Sju års fantastiska bravader

Återkommer ibland till min saknad av försvaret och tänkte köra en "kort" sammanfattning om varför.
 
From scratch minns jag känslan av att lyfta pappas AK4 som barn, se honom komma hem från övningar. Det startade inget intresse men det tände en gnista av nyfikenhet. När jag var tolv stegade jag in på burger king och hittade en drös uniformsklädda ungdomar som hänvisade mig till hemvärnsungdom, men jag saknade åldern och fick vänta några år. Stod i deras väntelista redan på högstadiet och fick i nian åka på prao på flygflottiljen utanför Ronneby tillsammans med en bunte pajasar från andra skolor. Det starkaste minnet därifrån är hur jag utklassade flottiljens värnpliktiga i biljard och än idag är bra vän med en av dessa.
 
Därefter upptäckte jag med glädje hur försvaret hade sommarkurser i både armén, flygvapnet och sjövärnskåren. Sökte till min första som femtonåring och åkte iväg på tio dagars strapatser till luftvärnsregementet i Halmstad. Hälften grundläggande utbildning och hälften överlevnad. En utmaning så olik något jag tidigare varit med om. Med en sammanhållning, ett samarbete, en lagkänsla och så många upptåg. Där var nya lektioner varje dag, inomhus, utomhus, krälande i buskage, i sjukvårdssalar, i fält, på skyttebanan, i marschkängor, ibland hungriga som vargar men alltid med någon form av kämpaglöd.
 
 
 
 
Samma höst ändrade hemvärnsungdom om till försvarsutbildarna och vi var en ovanligt stor kull som joinade. Med en flummig furir och en respekterad fänrik i täten möttes vi varje torsdagkväll de följande tre åren. Folket droppade av en och en, kanske snarare fem och fem, tills gruppen på kanske femton pers åkte på vår första utbildning till Höllviken. Under nätterna i fält pratade fänriken i sömnen, nån kille sov med folks fötter i ansiktet och en av deras furirer frågade vid en visitation vad vår tvättboll var för nåt, det är egentligen allt jag minns.
 
Följande sommar antogs jag till sommarkursen på samma flygflottilj jag två år tidigare haft praktik på. Liten, blond och blyg, men älskade varenda moment. Och trots att jag inte sa mycket stärkte en av kaptenerna mitt självförtroende avsevärt när han uppmärksammade mitt skytteprovs femtio poäng av femtio möjliga, vilket jag senare fick gå upp och ta emot pris för. Sommarkursen innehöll bland annat även vandring på blekingeleden, en tur med försvarets övningsflygplan och lektioner i allt från jas 39 gripen till sjukvård, och ganska mycket grillande.
 
 
 
 
 
Med försvarsutbildarna hade vi konstant nya lektioner utöver den veckovisa fysen på kill hill. Radio, exercis, skytte, förflyttningar, you name it. Helgövningar i Rinkaby, Kaffatorp, Lönsboda, på olika gamla militärfält, ute vid soldathemmet, tävlingar i Stockholm mot lag från andra länder, b-styrkor på hemvärnets övningar, marscher, nationaldagsfirande i uniform, hinderbanan i Revingehed, regementsdagar and so on.
 
 
 
 
 
Och nu började jag även på flygvapenfrivillig ungdom med helgresor till flygflottiljen en gång i måndagen. Rökdykning, övningar i gamla övergivna hus, simning i Karlskrona, lektioner i ledarskap och vansinnigt mycket annat under två år, i ett förträffligt gäng.
 
 
 
 
Tredje sommaren blev det sjövärnskåren, trots min starka avsky mot vatten - och vilken sommar. En grupp på sexton pers i sjuttonårsåldern, på en av de mest fantastiska platser jag nånsin varit på, Kungsholmen. Vi drillades i morsekoder, segling, fys och var ute i fält med ungdomar från USA, Lettland, Ryssland och England. De tre veckorna var så fullspäckade att det nästan är en omöjlighet att återge. Vi väcktes en natt av de äldre eleverna och förflyttades ut till roddbåtarna. Det enda ljuset kom från månen och några facklor som brann vid varsin sida om öppningen till öns runda hamn. Hundratals yrvakna människor ställde upp på gården. Natturen ledde till en prisutdelning, jag ropades upp som kursens kamrat och än idag räknar jag det som en av mina starkaste upplevelser. Hela sommarskolan präglades av spex och befäl med glimten i ögat.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Försvarsutbildarna och flygvapenfrivillig ungdom fortsatte och loven spenderades i Höllviken med ledarskapsutbildningar, på vinterkurs i Grövelsjön eller på andra tillfälliga övningar, kurser och projekt runtom i Sverige.
 
 
 
 
Slutade som ungdom precis före skolan slutade. Fick mitt första jobb som instruktör i sjövärnskåren i Stockholm tre dagar efter studenten och jobbade i ett par månader, och två år senare i Göteborg. Utbildade i bland annat exercis, sjukvård, morsekod och livet i fält. Allt som inte hade med vatten att göra. Mina kollegor var fenomenala och gjorde mig bekvämare trots min kroniska blyghet. Utvecklades något enormt på de sex veckorna och trivdes perfekt i en värld av rutiner och galenskap.
 
 
 
 
 
 
 
 
Ett år senare fick jag brev om att ett hemvärnsförband skulle rekrytera nya soldater och åkte på grundläggande soldatutbildning i Revingehed. Den bästa utbildningen jag nånsin gått. Allting kändes rätt. Gruppen var strålande, stämningen alltid god, utbildningen utmanande och varierad och mina ledarskapskunskaper fick sättas på prov mer än en gång.
 
 
 
 
 
 
 
Någon månad senare följde befattningsutbildningen på samma plats, klarade utbildning och antogs till förbandet men fick hoppa av när jag senare samma år flyttade till Tyskland på obestämd tid.
 
För att skriva det här inlägget krävs det nästan att jag sätter jante åt sidan. Jag har försvaret att tacka för större delen av min utveckling som person sen jag slutade högstadiet. De lärde mig att tro på min förmåga, att samarbeta och att lösa problem. Jag har försvaret att tacka för alla de kunskaper jag fått inom en massa olika områden och all den konstruktiva kritik jag fått. Genom försvaret gick jag pressa mig själv till mitt yttersta, vackla och komma på fötter igen. De lärde mig att bita ihop och fokusera rätt. Genom försvaret fick jag en ny känsla av samhörighet, utbildningar i ledarskap och under det sista aktiva året uppmaningen att söka vidare till officer. Vem hade jag varit idag utan allt det här?

Som julafton fast hela tiden

 

Uppdrag allmänbildning

Har ledigt från jobbet den här veckan eftersom det är påsklov och folk inte åker buss som vanligt.
 
Det enda jag gör på jobbet är att lyssna på bra musik och läsa böcker. Kan annars vara ganska trögstartad när det gäller läsning men nu har det nästan varit en ny bok varje dag. Har bland annat läst om Agneta Fältskog, nordisk mytologi, anledningen till varför vi människor köper så mycket saker, en självbiografi om låtskrivaren Andreas Carlsson, om sparande i fonder, om volvos gamla chef PG Gyllenhammar, och Jonas Jonassons roman "analfabeten som kunde räkna". Har varit inne på biblioteket och lånat nästan varje dag de senaste tre veckorna.
 
Den här veckan har jag varit hund- och kattvakt och åkt på utflykt med André. Har massa grejer på gång men det är lite för tidigt för att avslöjas!
 
Den här blir näst på tur

Throwback April

Nostalgisk som man är tänkte jag köra ett inlägg med saker som hänt under april månad tidigare år.
 
April 2010
Hade en lovande karriär inom bowlingen, as it seems
 
 Hängde mycket med musketörerna. Minns just den här promenaden till Ekenabben
där vi pratade om känslan att det jobbmässigt liksom låst sig för oss som tog studenten -09. Ungefär vid samma tidpunkt fick jag tips om au pair-sidan som ledde mig till min första utlandsflytt.
 
Hängde även med mycket med mitt ex och hans kompisar vilket bland annat kunde inkludera.. detta
 
April 2011
 
 Bodde i underbara älskade Würzburg och var på cykelutflykt med tjejerna från språkkursen
 
 Min första tågluff någonsin gick till Italien med min fantastiska partner in
crime, australiensiska Hannah som gick samma språkkurs i Würzburg. Under två veckor hann vi med Venedig, Bologna, Florence, Rom, Neapel, Pompei, Verona, Bozen, Sienna, Chinque terre och Oberbozen.
 
Spelade in den här filmen med den dåvarande tyska pojkvännen och några kompisar. Tysklandsabstinens.
 
April 2012
 
 Gick förberedande polisutbildningen och åkte till Irland med klassen, först Dublin
 
 Och sen landets enda polishögskola där vi bland annat fick vara med på lektioner, fys och övningar
 
April 2013
 
 Åkte hem till Sverige efter vintersäsongen i Österrike och hade planer på att bli HLR-instruktör
 
April 2014
 
 Bodde på Storo i Oslo med Samir
 
Och jobbade i mataffär
 
April 2015
 
 Var på min USA-roadtrip och åkte till San Francisco från Reno och hängde med några tjejer därifrån jag träffade på oktoberfest i München ett par år tidigare, bland annat på en galen invigning för en väskaffär. Spenderade resten av månaden i Reno med Evan, TJ och Lilly.
 
April 2016
 
 För ett år sen bodde jag i USA och hängde med Evans ena band på turné till bland annat
Los Angeles, San Francisco, Riverside, Portland, Seattle och Sacramento. Helt galet!
 
April 2017
 
 I år är det jobb, jobb och jobb, and this..

Misofoni

Kollade på Skavlan förra veckan där den fantastiske Ricky Gervais var med. Under intervjun kom Fredrik in på frågan hur Gervais bemöter sitt problem med ljud och Ricky svarade kort och gott att han bara får resa sig upp och gå därifrån.
 
Hittade en artikel om misofoni av en slump för ett par år sen men det är inte förrän nu jag springer på något liknande igen. Misofoni är helt enkelt att ha stora svårigheter för särskilda ljud, typ smaskande eller visslande.
 
För mig startade det i trettonårsåldern, som jag minns det, med att inte tåla ljudet av tandrensning efter maten. I Tranås gick det helt snett med min grupp i klassen där två av tre tuggade tuggummi med öppen mun. Kunde inte hantera det utan fick med jämna mellanrum gå till toaletten och svära av ilska.
 
De gånger hörlurarna lämnats hemma eller telefonen dött och jag hamnat på ställen med ljud svåra att dölja har jag vid ett par tillfällen blivit så arg att jag börjat gråta. Har slagit många saker i väggar genom åren.
 
På mitt jobb nu måste jag ibland byta säte ifall jag hamnar för nära något som inte kan skärmas av. Och trots att en femtedel av alla människor beräknas lida av problemet är det sällan man hör talas om det.
 
Numera är ljuden något man snabbt noterar och skärmar bort. Endast i väldigt stressade situationer får man infallet att vilja välta åbäket från sin stol, i övrigt reser man sig bara och väljer en annan plats. Konstigt tycker många och oh well känner jag själv, men jag älskar att det någon som Ricky man delar plågan med.
 
Värt att notera dock: yay för the Ricky Gervais show, inte the Office

Att hitta sig själv

Tanken har väl alltid egentligen varit, efter många års drillande i skolan, att bli social. Glad, lättsam, enkel. Målet med att hitta sig själv var väl hela tiden att nå sin fulla sociala kapacitet, att ta för sig och vara sjukligt easy going. Många saker har jag nog väntat på ska falla på plats på egen hand. Behöver mogna, bli lite äldre, lite säkrare. Sen kommer det per automatik.
 
Som tjugosexåring är jag full av konstateranden. Jag är nog trots allt ingen pågående reparation. Jag har nog inget jämnt flow. Att vara annorlunda innebär inte att vara i en process mot att bli normal. Att växla mellan att vara introvert och extrovert är inte ett steg bak, två steg fram. Att vara oförutsägbar, till och med för mig själv, beror inte på en brist på kompass. Världen kanske bara inte är så svart eller vit.
 
Att många egenskaper kan skifta från dag till dag har inget att göra med vart jag i grund och botten står gällande etik och moral, heller inte vilken humor jag har eller hur jag hade agerat ifall jag varit vittne till mobbning. Grundstabiliteten är kanske speglingen av vem man egentligen är.
 
Varken de dagar jag är översocial och lär känna alla på festen inom en kvart eller de dagar jag har sådan torgskräck att hela världen tycks stirra får jag känslan av att det här inte är jag. Alla identiteter är skapade genom sin omgivning så vad finns det för svar på vem man egentligen är?
 
Problemet i sig är skapat ur samhällets förväntningar och dess efterfråga. Hitta en annons på platsbanken som inte söker hela det extroverta paketet. Det är så vi vet åt vilket håll vi målmässigt blickar, men låt oss föreställa att man sätter sig i ett sidospår och försöker landa i sig själv. Funkar det att ena dagen vilja krama hela världen för att nästa vilja skriva misantrop i pannan? Att på sitt cv skriva "well.. det mesta" under egenskaper?
 
Hade jag frågat mina kontakter på fejjan hur de hade beskrivit mig med tre ord hade förmodligen spontan, social och blyg legat i topp. Jag är alla motsatser sammanslagna. Men det är kanske inte längs sträckan mot sin sociala eminens - det är nog bara sån jag är.
 
 

Och kanske en tidning

Jobbar och jobbar och jobbar och jobbar. Får se hela södra Sverige. Har noll egentid förrän till helgen. Står inte på ICA nu på snabb paus innan kvällens sista resa.
 
 

Bussräkning

Bor helt off för tillfället utan varken internet eller täckning på telefonen så uppdateringen här blir väl lite därefter.
 
Fick som hastigast ett jobb som varar i en månad där jag bara räknar folk på bussarna dagarna i ända. För mig det perfekta jobbet eftersom jag får lyssna på musik, har en del betalda pauser, ofta hänger med skittrevliga busschaffisar, läser metro, äter hemmagjorda morotspannkakor och ibland träffar på andra kontrollanter man får lära känna under någon sammanslagen rutt. Brukar vanligtvis ha för mycket spring i benen men en gång varannan timme har jag än så länge haft möjlighet att ta en länge promenad för att göra av med lite energi.
 
Igår och idag jobbar jag schemats kortaste pass och på bussresan hem igår satt jag och snackade med en uniformsklädd ungdom från försvarsutbildarna. Blev så nyfiken på hur organisationen ändrats sen jag slutade för åtta år sen, men de körde i princip samma kurser. Så resten av bussturen blev det alla möjliga historier från tidigare övningar, vad de brukade göra och hur jag och Jönsi en gång mitt i natten råkade gå rakt ner i en å. Det är helt vansinnigt hur jag kan sakna dom tiderna.
 
Nu blir det frukost, jobb och en efterlängtad helg.
 
 
 

Jobblista

Vad ville du bli när du var barn?

Ville antingen jobba i mataffär och använda scannern eller som fönsterputsare eftersom jag älskade att se hur skrapan gjorde allt skinande rent.

Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?

Varför vet jag inte men jag var länge inne på att bli yrkesmilitär i England. Gick sen över till Sverige.

Vilka var dina bästa och sämsta ämnen i skolan?

Bästa var historia och svenska medan jag avskydde tyska, matte och no.

Vilket var ditt allra första jobb?

Sommarjobb på förskola när jag var sexton.

Vad har du haft för olika betalda jobb?

Kör i ordning då. Förskola, biträdande instruktör, undersköterska, au pair, diskare, bartender, garderob på uteställe, marknadsundersökare på telefon, säljare av tidningsprenumerationer, jobb i skidlift, tidningsutdelare, merch-säljare, mataffär, parkeringsvakt, spelbutikskontrollant, massör och marknadsundersökare i fält.


Vad går ditt nuvarande jobb ut på?

Kontrollera hur många människor som stiger på och av bussar.

Vilka är dina starka respektive svaga sidor på jobbet?

Det här är bara ett tillfälligt jobb men de starka är att jag sällan tappar räkningen även om det blir rörigt och de svaga att man vid vissa tidpunkter har svårt att hålla sig pigg.

Nämn något som du är extra stolt över att ha gjort i ditt jobb? 

Under mitt andra jobb, att som kroniskt blyg ställa mig framför ett trettiotal främlingar i Stockholm och prata.

Vad skulle du vilja jobba med om du inte hade det yrke du har i dagsläget?

Den frågan ställer jag mig själv konstant. Kanske på gård, kanske med djur, kanske i försvaret, kanske som författare, kanske som allmän entreprenör, kanske som massör. Svaren är oändliga.

Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?

Ett understimulerat arbete med strikta kollegor, tillvägagångssätt och arbetstider huggna i sten och där man inte kan vara sig själv ihop med chefen.

Vad har du gått för utbildningar?

Gick omvårdnad på gymnasiet, ett år på polisförberedande i Tranås och till diplomerad massör i Göteborg.

Vad gör du om fem år?

Oj, om jag känner mig själv rätt skulle jag lika gärna kunna jobba med hästdressyr som på resebyrå.

Plan your escape

Kollade igenom en massa gamla skrivböcker tidigare idag och hittade av en slump ett visitkort från ett par jag och australiensiska Hannah träffade i Venedig för några år sen.
 
De var ett medelålders par från USA som hade sålt både hem och företag för att resa runt i världen och besöka hundra länder. Vi stod i samma kö och började prata och jag minns hur inspirerad jag blev av deras sätt att leva, hur de helt enkelt bara bestämt sig för att följa en stor dröm.
 
Såg nu att de nått målet, att deras reseblogg vunnit en massa priser och att de nu föreläser om upplevelserna, så häftigt!
 
Klicka på bilden för att komma till deras blogg

Vårdepression

Gjorde en väldigt otippad upptäckt när jag skrev throwback-inlägget igår.
 
Började se ett mönster när jag upptäckte att hårddisken hade bilder från alla månader utom mars upprepade gånger. Fick tänka tillbaka på vad jag gjort under vårarna sen jag gick på gymnasiet, gjorde årskartor, tänkte igenom tidigare arbetsplatser och upptäckte att jag hamnat i en djup svacka varenda år vid samma tidpunkt.
 
Googlade och upptäckte att vår-depressioner finns. Vanligast är vinterdepressioner när det blir mörkt, och det finns ingen riktig förklaring till varför några drabbas under våren men it's a real thing.
 
Ju mer jag funderar ju klarare ser jag mönstret. Alla gånger jag hamnat i riktigt djupa svackor eller rent av depressioner, när jag brutit kontakten med folk, när jag hamnat i konflikter, när jag haft social fobi, när jag varit apatisk, när jag haft jobb där det inte funkat, när jag tagit extra många långpromenader, när jag känt mig oerhört utmattad utan anledning, när jag desperat sökt mig till förändringar - det har varit under februari, mars och april.
 
Resten av året är jag som vanligt. Bara att få det svaret och inte uppleva mig själv som så oförutsägbar är en oerhörd lättnad.
 
 

Världens bästa ostsås

Måste tipsa om ett recept jag lagade tidigare idag.
 
Pasta med vegetariska bacon, broccoli och ostsås.
 
2 msk smör
2 msk vetemjöl
1 dl sojamjölk
2 dl sojagrädde
2 krm strösocker
0,5 tsk salt
1 krm vitpeppar
6 st ostskivor
2 msk chilisås
 
Broccoli, hälsans köks bacon och pasta i lagom mängd.
 
Tillagning:
 
Koka pasta, stek bacon, koka broccoli samtidigt som ostsåsen:
 
1. Smält smöret i en kastrull.
 
2. Tillsätt vetemjölet och låt det "koka ihop", mindre risk för klumpar.
 
3. Tillsätt grädden och mjölken. Koka upp under omrörelse.
 
4. Tillsätt socker, salt, vitpeppar och chilisåsen (eller ketchup). Rör om och låt koka några minuter. Smaka av och tillsätt ev. mera kryddor eller chilisås.
 
5. Ta kastrullen från värmen och tillsätt osten, rör om tills den har smält. Klar att serveras.
 
Klicka på bilden för att komma till receptets originalsida

Throwback day

Tänkte göra ytterligare ett throwback-inlägg med saker som hänt under samma tidpunkt tidigare år.
 
Mars 2008
 
 Det här, tydligen
 
För att inte tala om det här
 
Mars 2009
 
 Just normal stuff man brukar göra när man går på gymnasiet
 
 Åt tårta och firade att vi endast hade praktiken kvar innan studenten
 
 Var i Stockholm för projektarbetet och umgicks med en mycket ung Louis
 
Mars 2010
 
 Väldigt lite tydligen, hade inte en enda bild från mars 2010
 
Mars 2011
 
 Hängde med min dåvarande tyska pojkvän i Würzburg där jag bodde kvar efter au pairandet
 
Mars 2012
 
 Bodde i Tranås och hängde med Erik
 
Och gick den polisförberedande utbildningen där vi bland annat backade runt stolpar
 
Mars 2013
 
 Börjar se ett mönster, har inga bilder från mars 2013 heller men bodde i Österrike och jobbade i skidlift
 
 Mars 2014

  Flyttade till Oslo under februari och bodde med stjärnan till höger på bild
 
Mars 2015
 
 Stack på roadtrip till USA och besökte Los Angeles, Grand Canyon och Las Vegas

  Tröttnade på storstäder, stog en avstickare ut till gamla gruvbyar, skidorter och heta källor
 
 Och hittade slutligen dessa i Reno
 
March 2016
 
 Var tillbaka tredje rundan i Nevada
 
 Åkte på utflykt med Evans familj

 Och följde med hans band på skivinspelning i Sacramento
 
Mars 2017
 
 Och i år, so far this!

Långliftning och fullt schema

Kan även passa på att berätta om hemresan från Norge. Bestämde mig för att inte stanna eftersom jag inte hittade tillräckligt roliga jobb så jag liftade neråt och fastnade precis innan Sverige. Lyckades till slut ta mig vidare, ett par kilometer över gränsen. Stod sen vid en påfart till motorvägen och kom vidare till en mack där det var totalstopp. Och det började bli mörkt.
 
Tog säkert en timme innan jag fick ställa mig vid påfarten och fick lift med en tjej och hennes morbror i samma ålder från Syrien. Hon tyckte inte jag borde utsätta mig för någon risk med mörkret och bjöd med mig hem till sin familj. Hon var tjugosju, gift och hade två bart på elva och nio. Så vi satt och drack te, kollade på barnkanalen och försökte prata svenska. Sen åt vi skitgod syrisk mat, har seriöst aldrig ätit en så god sallad och så gott ris förr.
 
Sen satt jag och tjejen uppe ett par timmar och pratade innan vi gick och la oss. Dagen efter fortsatte liftandet ut från Hunnebostrand tillbaka till E6:an och efter säkert sju olika förare var jag framme.
 
I fredags var det sen fest hos Sessan, hej Sessan! Sofistikerade spel, inte lika sofistikerade spel, dans, det klassiska åket ner för trappan på soffkudde där minst en person alltid slår ihjäl sig. Sen gick alla hem utom Sessan och Jocke som gick och badade haha.
 
Imorgon blir en mycket fullspäckad dag!
 
Protest mot att det ska snöa imorgon, bild tagen för precis ett år sen

Vad man nu egentligen ska ha det till

Lovade mig själv att plugga ryska en timme om dagen efter jag lånade hem barnböckerna från biblioteket i somras men det höll bara i sig i ungefär en månad innan jag tappade motivationen.
 
Men nu när jag var i Oslo laddade jag ner en app för newbies och där har jag tagit dagens lektion nästan varje dag. Har även suttit inne på en sida med spel för ryskainlärning och idag när jag satt på bussen skrev jag ner alla ord jag spontant kunde komma på och fick ihop nästan hundratrettio stycken. I det stora hela är det inte mycket att hänga i granen men det är helt klart en början.
 
Klicka bilden för att komma till hemsidan, där finns massa olika språk att välja mellan

Andra sidan atlanten

Älskar att hitta nya bra bloggar.
 
Vet inte om den här bloggen egentligen gör mig mest ressugen eller bara får mig att sakna USA. Malmö-tjejen som skriver stack över som au pair under två år och nu är tillbaka på en tre månader lång resa. Känner hennes känsla av glädje och frihet genom varenda bild.
 
Klicka på bilden för att komma till hennes blogg

Vårens planer

Nu när det snart börjar bli varmare kör jag på en lista med vårens planer.
 
Besöka historiska eller gamla platser. Verkligen låta min inre farbror ta över. Slott, ruiner, militära platser, bunkrar, gamla hus och byggnader. Bara dra ut på picknick med förhoppning att hitta något kul och fotogeniskt.
 
Besöka så många loppisar som möjligt. Återkommer varje år men loppisar kan man inte tröttna på.
 
Åka på några olika events för vegetarisk mat. Finns en del att välja mellan och jag tror särskilt en av dom kommer vara superb.
 
Åka på en årsträff för en särskild organisation med en massa workshops. Det mesta verkade kul.
 
Gå på vandringstur. Fler detaljer kommer när det närmar sig. 
 
Göra någon förändring med mitt hår. 
 
Påbörja två projekt jag haft på gång ett bra tag.
 
Hitta några sporter jag verkligen gillar. Lutar mot att börja med typ klättring. 
 
Vad har ni för vårplaner?
 
 

Drömmar för ett år sen

Så sjukt att jag var i USA för precis ett år sen. Postade då ett inlägg om det som lockade mig mest vid tillfället.
 
Flytta till Edinburgh. Åkte faktiskt dit i höstas med planen att cykla ner till London, men cykeln jag fick tag på var ett jävla åbäke. Fick iallafall se lite av landsbygden och själva staden i kanske fem dagar. Fan-tas-tisk.
 
Flytta till Bergen eller Trondheim. Fick för mig att det är lättare att skaffa jobb där men hamnade i Oslo istället. Vill fortfarande besöka fjordarna dock!
 
Flytta till Schweiz över sommar- eller vintersäsong. Tja.. åkte ju ner till Schweiz även om jag inte stannade så länge. Kan såklart inte döma ut hela landet men ställena jag hamnade på hade inte alls samma känsla som Österrike. Skulle jag åka tillbaka till alperna av ena eller andra anledningen hade jag faktiskt valt de andra länderna.
 
Flytta till Australien eller Nya Zeeland. Har fortfarande lika stor längtan efter Nya Zeeland. Intresset för Australien har avtagit något.
 
Dra till Kenya och volontärarbeta. Hade nog hellre åkt till Ecuador som det känns nu.
 
Flytta till norra Finland eller Sverige. Tveksamt om jag velat flytta dit men besöka, ja!
 
Åka till rysktalande land för språkkurs. Här har jag inte bestämt mig riktigt. Hade jag haft pengarna hade jag åkt utan tvekan. Men just nu är jag mer ute efter en längre resa genom Ryssland, hade utan tvekan fångat upp en hel del ryska på vägen.
 
Tänkte ta vårens planer i nästa inlägg.
 
 

Förkyld vecka

Är tillbaka i Oslo och börjar bli frisk från förkylningen. Var helt utslagen ett tag och bara låg på soffan men igår stack jag, Linn, Samir och Alex på ett stort klädbytarevent på huvudbiblioteket. Man fick ta med sig upp till sju plagg och när allt lagts ut på borden fick vi börja fynda bland grejerna. Blev ju kaos direkt. Hundratals tjejer runt fem bord. Chansade på de flesta plaggen, kom hem och testade grejerna och allt satt bra. Hittade bland annat ett perfekt par svarta byxor jag letat efter sen mina gamla favoriter försvann på greyhoundbussen. 
 
När jag sen satt och klippte om längden på en klänning hörde jag något krafsa, tittade upp och fick syn på en söt liten husmus. Gulligt.
 
Och nu ikväll stack jag ut en runda med Alex och Samir vilket inkluderade en snabb ryskalektion där det tydligen är skillnad mellan "schhh" och "schhh". Lagade sen matlådor fram till nu. 
 
Lägenhetens sista roomie är tillbaka från sin resa så jag sover på soffan. Imorgon blir det vidare jobbsök!
 
 

Förkyld i Göteborg

Är kvar i Göteborg. Skulle egentligen ha åkt hem i måndags eller igår, men i förrgår kväll började min näsa rinna så det var löjligt. Igår vaknade jag med oerhörd smärta i vänstra bihålorna samt halsen, men var inte helt hundra på att det var en förkylning på g, snarare bara utmattning. Men under kvällen igår slog det till ordentligt.
 
Natten var lång och hemsk men fick till slut i mig en smärtstillande och somnade. Har nu varit vaken någon timme, har duschat och börjar sakta känna mig som människa igen. Har inte varit sjuk sen jag var i Las Vegas i augusti så inte ska man klaga. Brukar i regel få ganska intensiva förkylningar när jag blir sjuk, men inte såhär.
 
Ska försöka ta mig ut och köpa lite frukost och fundera över stora frågor.
 
 

Göteborg

Är i Göteborg över helgen och hälsar på bror.
 
Var på fest igår med folk från back home vilket inkluderade många glas champagne och cider som smakade medeltidsskor. Där var även en vän identiskt lik Bill Skarsgård och en tjej som bara ville ha en heineken. Vi ställde sen livsviktiga frågor till folk ute på andra lång och sen blev det efterfest hos Skarsgård till fem.
 
Vaknade och mådde sådär i morse. Men det blev bättre med häng här i lägenheten. Imorgon blir det spännande affärer och sushi.
 
Känns som att jag borde börja ta fler bilder

Sömnproblem

Min dygnsrytm är helt kors och tvärs. Har provat allt för att somna tidigt och komma upp på morgonen. Istället ligger jag klarvaken och snurrar runt i timmar. Är förstås seg och trött hela dagen sen men håller mig vaken till minst nio, och då piggnar jag till igen. Dag efter dag efter dag.
 
Var ute och tränade igårkväll, tänkte att det brukar hjälpa. Satt sen vaken till halv fem i morse. Funderar på om det kan ha med kosten att göra. Tänkte göra matlådor senare som iallafall räcker en vecka. 
 
Tänker även att det kan ha med teknologin att göra. Är inte van vid att hela tiden kunna bli nådd. Det är därför jag brukar undvika den här typen av telefoner. Allt blir hackigt med konstanta avbrott. 
 
Hur brukar ni bota sömnproblem?

Heldagar

Boken har nu utvecklats till kapitalistisk smörja och en snabbkurs i hur man blir en egoistisk, köphetsande idiot. Synd. Ska ändå ta med mig första kapitlet och hoppas resten av boken blir bättre.
 
Igår blev en heldag, hjälpte en ny kompis med matlagning och bakning. Inspirerade massor att laga mer själv. Tog bort sockret ut kosten i måndags och ska se till att få tag på mer c-vitamin. Behöver bli piggare, och springa mer. Hörde att vi bor nära parken där Noora och William stack varm choklad i "skam". 
 
Ikväll blir det möte och sen häng med Samir och Alex.
 
 

4 timmars arbetsvecka

Läser en bok just nu som på många sätt är helt fantastisk. Jag ifrågasätter en del punkter men författaren har många bra poänger och tvingar att ta beslut.
 
Hade inte väntat mig att innehållet skulle vara ens i närheten av vad det var. Det lät som ett ganska enkelspårigt tema men går igenom steg för steg hur du behöver göra för att maximera ditt liv. På många sätt lever jag redan efter liknande tankesätt och kan därför inte relatera till de flesta exemplen, men andra bitar visar en vägen.
 
Mina invändningar till boken so far är hans sätt att nästan fuska sig till framgång. Hans lösningar är inte sällan att lägga över ansvaret på andra. Klart man får mer tid över då. I början av boken nämnde han även tekniken gällande hur han blev mästare i boxning: genom att leta kryphål, inte genom träning eller skills. 
 
Men jag har suttit med näsan i boken i flera dagar nu och egentligen är den boken precis vad jag behövde just nu. Om det finns en bok jag skulle rekommendera alla att läsa, eller iallafall alla som vill saker men behöver en knuff, så är det den här.
 
 

Nattäventyr och jobbsök

Har valt att lägga telefonen på bordet nedanför loftet så jag måste gå upp för att stänga av alarmet, så lätt att snooza annars, och därför har jag inte nattbloggat på ett litet tag. 
 
I fredags stack jag, Samir, killen från Ukraina och en tjej från Indien ut på nattäventyr. Fantastiskt roligt. Mitt under promenaden hittade vi en isbacke att åka på påsar nerför. Vi kom hem vid tre och igår gick jag och Samir ut på favoritstället efter en kväll framför melodifestivalen. Sångaren i gruppen med bilen såg ut som en ung Per Morberg. Kvällen slutade med en promenad i snön mitt ute i ingenstans. För att hålla värmen i väntan på bussen stod vi i ett garage och dansade i en halvtimme. 
 
Idag blir det nya tag för jobbsök!

Eventum

Älskar att vara inne på sidor som airbnb och idag när jag satt på spårvagnen fick jag syn på reklam om eventum. Så många fantastiska ställen det finns.
 
 
 
 
 
 

Förebild

Har varit ute och rört på mig ikväll, tänker så mycket klarare då.
 
Varje dag läser jag tre bloggar varav den ena Isabella Löwengrips. Hon är precis lika gammal som mig, har två barn och har startat elva olika bolag de senaste tolv åren. Hon är stark, driven, målmedveten och är oerhört snäll mot sig själv. Dessutom har vi båda fått diagnosen adhd (även om jag är lite skeptisk till min trots många likheter), vi har båda alltid gått vår egna väg utan att bry oss så mycket om vad andra tycker och tänker, och vi har båda blivit väldigt starka på grund av trassel tidigare i livet. Kan man hitta en mer peppande förebild? Har jag en dålig dag eller tappar motivationen behöver jag tre minuter på hennes blogg innan jag är tillbaka på banan igen.
 
Jag känner igen mig eftersom jag är precis lika driven som henne, men snubblar på flera olika punkter. Rastlösheten, svårigheten att komma igång, velandet om vad jag vill spendera min tid på, nyfikenheten att hela tiden prova något nytt och tvivel på ifall jag verkligen kommer kunna nå hela vägen fram.
 
Just nu tror jag att jag börjar bli vuxen på riktigt. Jag vill fortfarande resa men jag vill samtidigt landa och hitta stabilitet. Och det kommer jag bara kunna göra ifall jag går samma väg som Isabella, fast med andra mål. Det som tidigare bara varit en distant dröm känns inte längre lika främmande. Min hjärna verkar vara inställd på att visa mig vägen nu och tvinga mig dit.
 
Planerandet fortsätter imorgon.
 
Klicka på bilden för att komma till hennes blogg

Let's plan

Har bestämt mig för att inte stanna på jobbet jag fick. Det går inte, jag känner det. Sedan jag kom hem igår har jag varit helt dränderad på energi, låg på soffan hela kvällen och var oerhört låg idag. Nu ikväll när det började närma sig läggdags var jag helt apatisk. Pratade med Adrian och kände bara en stor olust inför allt. Och känner jag så efter en arbetsdag är det inte rimligt att kolla fem månader framåt, eller ens en vecka.
 
Har försökt blockera ut allt i väntan på ett tillfälle att verkligen kunna fokusera och nu ikväll ska jag börja smida planer. Det knepiga är mitt sockerberoende. Slutade ju äta socker helt i juli och klarade det galant fram till december då jag valde att fuska två veckor före jul, och nu är jag stuck. Satte nyårslöfte men allt runt mig var för påfrestande så jag gave in och nu dämpar jag hellre än kämpar, trots att jag vet hur bra jag skulle må om två månader när suget lagt sig.
 
Det viktigaste är nog att jag hittar en väg som känns realistisk. Kan säkert sitta och söka jobb efter jobb men jag måste väga in sannolikheten att jag kommer trivas. Men bara att ta beslutet att inte jobba kvar lyfte stenen som fram tills nu tyngt mig orimligt mycket. Let's plan!
 
 

Skräddarsytt

Börjar landa i insikten att jag inte kommer trivas helt på ett jobb förrän jag är min egna chef. Jag behöver det skräddarsytt. Verkar ha mindre och mindre tolerans för varje ny arbetsplats jag kommer till. 
 
Varje gång jag får en jobbidé är det som att en motivationslampa tänds och stänger ute allt annat. Min rastlöshet är intensivare än någonsin och på många sätt känner jag mig redo, jag vet bara inte vad jag vill satsa på. Nya planer smids konstant men inför valet av syssla gör jag istället ingenting. 
 
Vad jag känt inför majoriteten av mina jobb är svårt att förklara. Det kryper i skinnet, vill lägga mig och skrika, vill fly, tiden står still, vet inte vad folk förväntar sig av mig som person, otrygg, uttråkad, mental blockering. Tvärstopp, okontrollerbar fruktan. 
 
Förstår att jag tillhör generation silverfat men mitt problem är inte viljan, det är understimulansen. Jag älskar att jobba, men endast om jag brinner för det och bestämmer själv över tid, plats, uppgifter och hur jobbet genomförs. 
 
Behöver tid att fokusera, komma fram till vad jag verkligen vill just nu.
 
 

Bussresa och sy-session

Mycket händelserik helg! 
 
Skulle egentligen jobbat i Malmö i lördags men tågen ställde till det så det blev kvällsäventyr istället. 
 
Åkte tillbaka till Oslo idag och jag inte kommer ta bussen igen på länge av flera olika anledningar. Först och främst, när man är så lättpåverkad av ljud och telefonen dött är man som ett minfält. Har varit med om det förr, att om jag inte kan ta mig därifrån börjar jag gråta av ilska, det ligger liksom utanför min kontroll. Hela kroppen skakade av irritation i kanske en timme. 
 
För det andra, dålig benplats. För det tredje, kostar pengar. För det fjärde, det är så tråkigt! Älskar att lifta av just den anledningen, att man sitter och pratar konstant med en helt ny människa. Jag är medveten om riskerna men det finns risker i allt, har under dessa sex åren aldrig varit med om något farligt. 
 
För mig är det tusen gånger värre att åka buss utan hörlurar än att åka med en främling jag själv valt ut.
 
Spenderade bussresan åt att sy och läsa en bok,
skriver mer om den imorgon, godnatt
Udda och äventyrssökande skrivare vars visioner och mål ligger långt utanför gränserna av den östskånska stad jag växte upp i. Är både ifrågasättande och normbrytande, black metal-lyssnande och miljödebatterande, jämställdhetsivrande och filmskapande, lugn men galen och med hopp om att lämna ett stort avtryck i världen.