Bakslag

Jag börjar bli så jävla trött på det här. När jag kom hem från sjukhuset tyckte mamma att jag skulle åka ner till skåne för att slippa ligga ensam uppe i Oslo en vecka. Sagt och gjort. Kvällen innan hade jag inte kunnat röra mitt vänstra ben och fått skrattanfall i ren hysteri. Wtf, varför kan jag inte gå?! I onsdags åkte jag hem. Har blivit bättre. Har tagit det lugnt, varit ute i mormors hus i skogen med föräldrarna, mormor och några av killarna från Syrien, träffat en av mina wacken-resenärer med vilken jag spelade utmane-spel och tog oss in för att leka på hans arbetsplats, och kollat om på nästan alla tre första misfits-säsongerna. Idag vaknar jag med mer kramper i magen och starkare smärta på höger sida, även i ryggen där njurarna är. Läser om antibiotikaresistens och får totalpanik. 
 
När jag var yngre älskade jag att komma till sjukhus och doktorer. Känna att någon tog hand om en och ville en väl. Nu vill jag bara bli frisk. Jag vill kunna röra mig, jag vill kunna jobba, jag vill kunna göra saker jag tycker är kul. Det är nästan sommar, jag vill bli av med den här skiten nu. En månad är väl ändå tillräckligt. 
 

En småmysig utflykt

Från urinvägsinfektion och njursten med antibiotikakur till tappad aptit, yrsel, illamående, huggande smärta bakom bröstet och problem att lyfta högra foten fick jag i förrgår stark smärta i höger sida som efter en vaken natt bara blev värre så igår morse gick jag tillbaka till legevakten. Skickades in som halvakut och kunde knappt gå. En doktor kände på magen, jag hade så ont att jag grät när jag var tvungen att lägga mig ner. Efter att ha krånglat mig upp i sittande ställning igen kom hon tillbaka och slog mig hårt där jag hade smärtan. Jag tappade andan och grät som en unge. Jo, ont hade jag kunde hon konstatera. Fick smärtstillande sprutor i ryggen och blev körd upp till ett rum där de tog blodprover och gav mig dropp med antibiotika. Fick besök av två kompisar i omgångar och slapp vara själv större delen av dagen/kvällen. Fick sova där och testades på nytt för olika saker under natten. Var hos en doktor under morgonen idag som inte fattade vad det kunde va för nåt. Ännu en doktor skickades in. De tryckte och klämde och slog. Jag dog av smärta fem gånger. De skickade mig på gyn-undersökning. Sen kom dom överens om att jag hade två olika inflammationer och skickade hem mig med dubbla penicillinkurer. 
 
Får inte jobba förrän på måndag, jag som skulle sälja merchandise på Metallica i Stockholm på fredag. Hyrde en massa filmer innan jag blev skjutsad hem, sitter nu nyduschad i en tom lägenhet, lite lagom omtöcknad, och tänkte äta frukost. 
 
Hoppas ni får en bättre tisdag!
 
 

Fördomspartiet

Så.. icke chockerande nog kom sverigedemokraterna upp i över nio procent i EU-valet. I skåne verkar man ha mer gröt i hjärnan än i resten av landet, och på sina håll röstade var fjärde in partiet.
 
Alla antirasister verkar rusta för att göra revolution men det dom inte verkar inse är att varken demonstrationer, tysta minutrar, uppståndelse, raseri eller protester kommer hjälpa. Vi måste lyssna. Jag tror det är bullshit att var tionde svensk är rasist, däremot tror jag att var tionde svensk har fått nog av dålig invandrarpolitik. Vad moderaterna har gjort de senaste åtta åren är att inrikta hierarkin ännu mer åt de vita, rika, straigha människorna, och det innebär bland annat att fler har hamnat på gatan och färre har fått ekonomisk hjälp. Många flyktingar har fått slippa krig, tortyr och död men lämnas utanför gemenskapen. De integreras inte. De anses inte var viktiga nog. Vi fina vita ser dom generellt som andraklassens medborgare, och att förneka är att ljuga. Den människosynen har våra fördomar lärt oss. 
 
Så de pratar inte språket. Jag har fem vänner från Syrien som var i Sverige över ett halvår innan de fick börja plugga svenska. De höll på att klättra på väggarna och ville inget hellre än att komma ut i skolbänken.
 
De tar våra jobb. Med andra ord; de kommer ut i arbetslivet, skitbra, gör de tvärtom och går på bidrag stormar alla stackars skattebetalare över den dåliga pengafördelning. Snacka om dubbelbestraffning. Är de driftiga och startar företag tar de över landet. Det är fantastiskt mycket trevligare att bo i Jimmie Åkessons Sverige där alla har social fobi och spelar nyckelharpa på landsbygden. 
 
Också är dom är farliga, invandrarna. Ja det finns dom som är det, men som vi har vridit och vänt på dom siffrorna. Tror vi för den delen att det har med ras att göra? Det är mänsklig psykologi. Det händer något med en människa vars framtid baseras på andras fördomar. Man ger upp till slut. Man slutar bry sig om förtryckarna helt enkelt. Vi vita tror vi är några jävla mästare på den här jorden. Trots det är det egoismen, nazismen och kapitalismen vi representerar. Alla stod och hailade i Sverige för åttio år sen, vi supportade Hitler men kan idag gömma oss bakom att vi minsann var neutrala. Vi är fega och inskränkta. Skickar vi ner hundra svenskar till en turkisk partyö kan vi räkna med att flera kommer ha våldtagit, slagits och betett sig som jävla svin på en vecka.
 
Bakom våra fina kostymer är vi kvinnohatare av rang. Snackar vi länder där det är lagligt att i princip äga sin fru och tycker att i Sverige har vi kommit längre. Skitsnack. Hade inte kvinnorna slagits för rätten till sina egna liv de senaste sjuttio åren hade vi varit på precis samma plats. Ändå tycker vi feminism är så jävla oviktigt. Vi är ju så duktiga som till slut surade klart över lagändringarna som förbjöd oss att slänga iväg den där örfilen när maten inte var tillräckligt varm. Vi gick ju till slut med på att inte förgripa oss på vår fru. Duktiga svensken som idag stoltserar med sin fina jämställdhetsmedalj. 
 
Jag vet inte hur många gånger jag har facepalmat mig under Jimmies diskussioner. Varför vet han inget? Varför är han inte påläst? Det är klart att han vinner röster om han endast baserar sina tal på svenskarnas fördomar. Men! Det kommer inte gå att ändra en enda människa från att ge sin nästa röst på SD så länge man inte möter deras åsikter med korrektur, eller försök till korrektur. Polletten måste ramla ner. Och gör den inte det, är det så att var tionde svensk faktiskt är rasist så bosätter jag mig nån annanstans som o-stolt svensk tills de fått huvudet ur röven och insett det faktiska värdet av mänsklig värme. 
 
 

Framtidsplaner

Jag har äntligen kommit på vad jag vill göra! Däremot vill jag inte spoila utan kommer skriva efter hand som saker rullar på. Fram till nästa vår har jag allt planerat. Ibland funderar jag på att utbilda mig vidare, men varje gång jag kollar igenom utbudet så finns det inget som riktigt lockar. Jo det skulle va kul att utbilda sig till journalist, psykolog eller socionom, men det är inget som känns helt hundra. Dessutom är jag inte i närheten av att vara redo att bosätta mig på ett ställe med fasta rutiner. Jag har ju inte ens sett halva europa än. Och om jag ska vara ärlig så har jag läst för många böcker om framtidsutsikterna i världen. Ifall den tillgängliga oljan tar slut om några år kommer det vara för sent att resa och upptäcka, det är nu man ska passa på. Så jag fortsätter med det liv jag trivs bäst med. Fast allvarligt talat hatar jag att jobba. Inte för att jag är lat utan för att jag är lättuttråkad. Mitt nya jobb i butiken går fint. Jag sitter i kassan och fyller på varor, men det känns som att tiden rinner iväg, att det är fullständigt meningslöst att ägna sin tid till något utan betydelse. Men som tur är ska jag bara va kvar i Oslo en och en halv månad till. Jag älskar fortfarande staden och kanske kommer jag tillbaka, men det verkar ligga i min natur att jag inte blir längre än några månader innan jag behöver något nytt och spännande. 
 
 

Denna satans smärta

Fick vad jag trodde var extrem mensvärk för några dagar sen och tog över tjugo värktabletter på två dygn utan att det blev bättre. I fredags var det så outhärdligt att jag la mig med underkläder i duschen en timme tills min underbara roomie Rebecca tvingade iväg mig till akuten dit även en annan kompis kom. Jag fick smärtstillande sprutor (usch nålar) och ett rum med vars en säng för oss att slockna i eftersom det var mitt i natten. Efter lite andra tester skickade dom hem mig med mediciner mot urinvägsinfektion och njursten. Idag har jag legat på soffan i ungefär åttio timmar, förvirrat i mig fel tabletter, försökt äta en gång, legat på toan och spytt, insett till min förskräckelse att mina värktabletters tredje ingrediens är laktos, och nu har jag tagit över mig till sängen och börjar få ont igen. Ja ibland får man tycka synd om sig själv.



Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se