Sayonara

Off to vinterkurs efter cirka femton minuters sömn hemma hos Stoffe.

Wish me luck, I'm gonna need it. (;

På återseende om en vecka!

OCH GRATTIS TILL FRIDA FÖR BÖVELEN!

Ingen bra dag

Nej jag är inte med barn och nej jag har inte aids, vilket en viss stockholmare trodde med tanke på hysterin i det förra blogginlägget, haha. Jag kan väl säg som såhär, det är en riktigt najs grej, dock skriver jag inte mer än så förrän i nästa inlägg! Antagligen vet förmodligen dom flesta som läser min blogg vad det handlar om, but still..

Iallafall. Det här var nog den drygaste dagen på länge!
Studiedag, och det var precis vad det blev. Efter att ha somnat inte tidigare än halv fem på morgonen och därefter fått ett trevligt samtal från en viss Stockholms-Björn vid halv åtta gick jag sen upp vid ett efter att katten klättrat runt på mig i någon timme. Sen bara plugg, plugg, tråk..
Funderade lite på att söka jobb på sjukhuset över sommaren, måste bara skriva ett CV först!
Nej vad är det här för tråkigheter, något spännande måste det väl finnas att skriva om?!

Igår kom Louis och jag på en genial idé. Angående värnpliktstidningen jag gör som projektarbete så kunde jag ju åka till livgardet i Stockholm för att prata med några värnpliktiga där, och samtidigt måla om Louis skola haha. Det kan nog bli najs haha, får bara hoppas att dom svarar på mitt mail på LG.

Ja sen inatt dog jag nästan av rädsla. Satt hemma hos Stoffe och helt plötsligt låter det typ som.. ja du har väl sett Jurassic park? Du vet när man hör den där stora dinosaurien komma gåendes från långt avstånd. Så lät det. Sen började det istället låta som något automatvapen, vilket inte gjorde oss mycket lugnare. Efter en stund insåg vi att det förmodligen bara var några brutala smällare eller nåt. Men jag sa förmodligen. "/

FEM DAGAR KVAR TILL VINTERKURSEN, huga..

Igår natt drömde jag en jättekonstig dröm. Såhär var det.
Det var ett helt rakt berg som lutade lite längst upp. Jag klättrade upp där, också var det en stad nedanför förresten.
Där uppe stod min norska treonhalvmenning eller vad det nu heter. Hon hade röd/svarta kinaskor som hon tappade ner för berget. Sen skulle vi spela in en Ebba Grön video så jag hoppade ner för berget och landade i en trävagn som några drog på någon liten lerig väg mellan en massa höga skjul. Vi gick in i ett skjul också skulle vi klättra upp för en jättehög vattenrutschkana. Och vi fick bara åka en åt gången. Och man åkte normalt från början, sen lutade det så mycket så man hamna på mage och sen var det bara ett stup på slutet så man trilla ner med huvudet före och bröt käken eller nåt. För det var bara ett betonggolv när man kom ner, som var inomhus. Till höger var ett grått omklädningsrum som vi andra gick in i.
(Vad är det för fel på mig?)

Och grattis på 19 års dagen Caroline!!

Nej nu ska man väl fortsätta lyssna på bandit och skriva på tal till svenska c.
På återseende mitt herrskap.

You have got to be kidding me?!

HAHA DET VAR DET VÄRSTA!
Fick precis reda på en sak som fick mig att sitta och glo med öppen mun i säkert en halv minut. Helt klart att nämna mellan fyra ögon, därför skriver jag det kanske i nästa inlägg istället, när jag berättat det för hela gänget som ska ut ikväll.
Jag vet, jag är sån, tycker inte alls om att berätta saker utan att se folks reaktion.
Det var precis likadant som när jag fick reda på att vår knäppa religionslärarkandidat var en kille som jag lekte hemma hos när jag var liten, brukade vara på deras gård och leka med gätter tillsammans med honom. Och efter några månader nu i trean, då han både hunnit lära oss om judendom, göra en helkonstig uppgift och underkänt dom flesta och därefter slutat fick man reda på att han bodde granne med min mormors syster när han var yngre. Ja.. världen är allt bra liten.

Anyway. Såg en kommentar från förra inlägget, där en okänd person frågade när filmen blir klar. Och det vet jag tyvärr inte. Denna helgen var det planerat, men det var innan Dallo och jag insåg att vi har en hel del skolarbete att göra. Vi tänkte skjuta upp det till nästa helg, men nu kom jag på att jag åker på vinterkurs då, och veckan efter.. tja.. vi får väl se.
Jag tycker iallafall det ska bli riktigt roligt att göra klart den och den stora prämiären kommer inträffa förr eller senare, I promise!

Och ja nu är det helg, om du nu har missat det. Ikväll ska man dessutom ut med tjejerna. Vet inte riktigt vilka, men Dallo, Angelicus och Johanna är jag säker på ska med iallafall.
Börjar få lite panik här. Har fastnat med tummen i locket till lypsylen och jag får seriöst inte av den..
Det hade ju sett ut om man hade kommit till grand med ett långt blått lock på högra tummen.. Hjälp?

Igår var det teambuildning med FBU dessutom, och det var det roligaste där på länge. Vi skulle ut och marschera. Jag, Jönsi, Isak, Alm, Erland och Jonsson. Också den yngre versionen fu Persson. Under marschen var det olika stationer som sgt Nilsson och instruktör Bigge höll i. Typ stå i en cirkel med axlarna mot varandra, blunda, sträcka fram händerna och ta tag i någon annans. När alla höll i någons hand skulle man på något vänster ta sig ut till en cirkel. Sen fick vi putta igång deras bil haha. Och ta sig typ 20 meter, sex pers på fyra ben och två händer och en massa annat sjukt.
Sen när vi var på soldathemmet igen skulle vi ta oss genom något runt på så kort tid som möjligt. 6,62 blev bästa tiden tror jag, det är najs. Sen skulle alla ta sig över en "mur" som var ett snöre, typ 1,50 högt med hjälp av en... pinne? Och varandra. Haha Jönsi på slutet var ju bara för smidig. Men han kom över. Och pinnen var bara måttligt vandaliserad.

Nej om man skulle ta och städa rummet innan det goda folket kommer hit..
Godafton och på återseende mitt herrskap.

Har ni kaffe?

Gårdagen var SJUKT rolig, för att inte tala om fullständigt galen!
Vi samlades i Dallos hemtrevliga hus sådär på förmiddagen någon gång, var ju som tidigare nämnt Dallo, Almisch och jag. Efter att ha inrett Dallos rum med utklädningskläder och snackat om hur filmen skulle gå till gick vi ut och skulle försöka lyfta väck "kistan", som egentligen var ett trappsteg till deras lekstuga. Ja jääklar vad tung den var och Alm hon skrattade så hon nästan trillade omkull medans Dallo och jag kämpade för kung och fosterland för att få upp den från marken. Tur att Gösta i själva verket inte låg där i. Det var även i den vevan vi kom på idén om att göra en bakom kulisserna film, dock blev det inte mycket att hänga i granen, vi missade alltid att filma de roliga delarna, så som när Dallo som gick längst fram snubblade och trillade bak på kistan som jag fortfarande stod och höll i, vilket gjorde förbannat ont så jag bara sprang runt och vrålade medans Dallo satt på kistan och garvade. Alm hörde man i bakgrunden, det går inte att ta miste på hennes skratt.

Iallafall. Efter en stunds övande och diverse klantigheter kunde vi börja filma. Och shit vad vi var utklädda den dagen, berättar ingen handling här inte, men till en scen skulle vi ha tio olika utklädnader vilka Dallos föräldrar, bror med flickvän och kusin skrattade gott åt, men det bjuder vi på, som alltid..



Nåja. Det blev inspelningar hela dagen, med undantag för då vi åt pannkakor och drack te. Almisch stack efter ett par timmar, så vi försökte därefter filma själva vilket funkade på en av scenerna, sen gav vi upp och ska helt enkelt fortsätta filma i helgen eller på studiedagen nästa måndag. Sen är det bara redigeringen kvar och youtube here we come!

Idag började skolan igen ja där precis alla mobbade mig.
Räddningstjänstläraren för att jag kämpade för att hålla mig vaken efter en timmes föreläsning om lagar,
och Ida samt Angelicus Petrus för att dom missförstod mig, att jag kände connection med my name is Earl-Earl och inget annat! ^^ Jag kontrar med att Ida såg ut som lilla My från mumintrollen!

Nej om man skulle ta och sova.
På återseende mitt herrskap!

Herr fjortismin i rampljuset

Tänke bara skriva några ord innan jag går och lägger mig.
Filmen jag hyrde innan idag, eller igår blir det, med Owen Wilson.. Tjaa.. den var väl sådär.
Alltså, det är något med Owen Wilson som gör att jag fullkomligt älskar filmerna han är med i, spelar absolut ingen roll vad för typ av karaktär han spelar, det är alltid sjukt bra. Också kan man ju inte slita blicken från hans fjortismin. Nej, anledningen till att det här inte var någon favorit var helt enkelt för att de tre mobbade killarna i filmen var för unga. Det gjorde alltihop lite mesigt och tråkigt.
För att du ska förstå någonting av vad jag pratar om kan jag ju berätta om vad den handlade om. Det är två killar som böjar highschool och är så mesiga och är dessutom kaxiga mot skolans mobbare att de själva blir utsatta, vilket fortsätter. Och fortsätter. Till slut orkar dom inte mer och anställer en bodyguard, Owen Wilson som spelade en föredetta soldat, Bob Tyler, aka Drillbit Taylor, som egentligen bara är en uteliggare med egenuppfunna självförsvarstekniker, som av misstag dessutom blir anställd som vikarie på killarnas skola. Sen går det ju som det går.
Själva handlingen var ju bra, men som sagt, det var killarnas ålder som förstörde allt. Lät ju som att alla var i målbrottet, mogna som sjuåringar och 1,60 långa, till skillnad från mobbarna som såg ut att vara i tjugoårsåldern, men gick på samma skola.
Nåja, här har ni några snyggvebilder att kolla på.
Drillbit Taylor, behind enemy lines, shanghai noon, meet the parents, wedding crashers, shanghai noon (eller knights.)
obs. notera hans min i bilden längst ner till höger.





Godafton och på återseende mitt herrskap.

Drömtydare? Någon?

Det här har varit en allmänt.. spännande lördag än så länge.

Efter att ha kommit hem från Stoffe vid tretiden i natt gick jag och la mig, vid fem, för att därefter sova fram till halv fyra på eftermiddagen. Och det känns ju alltid konstigt när man går upp såpass sent, jag menar, vart tog dagen vägen? Att gå upp när det börjar mörkna hör väl inte till vanligheterna precis. Dock var det nog vad som behövdes idag, var så slut på krafter att jag knappt orkade gå ner för trappan. Hoppas inte jag blir sjuk igen, för det är väl så man brukar känna när man är på väg att bli förkyld?

Nej nu ska jag inte sitta och skriva om tråkiga saker.
Vid femtiden innan idag gick jag och Micko längs järnvägsspåret in till stan för att hyra en film. Hyra film innebär i mitt fall beslutsångest. Upp med mobilen, smsade Louis, Björn och min bror för råd, dock valde jag en film med Owen Wilson utan att ha från svar från någon av herrarna, men hade sen att göra på vägen hem. Sms:a och gå med en hund i koppel samtidigt, det går långsamt, tro mig. Särskilt med tanke på hur mycket Micko drar.

Sen kan jag ju likagärna skriva om drömmen jag hade i natt.
Jag och några okända människor som jag aldrig sett innan, fast uppträdde som att alla kände mig, var på ett fartyg med en massa korridorer och rum där alla sprang ut och in mellan fester som var i typ alla rum. Innan fartyget var framme vid slutdestinationen gick jag in i ett mörkt rum med ett långt led, där alla stod och väntade på att bli tatuerade. Och kön minskade väldigt snabbt, och innan jag bestämt vad jag ville ha tatuerat var det min tur. Jag blev helt förtvivlad, men en lång, ganska ung, svartrockare tröstade mig och sa att tatueraren kunde rita upp en åt mig. Sen var vi helt plötsligt ute på fast mark och det var bomber överallt och det brann och vi var tvugna att ta av oss kläderna och åka från en stuga, då hade jag bara en blå sjal med mig. Sen var vi framme på ett ställe, vilket påminde om någon blandning mellan Kungsholmen och marinbasen, där vi delades upp i grupper och stod på en brygga där vi fick marinens kläder att ta på oss. Vi gick iväg till en gräsbacke med en grusplan på som sluttade ner mot en hamn, där jag kände igen två tjejer från min högstadieklass som jag inte sett på fartyget. Efter att Klingorg cyklat förbi nere vid vattnet fattade jag att jag var helt fel och sprang för att leta efter min egna grupp, men hittade bara en underjordisk gång och ett vykort från mormor, med en bild på stället som jag redan var på. Jag letade och letade, men jag tror inte att jag hittade dom.

Ja, jag ska gå till en drömtydare, det här blir ju bara värre och värre..
Förresten, ska jag fortsätta skriva om mina drömmar, eller tycker ni bara det är drygt?

Nej om man skulle gå och plugga eller göra något annat vettigt.
Imorgon är det filminspelning by the way!
På återseende mitt herrskap!

Jag säger som Johnny Cash: "Hello, I'm Johnny Cash."

Yay, vad glad man blir när man ser att man fått nya kommentarer!

Ja nu var det helg igen, vad ska man hitta på? Jo det ska jag berätta. Från början.
I måndags satt jag, Dallo och några andra från klassen i matsalen och snackade om körkort med tanke på att Dallo ska köra halkan snart. Därav kom vi även in på vilka låtar som hon ville skulle spelas ifall hon körde av vägen och dog. Snart satt alla och funderade på vilka låtar som skulle passa på ens egna begravning. Som ett skämt kom låten "In kommer Gösta" med "Philemon Arthur and the dung" upp, och snart var ju både jag och Dallo insnöade och kom bara på sjukare och sjukare grejer som kunde hända i kyrkan medans ovanstående låt spelades upp. Och plötsligt kommer den geniala idén fram, varför gör vi inte en film?!
Jag går inte in i detalj på filmens handling, men jag lovar, den kommer bli sjukt klockren och tagning ett utspelas antingen imorgon eller på söndag. Lyssnade precis på låten och kom på en massa bra idéer, haha det kommer bli sjukt. Men det är ju så kul att spela in filmer!!!
Här får ni låten bara för det. Enjoy.

Sen kan man väl nämna att försvarsutbildarna började igår igen och vi gjort absolut ingenting vettigt. Efter tjugofem minuters fys med fänriken, ja vad gjorde vi sen? Hade övningar med stålis där vi skulle stå två och två och bara titta varandra i ögonen, och den som skrattade fick göra fem armhävningar. Jag stod mitt emot Jonsson, han räckte ut tungan hela tiden så jag börja asgarva, sen börja han också skratta för att jag skrattade. Vi två fick göra femhundra armhävningar kändes det som. Helt plötsligt säger Isak ännu mindre något helt meningslöst ord och alla börjar skratta, utom typ... Jönsi? Sen ställde Stålis en massa frågor om vapen och grejer som bara Jönsi och Alm kunde. Därefter gick vi ut och fickparkerade, under marsch. Var väl ungefär så kvällen såg ut. Också kom det dit några nya, hähä.

Och den här dagen, vad finns det att säg om den?
Dallo och jag har på fullaste allvar diskuterat spioneri.
Jonas samt Ida skrämde ihjäl Dallo.
Mycket fastnande, med Dallo som undsättning.
En lärare födde nästan barn i grupprummet.
Jag, Frida, Dallo, Johanna och Caroline följde med spänning två ungdomar som cyklade runt på isen utanför blekedamm, med hopp om att isen inte skulle hålla och att någon av dom skulle trilla i.
TRÄNINGSVÄRK! Även kallat dagens i-landsproblem.
Planerande av "in kommer Gösta" filmen.

Nej om man skulle ta och avlägsna sig från datorn.
Ha en trevlig kväll och på återseende mitt herrskap.

En helt ovanlig tisdag

Var så kul att se att Dallo kommenterade det förra inlägget att jag var tvungen att gå in och skiva ett inlägg direkt haha.

Jaha, då var skolan igång igen, tänk om mindre än ett halvår har man tagit studenten, vad sjukt egentligen.
Men RIKTIGT najs, för det är som herr Jonas sa, man är som mest skoltrött den sista terminen, och det kan jag intyga! Känns som att man håller på med en massa meningslösa uppgifter i alla ämnen, jag menar, det är ju upploppet kvar nu, kan vi inte göra något storslaget då? ^^ Och egentligen är det ju ett bra tag tills det är juni, men ändå har vi typ inga veckor kvar tills det är över och vi drar ut på praktik på sjukhuset, tolv veckor, är inte det galet om något? Och vi har ju dessutom två lov inräknade där, tio veckors skola, AWESOME!!

Sen då?
Au pair i USA? Jobba i Norge och sen resa? Jobba i Sverige för att sen fortsätta plugga?
Jag undrar vad alla andra ska göra.. Dallo vet jag ska åka till Canada, har ingen koll på alla andras planer. Tell me?

Jaha, nähä, annars då.
Angelicus Petrus Olssons ost tadam tisch och jag var i Lund i lördags, det var najs så sant som jag heter Leif Pagrotsky. När vi kom fram till Lund letade vi efter en buss som skulle gå till nova. Efter en stunds letande i en busskur där alla siffror utom fem stod med får vi helt plötsligt syn på den och inser att vi omöjligt hinner, så efter att ha sprungit en halv meter ger vi upp och väntar istället på nästa vid den rätta busskuren. En kvart, jaha. Vi får en idé, varför inte gå och leta upp den förra hållplatsen så vi har något att göra? Lät bra fram tills vi var lost på en sne gata mitt ute i ingenstans, och tror ni inte att femmans buss än en gång kommer körandes när vi är ännu längre från the right place än förra gången? Nu jäklar springer vi och kommer vi med bussen? Självklart!
Kände mig lite som den där killen i adidasreklamen som springer efter bussen och tar en massa genvägar för att hinna med, vilket han även gör, men när bussdörren öppnas ska han inte med bussen. Det skulle dock vi. Och vi hade inga adidasskor.

Nåväl, vi var hela dagen på nova. Det bästa var ju ändå när vi letade efter toaletterna och gick runt ÖVERALLT, men hittade inte dom, vilket resulterade i att vi till slut gick och pratade om att alla fick gå på toa ute i gångarna som på det där franska slottet för några hundra år sen (sådana spännande saker får man reda på när man går på extra historialektioner, intryckt mellan Dallo och Angelica vid ett litet bord.) Iallafall, efter ett långt letande utan resultat hittar vi någon liten grej på väggen där det står var allt finns, toaletterna hittar vi på bilden, inte i verkligheten. Ännu mer virrande och TILL SLUT hittar vi den väl gömd mitt inne, bakom, äh, det går inte ens att beskriva..

Hemvägen därefter var minst lika spännande. Väl framme på stationen hade vi typ sju minuter på oss att köpa biljetter och komma med tåget efter en runda på pressbyrån. Biljetterna krånglade och jag hör Angelica skrika "FYRA MINUTER KVAR!!" nere från tunneln under rälsen. Jag springer ner och slänge en krona och femtio öre till en gatumusikant (bara för att han spelade Beatles) och får ett "TACK" ropandes efter mig medans vi kutar som aldrig förr och upp för trapporna. Där står ett tåg, var det vårt tåg? Nej. Ner för trapporna igen, förbi gatumusikanten, upp längst bort, där stod ännu ett tåg, och vart skulle det? Malmö. Ner igen, förbi gatumusikanten som nu började se lite road ut, upp för en annan random trappa. Helsingborg står det på skylten vi möts av. "VAD I HILDEGARD" tänker vi och får strax syn på ett tåg komma körandes med texten Kristianstad ovanför dörrarna. Vi andas ut.

Sen letar jag tatueringar för fulla muggar, utan något speciellt lyckat resultat. Vet du någon sida med snygga old school tatueringar så blir jag inte ledsen om du nämner några.

Sen fyllde ju Ida 19 igår, stort grattis!
Och nu vet vi även vad Dallo har sin ficklampa till,
hur man sjunger födelsedagssånger i kanon medans man jagar födelsebarnet ut ur matsalen,
hur Dallos farfar ser ut,
var Frida förvarar papperslappar,
var Johanna förvarar människor
samt att man inte ska ha bodybutter på mackan.

Nej nu ska jag gå och läsa lite Jane Austen.
På återseende mitt herrskap

Klockan är ju bara 05:52

Börjar känna mig smått stressad över alla arbeten jag har att göra innan skolan börjar igen..
Dom är så många att jag inte ens vet vart jag ska börja..

Just nu skriver jag bara för att jag är alldeles för rastlös för att gå och lägga mig, vi har typ tio kanaler på tv:n vilka cirka hälften består av lokala nyheter eller liknande och något annat att göra kan jag inte komma på.

Jag har faktiskt börjat tänka om med nyårslöftet. Kanske man skulle hoppa över chokladen också, med undantag för alla övningar man kommer vara på där man behöver lite extra energi. Men nej, jag mår psykiskt dåligt av att äta choklad, hur konstigt det än låter.
Och så fort jag blir av med förkylningen så blir det till att börja träna igen, dels med tanke på att vinterkursen närmar sig med stormsteg, bara tre och en halv vecka kvar!!!!
Senare idag måste jag hitta någonstans att sova mellan den 30-31 januari i antingen Malmö, Lund, Helsingborg eller Halmstad för att komma med bussen till Grövelsjön. Hur ska det här sluta?

Ni som läser min blogg kan väl kommentera och skriva er favoritfilm, drömjobb eller nåt, mest med tanke på att det inte finns så mycket att kommentera i själva inlägget, också är jag nyfiken på om det faktiskt finns några som följer bloggen.

Godafton då mitt herrskap

2009

Då var det ett nytt år!
Det blev ett annorlunda nyårsfirande denna gången, första gången jag inte umgåtts med familjen och deras vänner..
Nej, jag och Stoffe drog hem till herr Andersson (fbu) som bor mitt ute i ingenstans. Även några andra av deras vänner var där. (Och en hel drös med femtonåringar som var med Anderssons syster.)
Riktigt najs faktiskt, fast en del drack ju för mycket och skulle stagediva i en säng, taket blev golv, Andersson tog skatt på skinka och misslyckades halvt med att skjuta raketer.
Och nyårslöftet hade man ju tänkt ut för länge sen. Jag vet att det är många som är emot det, men jag gillar utmaningar, och det var faktiskt ganska så jobbigt under slutet av året att inte kunna äta godis och liknande, får se om jag står ut ett år till. Enda skillnaden i år är att jag faktiskt äter choklad. Annars är det ett stort nej till kakor, chips, snabbmat, glass, läsk, ja allt det där som jag hade de första sex månaderna förra året.

Jul har man också firat ja, med mammas släkt.
Visst, lite ombyte skadar ju aldrig, men att fira jul hemma hos oss... det funkar bara inte.. Absolut noll julkänsla. Fast vi hade trevligt ändå. Vi slängde fram couronnespelet för hela slanten (och hade sen att göra resten av veckan) med tanke på att brorsan var hemma.

Annars har man spenderat större delen av lovet hemma hos Stoffe. :)
Blev dock sjuk inatt när vi kollade på en film om Johnny Cashs liv, förkylning för hela slanten, så nu sitter man hemma och känner sig måttligt vandaliserad. Jag vill vara frisk.

I natt hade jag en dröm, och jag tror faktiskt att jag kan tyda den! Iallafall en del av den.
Okej, såhär var det. Det var ett hus, fast inga väggar utan bara stommen eller vad det heter, och jag höll på att bygga huset. Sen var de fyra musketörerna i en affär och stod och kollade på hårfärgningsförpackningarna också var Mugg-Alm en av tjejerna på omslaget, också en tjej som gick på fbu för länge sen. Och när vi är på väg mot utgången så står två befäl från flygvapnet och några ungdomar i uniform i kön och hälsar på mig, och då har jag också uniform på mig helt plötsligt och fattar inte hur det gick till.
Jag vet att det hände fler saker i drömmen, men jag kommer inte ihåg vad.
Det enda jag kan komma fram till är att jag saknar det militära, för jag har haft många såna drömmar på sista tiden. Och det är ju sant. Jag är helt rastlös!!! Längtar tills man ska ut i skogen och kriga igen. Jag är konstig.
Någon som har någon aning om vad huset betyder får gärna dela med sig av sina teorier.

Det här var med stor sannolikhet det mest dryga blogginlägget jag någonsin skrivit, ber om ursäkt för det. :P
Men men, snart är jag frisk och kan börja tänka.. uhm.. så som jag tänker, igen.


Och bilderna.. tja.. tänkte mest att det var lite uppiggande.


God afton och på återseende mitt herrskap.
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se