That's the fact, Jack

Nu får man väl ta och börja skriva nåt här.

Ja, nu är man ute på praktik. Det är kämpigt kan jag tala om, för det mesta vill jag bara lägga mig ner på golvet och skrika. Det hade man ju kunnat göra, alla kommer ju ändå glömt bort det efter knappt en halv minut ändå.
Men man får stå ut, halva tiden har gått, snart är det skola igen i två hela veckor tills julen.
Julen ja.
Jag brukar aldrig känna nån julkänsla förrän tidigast en vecka före julafton, men detta året är det annorlunda ska du veta. Går runt och myser för det mesta. Längtar tills julpyntet åker fram, för att inte tala om julgranen och lussekatter. Julkalendern börjar ju dessutom om bara en vecka ungefär. Najs.

Annars då, kan ju berätta en kul och chockerande sak.
FBU innan ikväll så kom där en Löjtnant och skulle dela ut priser till vinnarna i gåsaskjutningen från förra helgen. Jag vann av de som skjöt CG gevär och fick en kalkon. Haha, inte bara lite stenfrusen var den heller. Roligast var att fänrik fick 18 poäng mindre än mig, han skjöt med Ak 4. Och det sista han sa till mig innan vi drog därifrån var:
- Det var första gången på fyra år som jag inte vann, också gav han en småond blick och försvann.

Annars då.. Caroline och jag skulle gå och ha mattelektion igår efter jobbet. Jag cyklade som Robert till skolan och slängde mig upp för de fyrtiofyra trappstegen och asa mig bort till lektionssalen där Caroline satt utanför och väntade. Ingen lärare. Väntade ett par minuter. Fortfarande ingen lärare. Gick till lärrarrummet. Läraren var hemma för vård av sjukt barn. Vad nöjd man kände sig. Dock var vår naturkunskapslärare dagens räddare och hade lite genomgångar som antagligen förbättrade min IQ ett par grader.
Därefter hämtade jag Frits utanför C4 och vi traskade bort till gymmet där hon började den dagen.
Efteråt satt vi och åt bröd med räkost i omklädningsrummet.
Fast hon åt inte så mycket, trots mina försök att prega i henne.

Bror var hemma förra helgen. Anna också. Det var trevligt att möta dom igen. Dock krockade deras besök med en övning. Men jag hann ändå träffa dom ett par dagar. Sen bar det av ut i skogen med krigande, spaning, mer krigande, skyttetävlingen, sjukvårdsmoment och hela köret. Men det var en trevlig övning faktiskt. Särskilt sjukvården där en spaningsgrupp hade traskat ut, blivit halvt ihjälskjutna av Olsson och Persson antagligen och vi andra rusade till vapenkasunen där de låg och skrek i en hög av bilar, döende folk, rökpuckar och en strålkastare eller nåt med ett starkt jäkla ljus som antaglien lös upp halva Europa. Jag tog hand om Jönsson med en skottskada i armen.

Ja, vad finns det mer att säg? Imorgon är det en övning på F 17 minsann. Får väl vila upp mig inför den, efter förra övningen sov jag 15 timmar, haha. Från 17.00 till 08.00, inte illa det, och pigg var man efteråt.

Men nu får det vara nog.
Gnääätt