Wrong foot

Kunde inte sova häromdagen så jag började bläddra genom gamla blogginlägg mellan 2010 och 2012. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta, satt och skämdes mellan varven. Jag minns att mamma sa åt mig att inte låta så arg. Jag var arg när jag skrev många inlägg, det var åren när jag började ifrågasätta saker men tillvägagångssättet var allt utom smidigt. Jag vet att när jag skrev åsiktsinläggen såg jag allt utifrån min syn på saker, inte hur det kunde uppfattas av andra och hur det var fullt möjligt att jag faktiskt trampade folk på tårna eller rentav stegade rakt över. Även om syftet inte alls var att peka ut någon eftersom jag aldrig hade någon särskild i åtanke kan jag nu i efterhand läsa det utifrån andras perspektiv och känna hur fel det blev, hur nedlåtande och dömande jag lät.
 
Jag försökte jämföra med nyare inlägg och tror att skrivadet utvecklats till en vilja att skapa nya vägar och tankebanor istället för att agera kritiker, men till alla jag på något sätt stött till på vägen vill jag be om ursäkt.
 
 

Påskutflykt

Fin men väldigt väldigt väldigt väldigt lång dag. Den började med att hela Evans familj och jag drog iväg mot Kalifornien. Vi körde förbi lake Tahoe till Truckee och vidare till deras familjegrav väster om Reno. Näst på tur blev en slingrig liten väg vid Colfax och Auburn som påminde om Italien och en grym utsikt över en flod och en gångbro. Vi funderade sen på att stanna vid vinprovning men bestämde oss för att köra vidare. Vi kom sen fram till USAs första guldletarby Coloma som hade omgivningar likande Brösarps backar möter Irland och Nya Zeeland. Byn var full av museum och gamla bevarade platser som en kyrka, en guldgrävares hus och en kyrkogård. Vi satte oss och åt medtagen lunch innan vi hajkade upp för en slingrig stig. Stigen började med tre varningsskyltar om giftek, pumor och skallerormar. Typ du kan dö av det här och det här och det här, ha en trevlig tur haha. Vi körde sen mot emerald bay vid lake tahoe men både jag, Evan, hans syster och hans bror var utslagna vid det laget och sov.
 
Vi körde hela sjön runt då familjen bestämde sig för att köra till en fin restaurang. Två tredjedelar av oss sov genom middagen och vi kom tillbaka vid halv elva-tiden men sammanfattningsvis en strålande påskutflykt. Men shit vad det ska bli skönt att sova!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sacramento

Skriver det här i tröttaste skicket möjligt. Vi drog till Sacramento igår för deras skivinspelning och efter minigolfspelande där jag kom sist och airhockey där jag spöade alla drog vi till världens mest amerikanska diner Dennys för kvällsmat. Vi hade sen ett motellrum bokat där vi alla såg fram emot att gå och lägga oss. Ja, en av oss bidrog omgående med urgrundernas vrålsnarkning i så löjlig ljudfrekvens att vi andra fick återkommande skrattattacker. Vi satte i öronproppar, musik i hörlurar, satte igång teven och fick återigen skrattanfall då det inte bara lät från snarkningen utan nu även bländade allihop. Dessutom hade dom dubbat med fel röst på tvn som gjorde allt så mycket bättre. Vi fick nånstans mellan två och fem timmars sömn innan klockan ringde och vi drog ut till studion hemma hos en kille de spelat in skivor hos tidigare.
 
Så medan de spelade in under dagen stack jag in till centrum och hittade Sacramentos old town full av folk. Hann gå i en godisaffär, en liten butik med science fiction-prylar och en gammal skola innan jag stoppades av en kille som gillade min väska. Vi snackade en stund innan han bjöd mig att sitta ner med honom och hans kompis. De var båda hemlösa men nöjda med det och vi snackade resor, människor och musik. Vi drog sen till en bro och vidare till en byggnad lik vita huset innan jag stack tillbaka till studion en halvtimme utanför stan. Vi stannade sen för sushi innan tvåtimmarsturen tillbaka till Reno.
 
Vi är nu hos Evans föräldrar eftersom vi alla ska ut på påskutflykt imorgon. Vi är båda äntligen friska. Idag är det precis ett år sen jag hyrde bilen från Los Angeles och drog österut mot Grand canyon, känns både som ett halvår sen och fem år sen. Märkligt mycket som hänt på bara ett år.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Vanor och kulturer

Kom på en idé för ett tag sen om att varannan gång jag går och handlar ska jag köpa produkter jag aldrig provat innan, och som jag kanske aldrig ens sett tidigare. Har inte testat det än men jag provade att gå runt i en butik sist jag var hemma och bara leta efter udda saker och ja, där finns en hel del. En del saker kommer man säkert ångra men faktum är ju att tillräckligt många andra människor köper de varorna så inget är ju helt bortkastat. Inatt kollade jag på en iransk film om två tjejer som blev kära i varandra och jag blev återigen inspirerad, men denna gången att testa olika länder och kulturers mat under olika veckor. Killarna från Syrien bjuder alltid på te och några gånger har de kommit över till min mormor med mat som är jättegod. Annorlunda, men god.
 
Av någon märklig anledning ses vissa länders mat och kulturer som sämre men jag tror det finns massor av inspiration att få. När jag bodde i Oslo köpte jag och Samir bara mat i arabiska affärer och han lagade skitgod mat. Sen finns det ungersk, polsk, italiensk och tysk mat för att bara nämna några. Skitbra om man bara lagar samma sak om och om igen som jag har en tendens att göra, eventuellt kött får man byta ut mot något från typ anamma.
 
Min mor skickade även ett mail för några veckor sen om en man som bestämde sig för att ta tjänstledigt och spendera ett år åt att ändra fyrtio olika vanor han hade. Enligt honom tog det bara några dagar innan han fått in en ny vana och jag insåg direkt att jag också vill prova. Ska bara komma på vilka vanor jag har först så jag vet vad jag behöver ändra.
 
Har ni testat att göra något liknande?
 
 

Sommarplaner

Jag älskar våren. Vädret var fantastiskt när jag var hemma över julen, på sitt sätt, med snöfall och kyla. Det var mysigt att ta långa promenader mitt i natten med musik i öronen och termobyxor på. Men att komma hit och slippa de småfrusna vårvinter-månaderna var fantastiskt. Det börjar snudda vid sommarvärme och det får en så full av energi. Det kommer bara bli varmare den kommande månaden, och när jag väl är hemma igen är det nästan maj. Och därefter kommer en lång sommar full av roliga och spännande saker. När hela Sverige vaknar till liv, det händer saker i alla städer, det kommer turister, folk åker och campar, det är festivaler och konserter och väder att göra precis vad som helst.
 
Är så sjukt taggad på flera saker så jag tänkte att jag gör en lista liknande den för någon månad sen men med årets planer istället:
 
  • Kolla på årets föreställning på Fredriksdalsteatern
  • Gå på så många loppisar jag bara kan hitta
  • Gå på Grotescos föreställning
  • Åka upp till norra Sverige/Norge för naturen, städerna och typ gamla ruiner och slott
  • Medeltidsveckan på Gotland
  • Mina tre projekt som avslöjas förr eller senare
  • Bli tillfällig roomie med en kompis från förra årets wacken
  • Fotosessions nu när jag har stativ och kamerautlösare
  • Två eller tre roliga resor som också avslöjas inom kort
 
Har säkert glömt en del, får uppdatera senare isåfall.
Vad har ni för sommarplaner?
 
 

Update

Håller på och planerar för fullt här borta. Har jobbat sen i måndags med att kontakta olika ställen, leta information och göra listor för saker jag kan ordna här borta och saker jag måste vänta med till Sverige. Jag älskar hela den här processen även om det ibland bara stannar där. Jag minns hur jag satt likadant i jobbstugan i Österrike och planerade allt jag tänkt göra efter säsongen, hur spännande det var och hur peppad jag var på hur fantastiskt grymt allt skulle bli. Sen att båda idéerna fallerade så fort jag kom hem var en annan femma men berodde bara på omständigheterna och lite oflyt i tajmingen. Den här gången är jag övertygad om att det kommer gå bra. Det går kanske inte super men jag tror det kommer gå bra.
 
Nu är det exakt en månad tills jag åker hem och innan dess ska vi hinna med en helg i Sacramento, en påskutflykt, tio dagars turné i bland annat Seattle, Portland, San Francisco och Los Angeles, och en långhelg i Yosemite national park. Då återstår fjorton av hans jobbdagar där jag behöver sysselsätta mig själv. Vad hade ni gjort? Vad är den perfekta dagen på egen hand med tillgång till bil? Kanske borde leta lite ghost towns igen, vet att Carson city som ligger en dryg halvtimme rakt söderut från Reno var poppis under guldrushen så det lär finnas mer i krokarna.
 
Och kom gärna med förslag på saker ni vill att jag bloggar om!
 
 

Bryssel

Vad trött jag börjar bli på terrorattacker. Att det ska va så jävla svårt.
 
Och jag hatar vad det gör mot majoriteten muslimer vilka liksom vi avskyr terrorgrupperna. Jag hatar hur rasismen börjar krypa sig på och segregerar oss ytterligare.
 
Det jobbigaste är att det inte går att rikta pekpinnar åt någon längre. Det går inte att argumentera emot någon för hur man än vänder vill man ha både en lyckad integration och trygghet. Just nu känns den överlappningen väldigt svår och jag undrar hur mycket som kommer hända innan nästa val om två år. Kommer stormen ha lagt sig eller kommer det ha eskalerat? Vissa säger att IS håller på att försvagas och andra säger att de rekryterar hejvilt över internet.
 
Världen kommer aldrig kunna kompromissa med extremister som står för en illusion, som inte bara feltolkar allt ur en ond synpunkt utan även har en kvinnosyn som vi inte kommer ta ett enda steg mot att möta.
 
Jag är nästan övertygad om att många länder världen över kommer gå ihop för att möta problemet, det svåra är de dolda grupper som redan nästlat in sig i europeiska länder, som i Belgien. Hur ska vi kunna hindra kommande attacker utan att misstänktliggöra fel människor. Det blir fel hur man än gör och jag vet att alldeles för många redan tampas med att tittas snett på dagligen.
 
 

Projekt på gång

Har ett fantastiskt roligt projekt på gång. Idén bara kom som en blixt från klar himmel för några dagar sen och jag har varit alldeles i extas sen dess. Eftersom vi inte har wifi i huset har jag stuckit bort till starbucks och ska strax börja planera allt så gott det går. Det har redan gått två månader här borta så jag är tillbaka i Sverige om fyra-fem veckor och då blir det mer jobb som jag inte kan göra härifrån.
 
Evan och ena bandet ska bort till Sacramento till helgen och spela in en skiva så jag funderar på att ta en egen tur ner till Yosemite istället. Om vägen till parken är öppen än det vill säga. Och på söndag blir det påskutflykt med Evan och hela hans familj.

Bättringsvägen

Vi börjar äntligen må bättre. Under dag fyra av influensan fick vi även en förkylning med hosta som vi tampas med men är i övrigt ganska återställda. Igår var vi hundvakter på vår förfrågan. Världens mysigaste Ozzy som nästan är blind. Han krävde konstant uppmärksamhet och la tassen på den som slutade klappa. 
 
Idag blir det utflykt till Fallon för att kolla på en stol för massage. Vi har haft dryga tjugo grader den senaste veckan så det blir shorts och linne idag. Bloggar från mobil så inläggen blir lite kortfattade, återgår till dator imorgon.
 
 

Vad händer

Alltså vad är det som händer?! Hade urinvägsinfektion i en månad, hade den där hemska helgen för ett par veckor sen och nu har både jag och Evan fått influensan. Första gången i mitt liv och det är 100% misär. Han mår mycket värre än mig men shit vad kroppen gör ont. Idag är första dagen på tre som vi kunnat äta så lite energi har kommit tillbaka. Hoppas vi mår bra nog för att göra något, vad som helst, i helgen.

Något har ändrats

Jag var sjukt inne på att plugga när jag kom på att jag ville bli socionom. Sen ville jag inte bli socionom längre. Jag vill inte jobba som soldat i försvarsmakten som alltid var min dröm. Jag vill inte bli polis. Allt vad jag velat bli genom åren har jag tappat intresset för. Eller så brinner jag för det men vill inte jobba med det, eller spendera så många år med tröliga böcker och ett liv som får mig att springa i cirklar. Jag är kanske bara inte ämnad för högskoleplugg.
 
Jag drömmer inte om att bli rik och bo i ett lyxigt hus fullt med prylar. Jag vill inte skaffa lån eller vara för pank för att kunna resa. Det enda en utbildning skulle göra är att ge mig fler möjligheter som egenföretagare. Men skulle jag för den delen spendera år av mitt liv på något jag ändå varit för rastlös för att jobba heltid med, nej. Jag behöver uppdelning i form av olika projekt där det är upp till mig själv vad jag gör av all tid.
 
Helt ärligt kan jag inte låsa mig vid att vara på en plats för länge. Jag skulle undra vad jag missar, fundera på allt jag hade kunnat göra med min tid istället. Undra om jag senare skulle ångra de dyrbara åren, att de spenderades med så lite livsglädje. Jag vill inte ställa mig i bostadskö, ha plugg- och måndagsångest. Behöva tacka nej till hundra bra och upplyftande saker på grund av en skola skapad av ett samhälle jag inte litar på. Jag litar inte på det inrutade, normativa och stela samhället där jag aldrig passat in. Höga förväntningar och besvikelse över mossiga lärare, sega kurser med fel fokus, den svenska skolan som jag uppfattar väldigt stängd för nya sätt och tankebanor, stängd för diskussion och lärande i form av "det här är vad som stod i böckerna när jag läste till lärare" istället för genuint intresse för ämnet. Möjligen är högskolor annorlunda än högstadier och gymnasium men varför isåfall sätta kompetensen högst upp i ledet när många redan tröttnat?
 
Jag låter säkert alldeles för bitter och cynisk, egentligen är det en ganska tacksam insikt om jag nu inte om en vecka skulle inse något banbrytande som leder mig tillbaka till högskoleplanerna. Egentligen är jag fortfarande skakad efter helgen, jag kan känna att något ändrats. Något som kanske behövdes ändras. Jag ska stå ut så länge jag är kvar i USA och ta tag i det när jag är hemma i Sverige igen. 
 
 

Uppvaknande

Var med om något jag inte önskar min värsta fiende. Det var den värsta helgen i hela mitt liv men jag vill inte gå in på detaljer för det får mig att skaka och gråta. Har pratat med fantastiska Adrian nu i morse och känner att jag fått bättre ordning på känslorna och tankarna. Lite.
 
Det känns som att jag är tillbaka där jag var för snart sju år sen. Rädslorna, paniken, flyktkänslorna. Jag försöker hantera allt så gott jag kan men det är överväldigande. Nu är det inte bara känslorna jag fruktar, det är tankarna. Det är känslan av ensamhet. Känslan av rotlöshet, förvirringen, ovissheten. Vetskap jag inte kan ta tillbaka.
 
Men det fick mig att vakna upp. Jag är inte lycklig som mitt liv ser ut nu, där det enda jag gör är att tänka på andra och leva ett liv där alla mina drömmar står på paus. Jag vet inte vad jag vill men jag vet att det inte är det här livet. Det får lösa sig på ett annat sätt.
 
Den här helgen fick mig att inse vad jag inte vill ha i mitt liv. Allt det skadliga, allt som triggar min högkänslighet eller hyperspeedade hjärna. Jag har massor att skära bort ur mitt liv. Nolltolerans för socker, mjöl, alkohol. Jag känner att jag är helt ur balans.
 
Jag vill bara se det som att något positivt kom ut ur det som hände den här helgen, som att det lärde mig något. Som att det fick mig att komma tillbaka på rätt spår, fick mig att börja göra bättre val och påminde mig att tänka på mig själv och inte bara andra.
 
Jag känner att jag värderar andra saker högre nu, känner att jag måste tvinga mig att välja efter hjärtat. Börjar gå upp i varv igen, ska spendera resten av dagen med att göra upp en faktisk plan för framtiden och sen se på film.
 
 
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se