Plötsligt händer det

Vad tydligt det går att se hur vårt välbefinnande hänger ihop med vad vi gör med i våra liv ibland. Sen jag var ungefär åtta år gammal har jag haft diverse nyårslöften, som dock inte alltid startade vid årsskiftet men fick kallas nyårslöfte iallafall för att andra skulle förstå vad jag menade. Alla har haft att göra med saker jag inte fått äta under ett helt år. I början gick det väl lite knakigt, började på stadiet med godisförbjud, dock fortsatte jag med chips och allt annat jag kunde komma runt, men som inte direkt sågs som just godis. För att öka utmaningen tog jag några år senare tag i löftena igen, men skruvade upp svårighetsgraden ganska rejält, där jag i slutändan inte var tillåten att äta varken godis, chips, kakor, snabbmat, läsk, glass eller dylikt. Det var likadant varje gång, det uppstod någon form av abstinensbesvär de första kanske två månaderna när jag blev så äckligt sugen på allt sött så fort jag fick syn på eller talas om det, eller blev lite hungrig mellan måltiderna. Men jag stod bannemej fast vid mitt beslut att bryta mönstret, och det funkade bättre och bättre under veckornas gång, och tillslut försvann suget helt. Och jag visste varje gång att om jag bara höll ut denna jobbiga första tid så skulle jag få en sån enorm belöning: att må bra!

Inte bara lite sådär halvhjärtat glad och stolt, utan att äta mindre socker gav mig motivationen att dra igång hälsosamt gällande hela kostbiten, och både frukt och grönt åkte ner i korgen nästa gång jag gick till affären. Istället för kött tog jag hem de vegetariska varianterna från hälsans kök, och istället för kexchoklad blev det mango. När jag under en veckas tid intagit passionsfruktsjuice, bröd med ost och paprika, samt fil med skivor av färsk banan till frukost och dessa olika vegetariska rätter med t.ex. ris och broccoli till lunch och middag märkte jag att energin ökade och jag äntligen orkade ta tag i saker jag länge skjutit upp. Jag gjorde världens städning av lägenheten, drog ut och sprang vilket jag inte hade gjort på ett år, där jag klarade drygt två kilometer tills jag stannade på grund av smärtan i knät, medan mitt psyke bad mig att fortsätta springa.

Just detta driv, känslan av att vara energisk och motiverad fick mig att gå till närmaste gym och köpa ett tremånaderskort idag, och nu ikväll ska jag boka in mig på några av veckans pass. Min mamma tycker nog att jag överdriver mina nyårslöften ibland, tycker att "något kan man unna sig ibland". Ja, det kan man göra, men inte om löftet ska hållas. Att vänja sig av med en dålig vana tar några veckor, och att få sötsuget att försvinna fungerar inte genom att bara trappa ner, då får man ju uppleva de två jobbiga första månaderna om och om igen eftersom det regelbundet fylls på och håller beroendet kvar i kroppen, vilket gör det så mycket svårare att hålla sig borta från godiset eller det man är sugen på. Och då faller det oftast, det är otroligt krävande att sukta efter något man verkligen vill ha, det blir lätt hänt att man under en lång period av sötsug ger efter och tar den där maraboun i skafferiet.

Jag kan bara tipsa er om ett "enkelt" sätt att få nytt liv i livet så att säga, det blev åtminstone för mig en helomvändning där jag orkar träffa människor oftare, hänga på biblioteket och bli allmänbildad istället för att gå hem och lägga mig på soffan efter skolan, engagera mig i saker och få idéer om vad jag ska göra när utbildningen slutar till sommaren. Det blev som en sorts kedjereaktion. Att äta bättre gjorde mig piggare, gladare, mer energisk, fick mig att vilja ta tag i skolan, fritiden och motionen, som i sin tur fick mig att bli mer naturligt trött på kvällen så jag kunde somna lättare.

Och se, jag har dragit igång med bloggandet igen!
På återseende mitt herrskap
1 Eva-Marie:

skriven

Vilket positivt och inspirerande blogginlägg - och så bra skrivet! Tack för dina kloka råd. Önskar jag hade din energi och ståndaktighet. Jag höll upp med socker i sex veckor i somras sen gick det inte längre....Men man ska aldrig ge upp :)

2 Anonym:

skriven

Bra gjort, Jenny. Känns bra att läsa vad Du skrivit.

Kommentera här: