Bussräkning

Bor helt off för tillfället utan varken internet eller täckning på telefonen så uppdateringen här blir väl lite därefter.
 
Fick som hastigast ett jobb som varar i en månad där jag bara räknar folk på bussarna dagarna i ända. För mig det perfekta jobbet eftersom jag får lyssna på musik, har en del betalda pauser, ofta hänger med skittrevliga busschaffisar, läser metro, äter hemmagjorda morotspannkakor och ibland träffar på andra kontrollanter man får lära känna under någon sammanslagen rutt. Brukar vanligtvis ha för mycket spring i benen men en gång varannan timme har jag än så länge haft möjlighet att ta en länge promenad för att göra av med lite energi.
 
Igår och idag jobbar jag schemats kortaste pass och på bussresan hem igår satt jag och snackade med en uniformsklädd ungdom från försvarsutbildarna. Blev så nyfiken på hur organisationen ändrats sen jag slutade för åtta år sen, men de körde i princip samma kurser. Så resten av bussturen blev det alla möjliga historier från tidigare övningar, vad de brukade göra och hur jag och Jönsi en gång mitt i natten råkade gå rakt ner i en å. Det är helt vansinnigt hur jag kan sakna dom tiderna.
 
Nu blir det frukost, jobb och en efterlängtad helg.