Obama är det bästa som hänt USA

Det finns inget så fantastiskt som en ledare som verkligen bryr sig om människor och miljö. Obama är genuin, medmänsklig, rolig, smart och för fram otroligt viktiga frågor. Till skillnad från hans ledarroll finns inte mycket gott att säg om konservativa presidenter. De stänger dörrar innan de knappt hunnit öppnas och har en märklig syn på de flesta människor. I flera delstater i USA ogillas Obama med enda grund att han är mörkhyad. Har man ens märkt vad han gjort för världen? Hur han gått stenhårt in i klimatdebatten och tagit viktiga beslut, bjudit in människor som blivit dåligt behandlade av samhället och mött motstånd med humor via bland annat Jimmie Kimmel? Vi har följt år efter år av dåliga ledare som inte varit ett med folket utan istället ökat klasskillnaderna. Det har ofta varit skandaler, egoism, pengar, krig och frågor som inte berör eller hjälper många. Jag kan bara beklaga att Obama varken vill eller tillåts bli omvald igen, men cred ska han ha för sin tid som president! 
 
 

Ni får en hot spring istället

I lördags drog jag och festivalbussförädarresenären Linus till Osby med hjälp av hans GPS. Den ville först ha oss sicksackande på alla gator i ett villaområde och att vi sen skulle köra över vägbommar av sten. Vi kom till slut fram till Sessan som visade sitt hus och sen lotsade ut oss till deras sommarstuga rätt vid en sjö. Vi tinade sen jordnötsbiffar i brödrosten och fick säkringen att gå, upptäckte att det fanns sammanlagt drygt ett kilo ostbågar i huset och sen blev det bastu! Vi fick upp den till nästan hundratio grader och allting vi rörde gjorde ont. Vi fick mellan varven springa rakt ner och kasta oss i sjön. Nästan i oktober! Alltså varje gång vi gick ut från bastun rök det från kropparna. Vi kunde sitta ute i bara badkläder och prata i säkert tjugo minuter utan att frysa efter att ha varit i bastun trots att det var vid nio på kvällen. Sen däckade Linus så Sessan och jag satt och sjöng tills vi också somnade.
 
Vi vaknade alla tre nyktra sju timmar senare och drog på loppis i Knislinge. Linus köpte en prydnadssak i form av en uggla och jag klappade en katt för tre kronor. De bilder som togs under kvällen var antingen en sorglig syn eller togs inne i bastun med resultatet att vi är kräftröda så i brist på lämpligt material får ni nåt annat.
 
Ni får en hot spring i Kalifornien istället

Power-duo

Men vilken power-duo Berg och Meltzer är! Jag älskar starka kvinnor som tar för sig, följer sin magkänsla, har nolltolerans mot sexism och lyfter andra kvinnor. Christine Meltzer är ungefär som Mia Skäringer för mig. Humorn, nej, men deras personligheter utanför jobbet är superhärliga. Och Berg kan man inte låta bli att älska. Jag har börjat kolla på serien där de bilar runt i Europa och hoppar på en massa lokala event. Jag skrattade så jag grät när de skulle beställa upp bestick genom roomservicen i typ Italien.
 
Dom är otroligt tuffa som egentligen inte vågar de mest sjuka grejerna men sen bestämmer sig för att göra det ändå. Mest av allt gillade jag när de var bakgrundsdansare till Britney-lookaliken i England just för att de gav sig fan på att inte låta någon trycka ner henne. Det är så sällsynt bland kvinnor emellan men deras agerande tydde bara på bra självkänsla och fin medmänslig värme, och det är just sånt det behövs mer av. 
 
 

Virrvarr

Alltså jösses vilket virrvarr med den svenska vården. Och vilket virrvarr med mig själv för den delen. Jag började söka för utredning i början av året, eller om det var i slutet av förra. Fick tid i februari och vidare i mars. Sen gick månaderna. Mars, april, maj, juni, juli, augusti, september.. och snart är det oktober. De har ordnat tid hos en arbetsterapeut under tiden med start om ett par veckor. De flesta brukar säg att symptomen var starkare när de var barn och försvann eller försvagades med åren men för mig är det precis tvärt om. Det är inte rimligt att det ska gå så här fort i hjärnan. Det har passerat gränsen för att vara hanterbart. 
 
Så jag ringde vårdcentralen. De hänvisade mig till vuxenpsyk, som hänvisade mig tillbaka till vårdcentralen, som skrev ut tabletter jag egentligen inte behöver då jag inte kan få medicinen jag verkligen behöver förrän diagnosen är ställd. Och jag lider under tiden och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag vill inte längre ha det som de senaste fem åren. Jag gillar att resa men jag vill inte fara och flänga konstant. Det är rastlösheten som är boven, men för förändring krävs hjälp från vården och i vården händer ingenting. 
 
Jag försöker hitta sätt att hålla igång och hänga i hastighet med min hjärna. Springa, ut och gå, dra på äventyr, se nya ställen, läsa nya böcker, kolla på Filip och Fredrik för dom pratar lika fort som jag tänker. Jag kan ofta komma på saker att göra, har nya idéer och brainstormar automatiskt flera gånger i veckan men ofta faller det platt eftersom jag inte kan komma igång. Nya tankar kommer flygandes och distraherar eller jag hittar inte motivationen att bara börja. 
 
Snart tar mitt liv en helt ny vändning men innan dess hoppas jag att arbetsterapeuten kan ge lite tips för hur jag ska solla och sortera och hitta fokus och bestämma vad jag ska lägga krut på. För egentligen är jag jäkligt motiverad.
 
 

Öde hus skogsäventyr

I torsdags var jag och Frits ute på bravader. Vi gick i samma klass från mellanstadiet upp till högstadiet och har spenderat många intressanta perioder av våra liv som ungdomar ihop, och nu var det dags igen. Temat för dagen var att vi skulle hitta ut till öde gamla hus och byggnader på landsbygden för att fota. Detta gick sådär. Dels hittade vi få hus som såg obebodda ut och de vi hittade kunde vi inte va säkra på ifall de hade ägare eller inte. Man vill ju inte kliva in i nåns hall och bara "oj ursäkta det såg ut som ett ruckel". 
 
Istället hittade vi en skylt om "skjutbiograf", vinkade på traktorförare och brevbärare och körde rakt in på en gård där vi fick tillstånd att ta bilder. Så vi hoppade från brunnar och hittade fasanfällor bland majsfälten. Sen dog kameran så vi fick återvända till staden via Fjälkinge för att byta till den andra. Nästa tur blev Östra Göinge med Brobys omnejd där vi återigen körde in i folks trädgårdar för att u-svänga oss tillbaka till säkerhet. Och fortfarande inga öde hus. Vidare in på småvägar mellan Broby och Osby. Vi gav upp och körde tillbaka mot Arkelstorp, svängde in mitt ute i ingenstans och vart hamnade vi inte om på den första gården igen. Nästa väg bråkade med biiiilen (uttalat med bred göteborgska) och vi skrek ikapp. Detta följt av klättring i jakttorn och "seriösa" photoshoots på höbalar i solnedgång. Sen körde vi vilse bland vindkraftverk, hittade rätt och åkte hem.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Motivationen är tillbaka

Jag bara måste tipsa om en blogg. Jag har ätit sjukt dåligt på senaste tiden på grund av brist på ork men när jag hittade den här bloggen kom motivationen att laga mat tillbaka. Igår lagade jag rostad pumpa med dillsås, ruccolasås, mango chutney-sås och cashewnötter. Så jäkla gott. Och i morse havregrynsgröt med kokosmjölk, hallon, banan, kiwi, mandlar, chiafrön, honung, sockerfri nyttig müsli med nötter och torkade bär och jordnötssmör. Alltså jordnötssmöret gjorde allt. Tog inga bilder på det men länkar till henne genom första bilden här under som alla kommer från hennes blogg.
 
 
 
 

Roadtrip Norden

När Evan var här på besök under tre veckor hann vi med att både vara på torpet och åka på roadtrip i två veckor. Kalmar, Öland, Gotland där bilen dog och vi fastnade två dagar för länge, Stockholm, Oslo och Göteborg. Hann se så mycket natur, upptäcka några av Sveriges och Norges största städer, så många picknickar och promenader och nätter sovandes i bilen på de märkligaste platser. Loppisar, raukar, ghost tours, glass, skivaffärer och häng med Samir i Oslo och bror i Göteborg. Sjöar och nöjesfält och mysiga sommarkvällar. Då kameran dog mitt i resan är det dock bara hälften av platserna som kom med.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Har aldrig varit så mycket feminist

Jag har varit så arg de senaste dagarna. Arg på män och patriarkatet och egoism och skuldbeläggning och all satans sexism man vill spy på. Ändå fortsätter alla uppfostra sina barn i precis samma mönster för att sen klaga på bristande jämställdhet. Gå nån jävla kurs innan du skaffar barn då. Lär om och gör rätt. Den konstanta objektifieringen och det faktum att man inte tas på samma allvar som kvinna är nog det som gör mig argast just nu. Och folks feghet. Och att så många ungdomar och vuxna är precis lika dumma i huvudet på grund av den växande våldtäktskulturen och uppfostran om att tjejer inte har samma värde och att deras kroppar och integriteter är sekundära till vad män vill.
 
Så jag tänkte att nu får det va nog. Män är överrepresenterade i världen när det gäller våld, våldtäkter, hot, mord, krig, diskriminering och sexism. Damn them om jag ska behöva gå ännu en dag utan att få lov att bli jävligt förbannad. De är och förstör för tjejer och kvinnor under hela deras liv. Man är ofta besvärad och rädd och blir sällan tagen på allvar. Man är först och främst sin kropp och tar man plats är man besvärlig och ska överröstas eller skrattas bort. Så lösningen på detta är att inte hålla inne ilskan längre för det vinner bara männen på och vad har jag dom att tacka för. Varför skulle jag hjälpa männen bibehålla maktstrukturen för att slippa sticka ut och vara jobbig? Jävla härskartekniker. Jag vill bli starkare och slippa vara så arg hela tiden. Är och letar snygga grejer på några sidor nu. Känns som att bära dessa gör ett enkelt statement om att man inte accepterar idioti. Kort och gott. Punkt.
 
 
 
 
 
 
 
 
Tröjorna härifrån och här 

De senaste dagarna

Friskis och svettis hade gratis provvecka denna veckan så jag var både på ett core-pass och ett yogapass. Core var definitivt roligast och jag har fortfarande träningsvärk trots att det var i torsdags, och yogan var intressant men lite för vanlig. Tycker det är roligare hos morbror Kent och det är dessutom något särskilt med att vara ute hos deras hus med utsikten och trädgården. Men jag blev påmind om att tänka på hållningen och det var många bra sätt att stretcha ut kroppen och öppna upp för andningen. 
 
Igår å andra sidan var det fest hos en gammal goding till festivalbussresenär. Fullt hus, mycket gasmasker och lekar och hud och slag med läderskärp i ett rum med bröder. I morse vaknade jag pigg och utvilad och tänkte dra till vikingamarknaden i Näsum. Mm då kommer födelsedagsbarnet och bjuder på en återställsdricka innehållande resorb, trodde jag. Innehöll även koffein motsvarande tre energidrickor och jag som inte tål koffein för fem öre försvinner in i en dvala. De kommande timmarna försökte jag sen hålla mig vaken medan vi kollade på varan-tv och snedvriden men det var nästan omöjligt. Först vid halv fyra började jag vakna till liv igen. 
 
Innan denna fest igår var det kusinbarnkalas och möte med pappas släkt. Detta innehöll bland annat poker faces, information om varför käkarna gör ont när man äter vissa saker och en genomgång om alla människor som någonsin bott i delen av Bromölla som pappa och fastrarna kommer ifrån. Mycket fin kväll!
 
Dessutom fixade Kjell & company ett nytt batteri helt gratis efter att ha mailat deras kundtjänst. Mycket nöjd, nu är det bara en laddare som saknas. Har fått upp alla sakerna på tradera också förutom min gamla mjölkfyllda dator som får slängas upp som defekt med utrop 1 krona och se om någon vill ha åbäket.
 
Ja det var väl de senaste tre dagarna typ men orkar inte gå tillbaka mer i tiden för då blir det en novell. Fortsätter väl härifrån och försöker uppdatera mer vad som händer. Snart blir det ny header. Godnatt.
 
Tänkte börja lägga ut outfit-bilder också när jag får tag på en laddare

Fantastiskt märklig dag

Vilken otroligt intressant dag det var igår.
 
Den enda planen jag hade när jag vaknade var att hjälpa mormor men det blev vi klara med redan halv ett, så efter att ha lagt upp ytterligare lite saker på tradera bestämde jag mig för att åka bort till farmors gamla hus. Det är nio år sen hon gick bort och jag hade bara sett huset en snabb sväng sen dess så jag körde dit och ställde bilen på samma ställe som vi brukade parkera när det var lilljulafton. De nya ägarna har låtit buskarna växa sig otroligt stora på framsidan så det var knappt man kunde få en skymt av huset. Jag gick sen samma promenad som vi brukade göra när vi var mindre. Förbi hästgården och upp i skogen, på hästspåret/gamla järnvägen, förbi hagarna där det brukade stå en tjur, hittade till skolan och tunneln tillbaka till huset. Därefter tog jag blommorna jag plockat på vägen och åkte till kyrkogården, och vem hittade jag där om inte faster Kerstin. Och vi var i princip de enda på hela kyrkogården. Ännu märkligare att hon inte besökte graven så ofta, och jag har inte varit där på fem år. Vi satte oss och hade picknick mitt på graven och pratade lite om livet. Så väldigt mysigt och oväntat.
 
 
På väg hem sen bestämde jag mig för att köra en detour bort till gamla pistolskyttebanan där jag var och sköt under ett par år när jag var mellan typ tretton och femton. Och där var fullt med liv. En av killarna tyckte vi kunde testskjuta lite så vi gick över till en öde bana på tjugofem meter och testade två pistoler och en revolver. Testade snabbskytte, att vila emellan, att försöka sikta rätt efter rekyl och nuvarande inställningar, med två händer och med en hand. Tror det blev sammanlagt sju rundor med fem skott i varje. Så. Sjukt. Kul. Gick sen förbi skjutledaren på väg ut som sa att det gick bra att jag kom tillbaka under träningarna den närmsta månaden. 
 
Då är frågan vad det blir för äventyr idag.
 
 
 
 
 

Måndagslista

1. Vad ser du fram emot den här veckan? 
Ska äntligen få upp alla grejer på tradera så man kan tömma undan rummet lite. Är alltid överfullt i alla hörn och hur jag än städar så kommer saker alltid tillbaka så man snubblar över dom. But not for long. Ser även fram emot kalas och fest på lördag.
 
2. Vilken blogg började du läsa senast?
Skogsraah. Tuff tjej som bland annat uppmärksammar psykisk ohälsa och ifrågasätter smalhetsnormen.
 
3. Ska du laga någon härlig mat den här veckan kanske?
Känner mig rätt nöjd med att jag lagade mat idag. Dock tog jag en hel vitlöksklyfta till typ två deciliter sås vilket kändes lite brutalt men annars sjukt gott. 
 
4. Säg en grej som du verkligen vill göra som du ska ta dig tid för den här veckan!
Dra på gratisträning på friskis och svettis.
 
5. Innan vi gör måndag på riktigt, vilket ord ska du hålla hårt i hela veckan?
Kör. Jag tror jag börjar känna av en liten skillnad sen jag började ta hälsokostmedicinen. Har lite enklare att fokusera och lite lättare att sätta igång med saker. Eller så är det placebo. Hur som helst underlättar det och då är det att fortsätta köra och inte börja tänka.
 
 6. Vad gjorde du igår kväll?
Gick en promenad och lämnade lite kläder hos en barndomskompis, la upp lite annonser på tradera och kollade på glee.
 
7. En bild som symboliserar denna dag:
 
 Klicka på bilden för att komma till mina traderaauktioner
 
8. Vad åt du till frukost idag?
Mackor med stekt ägg. 
 
9. Vilken tid på morgonen vaknar du?
Kan sova hela dagarna om jag inte ställer klockan. Idag vaknade jag dock halv tio av nån anledning.
 
10. Hur ser du oftast ut till vardags?
Mycket mörka färger, kjol, hög midja, silvrigt, ofta kängor, 40-talsbandana och lårhöga strumpor.
 
 

Batteri och laddare

Hade aningens otur när det gällde kameran i år. Jag hade med systemkameran till USA och tog en massa bilder innan jag kom fram till Reno för då använde jag bara mobilkameran. På flyget hem skickade de väskan till sista mellanstoppet istället för hela vägen och när den tre veckor senare hittades och blev skickad hit saknades den universala laddaren till kameran som låg i ett av ytterfacken. Jag hörde av mig till flygbolaget men allt de gav mig var 25 dollars rabatt nästa gång jag flyger. Gick till fotoaffären och fick påmint att en ny laddare kostar femhundra jävla spänn. Så när vi var i Kalmar i somras drog vi till Kjell och company och köpte en annan laddare för en hundring billigare, läste instruktionerna och laddade batteriet. Det laddades ett par timmar och när jag sätter i batteriet i kameran står det att jag ska använda ett batteri som fungerar istället. 
 
Kommer tillbaka hit och går till vårt Kjell och company, får tillbaka pengarna för laddaren men blir informerad om att eftersom det inte finns bevis för att det var just deras laddare som pajade batteriet kan de heller inte ge mig ersättning för det. Man bara tusen tack! 
 
Oh well. Under tiden kan jag ju läsa fotoboken jag fick i present för några år sen så man är ett überproffs när en sen väl får tag i batteri och laddare.
 
Använde min Nikon D60 istället i somras som nu för övrigt är till salu

Alternativ

Min plan i höst var att skickas till utredning för ett par olika diagnoser så jag ringde i måndags för att höra hur lång kön var. En av deras psykologer hade just slutat så väntetiden hade fördröjts ytterligare, värt att nämna är då att jag väntat sen sista mötet i början av mars. Inget att göra åt saken, så istället började jag läsa på om alternativa sätt att medicineras på. Så jag gick med en lång lista till stans hälsokostaffär och kom därifrån med magnecium, en stor burk omega 3 och 6 och en ännu större burk lecithin/soja-nånting. Har testat detta i några dagar men kan inte säg att jag upplever någon skillnad än. Dock har jag inte lagt till magnicumet ännu så det får bli idag. 
 
 

Lugn

Vad stabilt allt känns just nu. Det första jag gjorde igår var att skriva ner en lång lista på saker jag ska/vill/måste göra de kommande två månaderna och det löste upp en massa tankar innan jag ens hunnit fastna i känslan. Enkelt och bra. Rummet är ganska städat vilket underlättar processen i att tankarna inte fastnar. Jag känner mig väldigt fokuserad och motiverad och känner inte alls att två månader är övermäktigt. Tvärt om. Och jag tror jag kommer kunna fortsätta på det spåret, särskilt när jag insåg att sakerna på min att-göra-lista inte blev en sida utan tre. Ska definitivt börja blogga mer, det är ett helt fantastiskt bollplank även för mig själv. Ska ögna igenom listan en gång till innan jag nördar ner mig i nån dokumentär eller serie för resten av kvällen.
 
 

Lördagslista

Var är din mobiltelefon? Eftersom jag aldrig använder den kan den finnas vart som helst. Skulle gissa i bilen. Eller vänta, ser den i klädkorgen med byxor.

Var är din andra hälft? Eftersom det sen två dygn är officiellt att jag och Evan är ett par (trots att vi dejtat sen mars) får jag ta och ange honom som min andra hälft. Han är antagligen nyss hemkommen till Reno efter en flygresa till Los Angeles och 15 timmars busstur.

Ditt hår? Nytvättat, ganska nyklippt aka kort och raklugg men ej plattat, alltså kaos och uppsatt i tofs av brittisk rosett från nån ölflaska på systemet.

Ditt humör? Väldigt glad och lugn. Har haft en fantastisk senaste månad, har massor av planer för de kommande två och eventuellt spektakulärt schema därefter.

Din dagsplan? Dagen: försökte komma ikapp verkligheten genom att läsa bloggar och mail jag missat de senaste tre veckorna jag varit offline nästan konstant. Därefter bildvisning för några släktingar som kom förbi och som inte sett något från europaresorna sommaren -13, hösten -13, sommaren -14 eller denna sommaren. Många bilder och massa fina minnen.

Det bästa du vet? Att umgås med människor som får en att känna sig bra och levande. Att läsa något riktigt bra eller se något väldigt intressant. Att hitta ett nytt favoritband och gå med spotify i lurarna och bokstavligt talat känna lyckoruset strömma genom kroppen och lyfta själen. Att hitta en ny motivationskälla eller att komma på en ny dröm och fantisera vidare tills det känns stort och verkligt. Att känna hela magen fyllas med värme när man sitter nära den man tycker om.

Din dröm inatt? Inatt drömde jag inget jag minns. Det senaste jag har ett minne av är att jag var i bråk med en tjej i ett hus och försökte rymma genom badrumsfönstret men hon hann före till utsidan och knivhögg mig. Ingen ville hjälpa mig till sjukhus men när jag äntligen satt i en bil på väg frågade föraren glatt vad jag tänkt göra sista dagen i mitt liv. Uh, obehaget när jag vaknade..

Ditt livsmål? Att jobba med psykologi och få människor i knepiga eller utsatta situationer att må bättre. Oavsett storlek på problemen. Att inspirera mer till feminism och se ljuset gå upp för fler om könsroller. Att göra det jag mår bäst av och sätta mina egna regler. Att se en massa platser och länder. Att känna att det inte var något jag önskat jag gjort men inte gjorde.

Rummet du är i? Rummet i barndomshemmet. Mörkt, ganska ostädat, väldigt mysigt.

Din hobby? Trots att jag inte sysslat med det på flera år är det alltid skytte som kommer till mig först. Jag tycker fortfarande det är lika roligt. Fotografera. Göra film. Skriva. Komma på nya idéer. Resa.

Din skräck? Spöken, spindlar, att falla, människor som vill en illa, att inte ha kvar de jag älskar mest.

Vem vill du vara om sex år? Om sex år är jag 30. Jag vill vara precis den jag är idag men mer målinriktad och en bit på vägen mot att uppfylla dessa. Jag vill fortfarande stå för vad som är tatuerat på min vänstra hand och jag vill fortsätta bryta en massa onödiga normer. Hoppas på att kanske ha inspirerat någon.

Var var du igår kväll? Däckade tidigt, var helt slutkörd av nån anledning.

Vad är du inte? Köttätare. En följare.    

En sak du önskar dig? Att min hjärna skulle sakta ner lite så det går att fokusera, slippa rastlösheten och flyktkänslan. Så det går att vara i nuet och utstå att saker ibland går sakta.

Var växte du upp? I Kristianstad. 

Det senaste du gjorde? Satt nere och pratade med mamma och pappa medan morden i midsummer var igång.

Din tv? Jag äger ingen tv eftersom jag inte direkt bor nånstans.

Dina husdjur? Micko, hund, och Trigger, katt.

Din dator? Fem år gammal och kass eftersom jag råkade hälla mjölk i den när jag bodde i Österrike.

Saknas någon? Han stack ju igår så saknaden har inte hunnit slå på fullt än men saknas från mig gör han ändå, pojkvännen.

Din bil? Nej det verkar komplicerat. Håller mig till cykel och tåg.

Något du inte har på dig? Vitt. Eller skrikiga neon- eller pastellfärger. Eller dyra märkesgrejer. Eller skinn eller andra kroppsdelar. 

Favoritaffär? Typ myrorna, de stora butikerna där man kan gå i timmar. Eller loppisar som precis öppnat om det räknas.

Din sommar? All over the place. Första dagarna i juni i Reno, San Francisco och Los Angeles. Sen i Helsingfors, Stockholm och Oslo följt av Litauen, Ukraina, Rumänien och Wien. Därefter Wacken och sist men inte minst pojkvän från USA på besök med roadtrip i Sverige och Norge och häng på torpet, ENDAST med fint väder alla tre veckorna. Fantastiskt.

Älskar någon? Ja flera, människor och djur.

Favoritfärg? Mörkgrön, ljusgrön på rätt sätt, vinröd, lila och svart.

När grät du senast? När jag och Evan kollade på en film om trafficking och de i slutet klippte in Obamas tal om att problemet måste uppmärksammas och stoppas.

Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se