De små sakerna i livet

Tänkte dra till med ytterligare en lista med tjugofem peppande saker. Som högkänslig är det lätt att dras ner av de negativa sidorna då de framgår tydligast i vardagen, men högkänsligheten är samtidigt det starkaste inflytandet i många av mina karaktärsdrag jag är mest tacksam över. Det behöver inte ens handla om högkänslighet, det går att känna tacksamhet för miljontals saker omkring en.
 
1. Att vissa låtar greppar tag så man förstelnat med gåshud lyfter en centimeter från marken. Minns när jag upptäckte Satyricon för några år sen och gick av bussen för att ostört kunna höra de låtar som gav mig ett vansinnigt lugn och lyckorus på samma gång.
 
2. Att vissa ljud ger mig gåshud och en så stark känsla av välbehag. Det kan vara allt från när en särskild typ av papper viks ihop, när vissa människor låter aningen täppta i näsan utan att vara förkylda eller allergiska eller när gamla människor sätter fast ljus i ljusstakar eller vattnar blommorna. Hysteriskt random.
 
3. Att jag blir så löjligt glad varje gång jag hör eller ser Per Andersson. 
 
4. Att jag lägger märke till om någon inte hänger med eller är ledsen. Är såklart inte en grej bara för högkänsliga men den här inbyggda känslodetektorn är användbar och  berikande.
 
5. Att det kan kännas lika skönt att sätta sig ensam hemma med en skål chips och en bra serie eller bok som att vinna på lotto. Ah, den där känslan efter att ha rusat runt bland folk, kommer hem och stänger dörren.
 
6. Att jag gråter hela tiden. Många av tårarna kommer från skratt, empati, glädje, igenkänning och videor av människor som räddar djur från katastrofer.
 
7. Att det finns inspiration precis överallt. För varje land jag reser till upptäcker jag fler destinationer att skriva ner på listan över framtida resmål. Det finns inspiration i hur folk klär sig, vilka språk man kan lära sig, vilken mat man kan laga, vilka utbildningar man kan gå och så vidare i all oändlighet.
 
8. Att man efter morgonens tionde klädbyte har en outfit som ger en tio gånger mer energi.
 
9. Att det bästa nånsin kan va att lägga sig i en perfekt mjuk säng med en helt perfekt kudde.
 
10. Att möten med vissa människor kan kännas så spännande eller betydelsefulla eller djupa eller roliga. När man verkligen klickar med någon.
 
11. Att det finns ett sånt oerhört lugn i att sätta sig mot ett träd i skogen. Helt ensam, gärna med solglimtar mellan träden, ibland med musik i öronen, ibland med ett skrivblock, ibland bara sittandes.
 
 
 
12. Att vissa loppisar bara är sådär perfekta. Ofta otippade på landsbygden med saker man aldrig kunnat föreställa sig man skulle hitta. Nästan alltid med trevliga originella människor. En fin grej bara.
 
13. Att jag ibland får plötsliga idéer jag måste rusa upp och skriva ner. Kreativt överflöde som aldrig verkar ta slut eller hitta några gränser.
 
14. Att mat kan va så god att man aldrig någonsin vill att den ska ta slut. 
 
15. Att planerande ibland kan va mer än halva nöjet. Kan få en idé men måste städa rummet först för att få ro nog att koncentrera mig. Och bara städningen ledde till hittade fotoalbum, några traderaauktioner och två kassar till röda korset. Går sen vidare till själva idén som gör en så exalterad att dagar, till och med veckor går åt att tänka ut alla fantastiska möjligheter.
 
16. Att lärande är så spännande. När man snöar in sig på ett nytt ämne. Det senaste var skinheadkulturen. 
 
17. Att julen kommer tillbaka varenda år. Stockholm i jultider, allt i jultider, julmat, julmys, julmusik, granklädning, att träffa släkten, julkalendern, frost, snön och lamporna. Ja ni vet.
 
18. Att fotorundor både kan va magiska och nyskapande. I soluppgång, i solnedgång, när rapsblommorna slår ut på våren, när man tar med stativ till annorlunda ställen och experimenterar, när man hittar nya ställen, när man hittar nya vinklar, när man tar den där perfekta bilden man minns i flera år.
 
19. Att det går att sprida glädje genom att ge bort nånting med mycket tanke bakom. Eller att överraska, eller göra något för någon annan som den verkligen skulle behöva eller hade uppskattat. 
 
20. Att man kan bryta en massa vanor. Som att testa något helt nytt vare sig det är brödsort, klädstil eller att börja lajva.
 
21. Att min katt nästan varje morgon kommer in på mitt rum och lägger sig tätt intill mig. Och att man varje dag möter en lycklig Micko som kommer springandes med ett stort leende.
 
22. Att man kontinuerligt kan sätta upp mål och delmål. Att kunna kryssa av efter hand är både stärkande, utvecklande och ger en större känsla av mening då det ofta är saker man gått och längtat efter men skjutit upp.
 
23. Att man får den sjukaste och roligaste omgången träning genom squash. Tills ingen kan stå upp.
 
24. Att det finns mysiga saker överallt. Tända marschaller utanför hus när folk ska ha över folk på middag, vintermarknader på slott där folk säljer egenstöpta ljus och brända mandlar, spelkvällar, Pippi Långstrump-filmer, grillkvällar på nån stor sten vid kusten, program med Carina Berg. 
 
25. Att man upptäcker fler och fler saker hela tiden så fort man börjat. När man väl stannat för att kolla på de sprakande röda löven eller uppmärksammar tacksamheten över partnern man sitter tätt intill eller inser hur gott ens parfym faktiskt luktar så hittar man saker lite varstans.
 
 

7 - Estland

Estland ja. Med tanke på mitt tidigare motstånd mot Finland fanns aldrig Estland, Lettland och Litauen med på kartan över länder jag ville besöka. Tanken på de tre baltiska länderna kändes lite som att åka till Ukraina, fast med mindre städer. Men när min cykelresa slutligen tog mig till Helsingfors och jag träffade Håkan blev Tallinn näst på tur. Jag minns att vi tog båten över. Båda somnade och vi dreglade som småungar på varsitt säte. Personalen ombord hittade oss efter alla andra gått av båten och vi staplade nyvakna in mot centrum.
 
Det första som hände var att en estländsk kvinna bad Håkan klättra upp på en stege och ta ner en flagga. Samma kväll bestämde vi oss för att försöka fylla en hel vattenmelon med vodka och bjuda alla på hostelet. Det gick kanske inte riktigt som planerat. I affären var vattenmelonerna så dyra att vi bara hade råd med en kvarts bit, och gällande spritfyllningen var en tratt det bästa vi kunde hitta. Så vi satt helt enkelt och drog av bitar med händerna och drack melonvattensspriten på botten av skalet med sked. 
 
Amerikanen som jobbade på hostelet tog sen med oss in till stan. Otippat sjuka uteställen. Vi tog en shot per bar under hela kvällen, bland annat i en bar som såg ut som ett kemilabb på lsd, en bar där skyltfönstret var en gubbe i tvångströja med en tom rullstol och en bar som liknade en hotellreception där dom satte eld på drickan. Under promenaden mellan två barer fick vi sällskap av två musikanter som tjugo meter bakom oss gick och spelade glada medeltidssånger. I en bar fanns det kundvagnar så vi kunde köra varandra runt och runt och runt. Livsfarligt. I sista baren fanns en bastu. 
 
Dagen efter blev det sightseeing i denna bedårande medeltidsstad. Självklart gick vi vilse också, och när vi hittade tillbaka till muren kom en gammal gubbe och ville sälja skivor bara sådär. Sen gick vi till en park utanför stan, köpte med oss kex, ost och cider och satt och lyssnade på green days spelning intill. 
 
Kanske gillar jag Tallinn så mycket just för att vi hade så kul, men seriöst så är staden skitcool.
 
 
 
 
 

Stilikon

Börjar misstänka att modeindustrin är ute efter att ta över min stil. 
 
 
Först bomberjackan jag hittade bland en massa rafs på loppis i Reno för $1,50 förra våren. Den har nu i höst har blivit största grejen som alla affärer säljer.
 
 
Sen de inbakade flätorna som jag haft till och från under några år, i sommar slog de visst också igenom.
 
 
Och sist men inte minst mina kära hängslen. Gjorde ju en egen hängseltröja när jag gick på gymnasiet, har haft mina hängsleshorts sen kanske tre år tillbaka och gjorde om en klänning till hängsleklänning förra vintern. Nu när 70-talsmodet är tillbaka är visst hängslen nya grejen.
 
Bara dom låter mina kängor va.
 

Äventyr på ingång

Fyrtio minuter tills nästa äventyr drar igång. Det kan bli att jag är iväg tre dagar lika gärna som att jag kommer hem om två och en halv vecka. Jag har faktiskt ingen aning om hur det kommer bli men det är så spännande!
 
 

Freakin victory

Tänkte skriva ett väldigt ärligt inlägg. Jag tror jag har kommit ett steg närmare att förstå mig själv, och därmed även ett steg närmare att kunna få hjälp. Kan börja med en genomgång så ni hänger med lite.
 
Ända sen jag gick i mellanstadiet har jag fått korta olycklighetsattacker. Från ingenstans föll ett mörker över mig och tog tag, ryckte undan glädjen i ett par minuter innan det släppte och jag blev mig själv igen. Det har hänt så många gånger att jag inte riktigt noterar det längre. När jag blev tonåring och allt strulade växlade min vardag mellan roliga galenskaper och djup olycka. Min dagbok vittnar om hur jag både hängde med kompisar och kände ett desperat behov av att få hjälp. 
 
När jag var nitton och hade gått ut gymnasiet jobbade jag hela sommaren uppe i Stockholm och när jag kom hem och mötte verkligheten sa det pang och panikångestens entré i mitt liv var ett faktum. I fyra år drogs jag konstant med ett tryck över bröstet och inte sällan med längre perioder av rejäla anfall. Jag bodde och pluggade i Tranås, bodde i Würzburg, bodde i Berlin och jag jobbade i Flachau innan jag fick ordning på ångesten. Under denna period hade jag haft en tacksam sommar med festivalbussen där jag fick dricka bort misären med råge. I Österrike fick jag de insikter jag behövde för att stenen skulle släppa men rastlösheten tog vid. 
 
Efter Österrike kunde jag börja leva igen, kunde börja njuta av vardagen men jag jagades konstant av behovet att känna mig stimulerad. Reste till London, åkte på festivaler, åkte på tågluff flera gånger, stack på cykelresa, besökte ett tiotal olika länder varje år. 
 
Sen flyttade jag till Oslo och jobbade på sammanlagt fyra olika jobb under ett år men behovet av att fly fanns ständigt där. Jag gick för tredje gången i mitt liv ner i diket. Drack varje helg och till slut även vissa vardagar. Sov bort all överflödig tid och spenderade min energi åt jobben. Tog det som en stor seger att ha jobbat fem månader på samma ställe och reste över till USA. Mötte samma rastlöshet och behovet av att fly. Hade bara tur som träffade Evan just där och då. Ett och ett halvt år har gått sen dess och tiden i Reno har varit förvånansvärt enkel. Fått lite tid att bara andas. 
 
Men innan jag flyttade från Norge tog jag kontakt med psykiatrin för att göra en adhd-utredning. Något står ju inte rätt till. Det är inte normalt att behöva leva såhär hektiskt och med så snabba dalar. Långa köer ledde till ingenting och tiden gick. Övertalade till slut mig till en diagnos men fick ingen hjälp. Började experimentera på egen hand i förhoppning om en förändring. Kosttillskott, långa promenader, ingen alkohol, slutade äta både socker och gluten, och läste böcker från biblioteket. 
 
Fick sen en oväntat lyckad kontakt med en läkare på vårdcentralen och jag kände åter lite hopp. Jag fick järntabletter utskrivna och blev ombedd att höra av mig när jag kommit hem från höstens amerikaresa för en genomgående utredning. Jag kom hem i tisdags och redan samma kväll hade glädjen börjat rinna av mig. Tillbaka till att försöka hålla mig över ytan. Idag googlade jag efter kronisk depression och blev chockad. Fick fram sjukdomen dystymi och en symtomlista som likväl kunde vara en personlig review, och inte bara på den mörka sidan utan även adhd/asperger-dragen. 
 
Ska ringa läkaren imorgon.
 
 

Vikingar och hembygdsgårdar

Igår var en mycket bra dag. Bestämde med Husam, en av killarna från Syrien, och hans kusin att vi skulle till vikingabyn i Näsum. Så vi körde dit för att inse att man bara kunde betala inträdet kontant vilket ingen av oss hade på oss så vi strosade runt utanför ett tag innan vi körde vidare mot en sjö i närheten av där min farmor brukade bo. Vi stack sen tillbaka till byn dom bor i och gick till hembygdsgården i strålande solsken och drack cider och drinkar med tranbärsjuice. 
 
Tror vi kom dit vid halv två på eftermiddagen och satt där till kanske sju på kvällen när solen började gå ner. Eftersom både Husam, Nour och jag lyssnar på metal blev det en hel del godbitar dagen igenom. När det var som varmast fick jag och Sam för oss att springa till en vattenspridare ute på fotbollsplanen intill gården och hoppa igenom vattenstrålarna. Bästa delen på hela dan kan ha varit när han med byxorna nere vid fötterna småsprang mot vattenspridaren, snubblade och ramlade i den mest blöta delen av gräset. Vi jämförde sen vem som sprang snabbast, vem som var bäst på att stå på händer och hjula och sen höll dom på att skratta ihjäl sig åt att en gammal man med hund kom gåendes, fick syn på dom, sa "hejhej" och snabbt tog av nittio grader åt vänster. 
 
Även om det är fantastiskt roliga människor att hänga med dök alltid flyktingfrågan upp. Livet i Sverige plågar dom även om dom är eniga om att dom älskar landet för att ha skyddat dom från krig och misär. Sorgligt nog tyckte en av dom att det vore bättre att inte leva alls än att lida igenom den nuvarande situationen. Jag frågade hur ofta dom möter rasism varpå jag fick svaren varje vecka och varje dag. Det dom saknade mest från hemlandet var att bara få vara. Deras problem var inte bara kommentarer, det var även folks blickar, undvikanden och hur låsta dom var i förbud och lagar. 
 
Drömmen om Tyskland dök ofta upp. De kände många som flyttat vidare dit och sett tillbaka på tiden i Sverige som en förfärlig del av deras liv. De kan inte åka buss utan att folk blänger, de kan inte handla utan att ha personal diskret smygande bakom, de kan inte gå ut och möta folk på stan eller uteställen för de undviks alltid. En av dom hade nyligen varit i Tyskland och fått flirtande blickar från en tjej och han kunde inte minnas senaste gången han på det sättet fått känna sig som en människa. 
 
En av dom sa ödmjukt att han förstår varför många svenskar har en så kylig attityd mot invandrare. Med tanke på den skara män som syns mest, har de mest extrema sätten, begår brott och så vidare tvingas resten med på tåget. Han förstod varför folk bytte trottoarsida och kunde till och med erkänna att han själv kunde vara rädd för de grupper killar med det beteendet. Och så är det ju, och svenskarna värnar om sin trygghet. Men det är hjärtskärande att höra deras berättelser. Alla de killar jag träffat genom tidningen jag skrev har varit varma, generösa och roliga men djupt olyckliga över sin situation. I början frågade de om råd, hur kan man få kontakt med svenskar och komma in i samhället? Nu är dom så vana vid rasistiska bemötanden att de inte vågar eller orkar försöka längre. 
 
Positivt nog hade dom tillräckligt med distans för att kunna skämta om det. När vi gick tillbaka till Husams lägenhet skämtade dom om vad de kunde göra ifall de mötte en svensk på en gångbana och inte ville att denna skulle bli rädd. Skrattade nästan så jag grät men i själva verket är det så sorgligt. 
 
Men det var, trots en del tunga samtalsämnen, en fantastisk dag.

100 mål och drömmar

Har nu efter mycket funderande skrivit klart listan. Dock får jag nya idéer precis hela tiden, men här är iallafall mina 100 nuvarande främsta mål och drömmar.
 
1. Bli mer allmänbildad
 
2. Kunna flytande ryska
 
3. Besöka Island
 
4. Besöka Kina
 
5. Besöka Nya Zeeland
 
6. Öppna ett kattpensionat
 
7. Resa i östra USA. West virginia, Tennessee, Michigan, Illinois, Kentucky, Alabama och Mississippi.
 
8. Jobba en säsong i Schweiz
 
 
 
9. Driva ett självkänsleläger för unga tjejer
 
10. Utbilda mig till något inom psykologi
 
11. Skriva en bok
 
12. Volontärarbeta på en farm
 
13. Besöka Serbien
 
14. Besöka St. Petersburg
 
15. Besöka Ecuador
 
16. Besöka Sydafrika
 
17. Skapa en app
 
18. Lära mig dansen till A1 - Same old brand new you
 
19. Åka på cykelsemester i Skottland
 
20. Resa längs transmongoliska järnvägen
 
21. Se Satyricon live minst fem gånger
 
 
 
22. Göra allt på min 250 saker att göra-lista
 
23. Köpa en gård och anordna workshops
 
24. Jobba minst en sommar som guide. Helst på någon historisk plats.
 
25. Designa en kollektion kläder
 
26. Bli bättre på att förlåta och gå vidare
 
27. Lära mig åka skateboard
 
28. Jobba som reseledare på bussresa genom Europa
 
29. Börja medeltidslajva
 
30. Göra fler photoshoots, med andra fotointresserade
 
 
31. Se Backstreet boys live
 
32. Utbilda mig till spaterapeut
 
33. Bli bättre på skytte
 
34. Få ordning på rastlösheten, utredningen och hela köret
 
35. Ha långt hår med lila toppar
 
36. Anställa någon i ett framtida företag
 
37. Jobba som aktivitetsvärd på äldreboende
 
38. Åka på skidresa med en bunt kompisar. Helst som är lika dåliga som jag på att åka snowboard.
 
39. Besöka Japan
 
40. Under en period bara leta efter och äta mat man aldrig annars lägger märke till i affären
 
41. Utbilda mig till utredningskriminolog
 
42. Besöka Chesky krumlav, Tjeckien
 
43. Besöka minst tre koncentrationsläger
 
44. Gå minst fem sträckor på skåneleden
 
 
45. Vara statist i en film
 
46. Hyra ett hus under minst ett par veckor i Vilnius, Litauen
 
47. Lära mig vardagsfinska
 
48. Lära mig vardagsholländska
 
49. Lära mig förstå och kunna prata arabiska
 
50. Besöka Harry Potter-stället i London
 
51. Skapa ett event som typ countryfestivalen
 
52. Träffa Daron Malakian
 
53. Bli bra på att fixa bilar
 
54. Gå med i hemvärnet igen när jag bosätter mig i Sverige
 
55. Anordna ett swap-event
 
56. Vara stödförälder för äldre barn/tonåringar
 
57. Besöka Portugal
 
58. Besöka Iran
 
59. Besöka Georgien
 
60. Besöka tunnlarna i Vietnam
 
61. Öppna ett veganskt, gluten- och sockerfritt café eller matställe
 
62. Arbeta över telefon på typ rädda barnen
 
63. Bo i minst tio olika länder
 
64. Jobba som fotograf och få betalt
 
65. Se die Antwoord live
 
66. Vandra i alperna
 
67. Jobba på tullen eller i fängelse
 
 
68. Bli hyfsat bra på trummor
 
69. Besöka Sequoia nationalpark
 
70. Åka en riktigt lång linbana eller rodelbahn
 
71. Gå en vegansk matlagningskurs
 
72. Hitta ett jobb jag inte tröttnar på inom ett halvår
 
73. Regissera en film eller musikvideo
 
74. Pierca öronen på minst tre ställen till
 
75. Anordna en bakluckeloppis
 
76. Besöka Hellfest i Frankrike
 
77. Springa ett helt lopp
 
78. Göra fler smycken att sälja
 
79. Bli stark i kroppen genom yoga
 
80. Släktforska på mammas sida
 
81. Bli bättre på att leta inspiration
 
82. Engagera mig mer i djurrätt
 
83. Leva ett tag i en energisnål husbil
 
 
84. Bestiga ett icke extremt berg
 
85. Bli bättre på ledarskap
 
86. Besöka norra delen av norden typ Umeå, Vasa, Rovaniemi och norska fjordar
 
87. Testa minst femtio olika yrken
 
88. Bjuda mina föräldrar på resa 
 
89. Hitta roliga träningsformer som balanserar upp rastlösheten
 
90. Besöka många gamla fina slott
 
91. Jobba med folks privatekonomi ungefär som i lyxfällan fast inte på tv
 
92. På ett eller annat sätt jobba inom polisen
 
93. Vara med i color me rad eller festivalen i Indien där man kastar färg
 
 
94. Se the Offspring live
 
95. Utbilda mig inom zonterapi. Som trycker under fötter och händer för att minska problem i kroppen.
 
96. Undvika gluten i ett helt år
 
97. Ha ett jobb där man arbetar aktivt mot trafficking
 
98. Alltid kunna stå för tanken bakom min tatuering
 
99. Förstå mig själv bättre och bli trygg i vem jag känner att jag är
 
100. Alltid kunna känna glädje och tacksamhet för de små sakerna
 
 

Salig blandning

Har hunnit få en hel del gjort sen jag kom hem. Eftersom många saker försvann med väskan har jag fått gå på skattjakt i stan. På erikshjälpen köpte jag en perfekt röd plattång från obh nordica för fyrtioåtta spänn, som hittat.
 
Har spenderat resten av tiden åt att läsa. Kan rekommendera "omgiven av idioter" av Thomas Eriksson. Under de första sju kapitlen tänkte jag att han var helt ute och cyklade, folk är inte så överdrivna i sina karaktärer. Och vad med de vanligaste egenskaperna som inte passar in i någon av de fyra personlighetsdragen? Men sakta pusslade det ihop sig bättre även om jag fortfarande har en del frågetecken. Nu märker jag automatiskt ifall jag möter en självklar "blå" person. Låter kanske lite rörigt så jag föreslår att ni lånar hem boken, man lär sig en del. 
 
Har även fått ett märkligt intresse för bilar. I USA skickar man bilen på reparationer och oljebyten flera gånger om året, däcken får punka, varningslampor börjar lysa och delar går sönder. Har varit med hos Evans mekaniker några gånger och mitt tredje däckbyte tog bara tio minuter till skillnad från det första som vi säkert höll på med i trekvart. Pappa har lärt mig en del men han berättade idag att nya bilar endast har några saker man kan fixa på egen hand, resten är upp till mekaniker att ändra. Hade varit grymt att ha såna skills. 
 
Är rastlös så jag håller på att bli galen, tror det får bli en långpromenad.
 
 

Easy come easy go

Bestämde mig för att åka hem till Sverige igen när jag hade varit i USA ett par veckor. Jag och Evan funkar bra på det sättet, vi är båda så självständiga att vi inte har något emot att vara ifrån varandra några månader och bara snacka en gång i veckan på skype. Hann ändå komma in i vardagslunken där borta men att sitta halva dagarna och kolla på film eller försöka hitta på tidsfördriv i området passade inte alls denna vändan. Så vi hade drygt två intensiva veckor istället där vi bland annat hann med en vända till lake Tahoe, en helg i Las Vegas och en i Yosemite. Tyvärr hade jag en del otur på vägen då greyhound tappade bort mitt bagage, jag fick influensa och halsfluss när vi var i Las Vegas och bilen gick sönder mitt i Yosemite så vi bara hann se halva parken. Men jag är nöjd ändå och det känns rätt att ha åkt tillbaka. Jag kommer definitivt inte vara sysslolös, nya planer håller på att smidas as we speak. Nu är det bara jetlaggen jag ska få ordning på, har varit vaken sen tio i två inatt efter fyra timmars sömn. 
 
 

And it's back

Okej jag tar tillbaka allt jag sagt om att resa. Kände mig fasligt mätt på det ett tag men nu är det tillbaka. Kan inte avslöja riktigt än vad det är som händer men min impulsiva sida har tagit över helt. 
 
 

Idol 2016

En av mina nästkusiner sökte in till idol och denna veckan kommer det avslöjas ifall han gick vidare eller inte, sitter som på nålar. Kolla på hans audition här!
 
 

Yosemite

Har inte tillgång till internet varje dag så jag får passa på nu när här är fri wifi. I fredags körde jag och Evan till en hot spring några timmar söder om Reno. Mysigt med middag ute i naturen och nån timme i den varma källan under stjärnhimmel. Igår körde vi vidare till Yosemite, äntligen! Men efter några timmar gav bilen upp och började gnissla. Vi bytte till reservdäck (tur pappa lärde mig när jag var yngre) men utan förändring så vi fick krypköra ut ur parken och bo på närmsta motell. Idag kom bärgningsbilen efter några timmars biljardspelande och poolsimmande vid motellet. Nu är vi i Merced och har tagit in på ännu ett motell med pool. Helt klart mysigt även om det inte gick precis som planerat. 
 
 

Bättringsvägar

Vi är nu tillbaka i Reno. Igår morse svimmade jag nästan när jag skulle köpa värktabletter och sen fick jag så hög feber att svetten seriöst bara rann. Min pyjamas såg ut att ha duschat. Men när vi började köra norrut fick jag lite mer energi och efter frukosten var jag nästan människa igen. Fick en förkylning igår med nio nysningar i minuten som nu verkar ha försvunnit så jag har ingen aning om vad det var min kropp höll på med hela helgen. 
 
Nu ikväll hyrde vi "the Danish girl" och imorgon blir det eftermiddagsäventyr. 
 
Vid Lake Tahoe förra helgen

Miserable Las Vegas baby

Har det helt fantastisk. Är tillbaka i USA och under dessa nio dagar har greyhound tappat bort allt mitt bagage och nu när jag, Evan, TJ och Lilly fått en efterlängtad helg i Las Vegas har jag fått både influensa och halsfluss. Försökte gå ut igår men jag frös så mycket trots de 35 graderna att jag fått spendera det senaste dygnet i sängen. Tog en och en halv timme igår innan jag fick upp värmen, under dubbla täcken. De har åtminstone Harry Potter-maraton på tvn och utsikten från lägenheten är helt magnifik så det kunde ju varit värre. 
 
 

Det kunde varit värre

Ännu en vansinnigt hektisk dag har flugit förbi. Började med att göra frukost för att sen börja med bokföringen. Kom så långt som att jag skulle stänga häftmaskinen och häftade in ett stift i tummen. Hade scones i ugnen så med äggklockan i handen sprang jag genom häcken in till grannen och berättade om mitt ärende i en kanske lite uppjagad ton. Klockan ringde, jag sprang tillbaka till ugnen, ut med plåten med andra handen, tillbaka till grannen. De hällde på sprit och bände ut den med en tång. På med plåster och tillbaka till frukosten. 
 
Dagen fortsatte sen med en bussresa till en närliggande by och en spruta i armen. Tillbaka till stan. Cyklade hem, lagade vegetarisk köttfärssås med pasta, fixade en massa inför helgen. Stack sen till tandläkaren för att laga ett pyttehål, var livrädd men fick bedövning och tandläkaren var skitrolig. Det tog tjugo minuter men efteråt darrade jag så mycket att jag knappt kunde resa mig. 
 
Nu ikväll har jag lyssnat på en massa nostalgisk musik från fem år tillbaka, städat klart rummet, färgat håret röd-lila som tillsammans med det turkosa mer blev.. brunt med röda skiftningar? Får kolla noggrannare imorgon. 
 
Inatt drömde jag något om en massa höga metallställningar i en skog och en gädda i ett rör som kunde bli arg. Och något om en liten asiatisk tjej och någon jag umgicks med och en lägenhet. Mycket oklart. 
 
 

För fort

Alltså seriöst, brukar tiden gå såhär snabbt? 
 
Idag har jag hunnit gå på ett typ möte, växla in en gammal femtiolapp, lämna en massa sladdar i butiken på soptippen, skicka en massa traderapaket, cykla i motvind och regn, ha ett telefonmöte med en läkare som, hör och häpna, tog mina problem på allvar. Hämtade även ut tabletter för järnbrist, klippte raklugg hos frisören, fixade reseförsäkring, lämnade fyra kassar kläder på röda korset, masserade Klas, gjorde bokföring i tre timmar, tvättade två maskiner och kollade på Carina Bergs nya program med Mikael Persbrandt. Risken är stor att jag hinner somna innan jag ens hunnit starta gilmore girls. 
 
 

En herrans massa Norge

Jag älskar när allt är såhär hektiskt. Göra saker i full fart och få en liten stund till återhämtning. Kom hem för några timmar sen efter fem hela dagar i Norge. Först stack jag och mormor till våra släktingar i Fredrikstad. Vi var där rätt mycket om somrarna fram tills jag var fjorton och jag lekte särskilt med dottern till en nästkusin. Sov över där rätt mycket och vi åkte ut med deras båt, kollade på film, flätade varandras hår, hittade på en massa bus, frågade russ efter deras kort och träffade en massa andra från släkten. Minns att mormor sa att jag hade över trettio nästkusiner från Norge varav de flesta bodde i Fredrikstad och lägger man till deras föräldrar, barn osv så blir det en hel drös.
 
Därefter liftade jag till Oslo vilket bara är ungefär tio mil därifrån. Spatserade runt och insöp denna älskade stad tills Samir slutade på jobbet och the adventure began. Första kvällen lagade vi sojaköttbullar med potatismos och drack seriösa mängder shots som smakade sura äpplen. Därefter blev det en tur på byn där vi nästan hamnade i slagsmål med ett gäng homofober och satte oss sen längst ute på Aker brygge och tittade på utsikten. 
 
I lördags stack vi ut på byn och kollade läget. Från Grönland till kungahuset och till en park där vi tog en massa bilder. Sen lagade Samir sin paradrätt, vi spelade spel och kollade på Patrik 1,5. Därefter stack vi till det obligatoriska rock in och drack tequila i mängder. En av de gamla rävarna från min tid kom dit och vi stack på efterfest hos honom. Så kul kväll, en massa dans och sen målning av en tavla som blev förskräckligt ful. 
 
Morgonen igår började med att vi kollade på klipp med Morgan och Ola-Conny, följt av en lång promenad från efterfesten tillbaka till stan med Samir. Liftade sen till Fredrikstad och körde därefter söderut med mormor. Kom hem till henne vid halv elva och somnade omedelbart.
 
Idag var jag hos tandläkaren. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Fast snarare

Idag är det mycket troligt att det här händer eftersom jag är och hänger med Samirus Maximus i Oslo. 
 
 
But more likely..

Turkost hår och festivalsommar

Fick ju som sagt även ett infall och färgade håret turkost för någon vecka sen, mycket tillfälligt dock. Pensionerade även alla festivalarmband igår. Det var tänkt att jag skulle till Falun på sista jobbet som festivalmassör till helgen men det hade blivit Putte i parken all over again, alltså regn varenda dag. Och det orkar man knappast lifta i tjugo timmar för. Men över lag har jobbet gått skitbra. Karlstad började rätt tungt men Gefle metal, Helge å, Kiviks marknad och Emmaboda har varit rätt jäkla speciella, på ett bra sätt. Rik blev man inte men kul var det. 
 
 
 

Knäppgök

Eftersom Trigger är väldigt mammig nu för tiden har hon ofta sovplats nära mig. Det innebär att man får ta del av hennes intressanta sovställningar, varsågoda.
 

 
 
 

Hjärup

Åker man mellan Malmö och Lund ser man den här byn och den har fascinerat mig i många år så det var tid att åka dit. Dom har lite av en ringmjewhr på ena sidan med balkong och allt men jag hittade ingen trappa. Så byn var i princip kullersten, tvärgränder, små butiker och restauranger, spetsiga hus och en farbror som flög drake med en liten unge. 
 
 

Mycket på en gång

Alltså hur är det möjligt för tiden att gå såhär fort? 
 
I förrgår fick jag för mig att cykla en runda så jag stack ut på ett gammalt militärfält och fotade. 
 
Igår stack jag till Malmö och gick i en massa second hand-butiker. Hittade tre drömplagg och var supernöjd. På vägen tillbaka gick jag genom hela stan då det är Malmöfestivalen och därefter åkte jag till Hjärup och kollade in deras medeltidsinspirerade by. 
 
Idag har jag spenderat varenda minut åt att städa, sortera ut grejer att sälja, ta foto på allt, lägga upp på tradera och i en facebook-grupp, planera en massa grejer, tvätta, gå med hunden, laga mat, och ändå har jag en miljarrrd saker kvar. 
 
Imorgon sticker jag iväg på äventyr och återvänder på söndag. Men underhåller med tidsinställda inlägg tills dess. 
 
Och just det, har börjat följa gilmore girls.
 
En av sakerna jag säljer, klicka på bilden för att komma till min traderasida

Släktträff

Och igår var det släktträff på ett gammalt slott och på ett utflyktsställe mitt i naturen. Vi saknade bara typ fem personer på mammas sida inklusive bror. En del hade jag inte sett på nästan sju år. Så det blev middag på slottet och fika ute bland en massa backar och stigar. En del av oss gick på promenad och kollade in utsiktsplatserna. Sen tappade jag, en kusin, en morbror och mammas kusin bort oss från resten och råkade ta en mycket längre väg vilket inte gjorde oss så mycket och sen åkte vi hem. 
 
 
 
 

En knapp vecka i Dalarna

Hinner knappt med här, det händer för mycket. Har nu kommit hem från Dalarna. Det blev fem fina dagar med två trevliga herrar. Vi gick på guidad tur nere i Falu koppargruva och lekte på deras museum, åkte till Mora, såg Sveriges högsta vattenfall, gick på mentalvårdsmuseum i Säter, gick på biografmuséet i samma stad som hade historisk vecka och därför spelade en stumfilm med Chaplin till en gammal kantors livepianospelande. Och sist men inte minst gick vi på guidad tur på Karlsborgs fästning. På kvällarna var vi konstant omringad av tyskar, jag spelade fantastisk musik i bilen och vi alla en massa spel i husvagnen. Bra vecka!
 
 
 
 
 
 
 
 

Dalarna

Nu är jag, Jocke och Klas på väg till Säter från Mora. Jag är DJ och vi har hunnit med typ fyrtio aktiviteter på tre dagar. Idag blir det mentalsjukhusmuseum och bio "som på gammelmormors tid" med en ackompanjerande pianist. 
 
Och halva Aqua

Och kanske en tidning

Det blev ytterligare en tur bort till festivalen igår. Masserade och masserade tills det blev kallt och hade då hunnit få nittiosju förfrågningar om happy endings. En man var så full att han snubblade över en stol och seriöst ramlade i slowmotion så han stod rakt upp och ner, fantastiskt roligt. Masserade även en man i drakdräkt och en plastmästare som brutit sig in i sin egen husvagn. 
 
Har sovit rätt dåligt de senaste nätterna på grund av förkylningen och detta har gjort att jag haft en ny dröm varenda gång jag somnat om. Vad jag drömde endast igår natt:
 
Skulle åka buss men var på cykeltur så jag skulle gena genom ett industriområde där alla hade matchande kläder med hatt och gick på led och kastade paket till personen bakom. Viktigt var att jag kom fram till stationen fem minuter innan avfärd så jag skulle hinna dela ut fika.
 
Var sen i USA och stod i en korridor med en massa trappor men var stressad över att parkeringstiden höll på att gå ut så jag och några tjejer gick ut flera gånger och la på mer pengar.
 
Jag åkte till en liten ö utanför Grönland och gick till en bar med två tjejer som visade en karta över ön. 
 
Jag åkte tåg till en utbildning där jag skulle va nån typ av instruktör och mötte en massa människor som skulle va i min grupp. Vi kom fram till en massa bryggor över vatten som man skulle korsa snett över hörnen med hjälp av varandra som en whip från filmen "whip it". En av dom kunde göra en massa fågelljud och en annan hade en tävling på gång som vi fick reda på i den stora sovsalen.
 
Vi hade sen åkt från kursen för att va med i tävlingen och jag stod på walmart och testade en massa röda tiokronors-tröjor från en klädhängare.
 
Vi blev så hängivna tävlingen att jag och en av tjejerna hyrde en vindsvåning med en massa gamla möbler och inredde med kattleksaker. Men vi blev vräkta och tvingades städa så jag släppte ut en fluga genom det lilla fönstret vid köket.
 
Och idag färjade jag håret turkost.
 
 

Förkyld vecka

Har precis upptäckt den här sidan för att lära sig språk. Väldigt enkla saker som vardagsfraser men att sitta ute i solen och upprepa meningarna för sig själv får en att låta som man tillhör ryska maffian. 
 
Igår började näst sista festivalen för sommaren och jag velade fram och tillbaka ifall jag skulle orka åka dit eller inte med halsonda och allt. Men så blev det, febrig men med kunder non-stop. Försökte åka hem flera gånger men det var överväldigande köer och då är det svårt att säg nej. Gött folk och sol, och alla i sommar som bett mig att ta i hårdare och som jag armbågat så dom nästan gråtit har frågat efter giftermål. 
 
På vägen hem igår körde jag i typ femtio när jag såg en kattunge som stod vid sidan av vägen. Jag körde mot mitten för att inte skrämma den men ett par meter innan jag passerat bestämmer den sig för att korsa vägen. Första gången jag fått panikbromsa. 
 
Idag vet jag inte om jag orkar dra tillbaka till festivalen. Förkylningen spårade ur lite inatt. Bra iallafall att det var nu och inte om en månad för snart händer det grejer i vanlig ordning.
 
 

På gränsen till förkyld

Har fightats mot en förkylning i säkert en månad men får nog kasta in handduken och medge att jag är på gränsen till besegrad. Konstigaste förkylningen dock, bara ont i halsen och hosta med feber, inte det minsta täppt i näsan. Har feberfrossat under tre tjocka täcken, i ett varmt bad och ute i solen, allt för att hjälpa kroppen fightas mot alla virus. Och glädjen när man inser att netflix har släppt en ny säsong av Brooklyn nine-nine, kan Andy Samberg vara den roligaste människan nånsin?
 
Men igår tog jag en behövlig paus och cyklade ut på ett gammalt militärområde och satte mig vid ett träd i solen och tittade på naturen, med gamla 90-talslåtar i öronen. Blondinbella bloggade nyligen om en challenge att skriva ner hundra mål och drömmar man har för framtiden så jag började skriva ner mina, kom bara till trettiofyra men ska fortsätta spåna vid tillfälle. Älskar såna listor, man inser att där alltid finns så mycket saker man fortfarande vill göra. 
 
 

8 - Storbritannien

Första gången i landet var som cirka elvaåring med familjen i London och jag har ganska vaga minnen av resan. Vi var i Notting hill, gick på museum, shoppade i en massa gigantiska varuhus bl.a. Harrods som hade de godaste citronkakorna, kollade in de klassiska sightseeingställena och sprang genom stan för att leta upp en handväska innan vi skulle till flygplatsen sista dagen. 
 
Andra gången tänkte jag flytta dit. Hade precis kommit tillbaka från Österrike, mina planer för våren hade ändrats och jag hade ingen som helst aning om vad jag skulle göra. Så London lät lockande. Läste på om allt möjligt innan avresan, hittade ett kollektiv ganska centralt och åkte över. Första dagarna fick jag bo hos en fantastisk människa jag känner ända sen konfirmandtider och därefter bar det av mot mitt nya hem. Nytt telefonnummer var fixat, jag hade en massa cv att dela ut, jag började lära känna staden och så hamnade jag i det hemskaste kollektivet nånsin haha. Kan det ha varit åtta andra svenskar, delade rum med tre av dessa och under första kvällen var det fest. Jag blev så oförskämt behandlad att jag två dagar senare flyttade ut och åkte till Liverpool istället. Mysig stad med skön vibe och ett grymt Beatles-museum. Blev utgång under kvällen med två tjejer från hostelet och vi stack till klubben Lennon och grabbarna själva brukade spela på för herrans massa år sen. 
 
Drog sen tillbaka till London och gick på den bästa spelningen nånsin. Finntrolls release-tour för albumet "blodsvept". Nästlade in mig i bandets kretsar och drack ikapp med dessa och själva spelningen var helt galen. Svetten bara rann, det såg ut som att alla tagit en våldsam dusch ihop. Efteråt blev det mer häng, även med förbandet killfloor mechanic på klubbens baksida. Stannade ytterligare några dagar, lärde känna några svenskar, gick på London dungeon och soho, åkte buss åt helt fel håll, kollade in alla möjliga ställen inklusive camden och sen åkte jag hem. Väldigt nöjd med resan över lag. 
 
Gillar landet, städerna, mysighetsfaktorn, britterna och hela grejen. Kanske var det inte rätt att bo just i London men staden är helt otrolig både idag och dess historia. Och I can't wait tills jag får besöka Edinburgh.
 
 
 
 

Emmabodafestivalen

Har försökt blogga i ett dygn nu men jag vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta Emmaboda. Åkte dit och började massera i tisdags. Blev buss halva vägen och liftande sista biten, åkte bland annat med en dansk mor och son som förvirrat körde rätt ut i skogen innan vi hamnade rätt. Sprang på festivalbussen det första jag gjorde och satte upp tältet i funkiscampen. Kan inte fatta nu i efterhand hur många människor jag masserade och hur många timmar som gick åt att gå runt och snacka med främlingar på hela festivalområdet. Helt galet vad många camp man hängde i och hur många procent av festivalbesökarna man måste snackat med minst en gång. Hann även kolla lite på Markoolio och Dr Alban, en av höjdpunkterna var när Alban hade spelat klart och blev ropad tillbaka ut på scen och sa "om vi ska va helt ärliga,  bra var det inte". 
 
Dag tre var jag så trött att jag liftade tillbaka till skåne för att sova i en riktig säng. Åkte först med två tjejer varav den ena skulle backpacka i Australien och den andra bli barnmorska och sen åkte jag med en familj från mellanöstern som åt godis och snackade om att börja gymnasiet. Resten av biten tog jag tåget. Dagen efter stack jag tillbaka och fortsatte jobba. Fredag och lördag kväll blev det fest deluxe med festivalbussenfolket, där var både nya och gamla och som alltid mycket bra häng. Började med middag, snedfylleglas, suspekta groggar, dans ute i nåt tält, självlysande färg, släpandes på nån vagn med en massa ljus och ett stort fält där alla låg och tittade på stjärnorna. Följande kväll började på liknande sätt fast endast utarbetandet av shotsens tolvstegsmetod och sen musik i timmar som lät som när man försökte koppla upp datorn till internet på nittiotalet. En fantastisk upplevelse att stå och dansa och hoppa runt med hundratals människor till ett ljud man helst velat skrika "stäng av oljudet dååååå" åt, det gick inte att sluta skratta. Sen det mysigaste hänget när vi hittade en luftmadrass och låg i en hög och kollade på alla lampor från spelningen mitt i natten. Klockan fem på morgonen när det började bli ljust var folk i djurdräkter fortfarande ute och dansade. 
 
Igår skulle jag åka hem som reseledare men jag fick fel avgångstid och missade bussen med typ sju minuter haha. Så vi packade ihop grejer och jag gick på skattjakt istället. Hittade bland annat en perfekt hängmatta! Fick sen skjuts hem av tre grymma festivalbussentjejer som var på väg ner mot wacken. Började bli sjukt taggad på att joina fram till att jag såg att det skulle blixtra nästan varje dag. 
 
Fyra dagar tills nästa festival nu, får se vad det blir för äventyr tills dess.
 
 
Udda och äventyrssökande skrivare vars visioner och mål ligger långt utanför gränserna av den östskånska stad jag växte upp i. Är både ifrågasättande och normbrytande, black metal-lyssnande och miljödebatterande, jämställdhetsivrande och filmskapande, lugn men galen och med hopp om att lämna ett stort avtryck i världen.