Jobb, ge mig ett jobb

Det ær något med mig och att vænda på dygnet trots att jag varken vill eller borde.
Inatt låg jag fram till klockan två och tittade på tv før att jag inte kunde somna. 

Jag somnade sen ungefær samtidigt som Camilla och hennes son gick upp. Och jag hade sen stællt mobilen på ringning klockan åtta, men nej inte vaknade jag av den, utan sov fram till klockan tjugo øver elva. Helvete då tænkte jag och kastade runt mig i lægenheten en stund innan jag børjade ringa mina samtal. Men det var inte så nødvændigt, før dom ville ha en skriftlig ansøkan i vilket fall som helst.

Då blev det stan istællet. Och denna gången hittade jag faktiskt direkt till den stora gatan i Oslo, Karl Johan eller vad den heter. Snacka om att gå i många affærer och læmna många CV! Jag hoppas att jag hør av några av dom, det var en som faktiskt verkade ganska intresserad till att ha mig jobbandes som något liknande bartender. Inte før att jag har utbildning, men skitsamma. Haha dom ær så kul i Norge, før hær får man servera øl, vin och sånt nær man ær under tjugo, men brænnvin ska man vara øver tjugo før. Hur mysko ær inte det? Sen om man skulle stå bredvid någon som ær ældre æn mig, ja då går det bra att servera. Norrmæn alltså!

Efter Karl Johan gick jag till dom stora køpcentrerna vid centralstationen och læmnade ænnu fler CV. Dær var helt brutalt många affærer och restauranger och caféer alltså.

Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på imorgon. Gå till ældreboenden, dagis och lite mindre centrala affærer, stormarknader, barer och restauranger kanske. Det blir nog bra. Hade ju varit skitbra om man kænde någon svensk som ær i Norge och jobbar nu, men jag har ju Camilla, hon ær en lysande mentor.

Nu ska jag gå och laga tomatsoppa med makaroner. Om soppan fastnar på kylskåpet, ja då ær den klar!
Auf wiedersehen