänriken SITSAS som snackade lite. Och stirrade.

Under kvällen när vi hade ätit middag och var på väg ut från matsalen träffade jag en kille som gått i FBU i Kristianstad ett tag och en kille som jag inte kände igen. Stanna och snacka med dom ett tag och vek ner kragen på den okände grundkursaren i brist på annat att göra.
- Tack mamma, fick jag som ironiskt svar.
- Varsågod min son, svarade jag, minst lika ironiskt.
Alexander Pettersson från Lk 1, sjukt kul människa, blev på något vänster även min mamma på kursen, fråga mig inte hur. Därefter fortsatte det och blev bara mer skruvat. Jag och mamma hade samma pappa. Jag fick en gammelfaster och en syster osv.. Och så blev det veckan ut.

Under måndagen hade vi mest utbildning där två överlevnadsinstruktörer hade genomgångar på vad vi själva senare skulle få hålla lektioner i: knopar, vattenrening & hygien, kniv yxa såg och eld. Haha en av dom instruktörerna, kapten Johansson, den absolut gladaste människan jag sett, gick runt och log 24/7. Helt underbart.

Därefter var det en massa planerande. Själv skulle man hålla lektion i vattenrening och hygien så det blev till att skriva övningsplan och PM halva måndagen fram till halv 10 tiden.
Under tisdagen efter att alla hållt i sina lektioner blev det ännu mer planerade eftersom vi dagen efter skulle hålla lektioner för grundkursarna och fortsättningskursen. Blev övningsledare för grundkursen, men under kvällen blev jag sjuk. Kändes som att någon högg knivar i magen så jag knappt kunde andas. Fänriken tvingade mig att gå och vila och när jag någon timme senare kom tillbaka till lektionssalen hade de flyttat mig till att hålla lektion för LK. Lite surt, men vad gör man...

LK lektioner
Så tja.. Under onsdagen åkte vi ut i skogen och höll lektionerna, gick inte lika bra som under tisdagen, men det gick ändå hyfsat. Även Bell, Persson, Henningsson, Andersson och Johansson var på LK och höll lektioner.

Under eftermiddagen hade vi överlevnadsutbildning med den glade kapten Johansson och fanjunkare Jörgensen. Var väl måttligt spännande fram till vi fick tända eld på saker.
Fick även hälla vatten i någons öga eftersom att han förvarat tallbar där.

Under kvällen efter ett flertal timmar lektioner om ledarskap med fänriken Sitsas gick jag, Jönsi, mamma och lilleman till affären. Innan vi gick fick vi en utskällning av furir Braune för att vi gick för sent och när vi kom tillbaka fick vi en ännu värre utskällning av samma befäl för att vi var tillbaka för sent. Haha det är inte lätt..

Haha råkade ävem skrämma upp Dallo med ett sms samma kväll, sorry för det. xD Höll på att dö av utmattning, men det var inte lika illa som det lät. xD

Under torsdagen hade vi ytterliggare några timmars teori med Sitsas. Kan inte säg annat än att han vet vad han gör..

LK spexPå kvällen var det kamratafton. Lika najs som det brukar!
Lks spex var rätt krångligt, men vi fick iallafall in alla befäl i ett stort släktträd där alla möjliga var kusiner med varandra osv..

Efteråt gick alla tjejer och snackade med instruktör Bastérus om rekrytering av tjejer i skåne vilket slutade med att vi själva skulle vara med på bilder för rekrytering.. hmm.. kan bli spännande. ^^

Sen på kvällen var vi lediga, första gången på veckan! :D
Så vi kollade på nån mysko film, "Kellys hjältar" och satt och snackade med Henningsson. Haha Uddevalla-dialekten är så sjuuukt najs!!

På fredagen tog vi bilder för rekryteringen, fick kursintygen, tog extremfula bilder på Lk, åt tårta och åkte hem. Tråkigt men sant. Ska iallafall tillbaka på Lk 2.. antagligen. ^^

Men jaha.. nu var det skola igen.. var på ambulansen idag. Var väl måttligt spännande, var inte där så länge, ska kolla upp om man kan jobba på ambulans om man bara är undersköterska, isåfall kanske man skulle satsa på det tills man kan söka vidare till polis.. hmm...

Har egentligen en massa annat att skriva om, orkar inte nu bara.. :P
På återseende mitt herrskap
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se