Fem år

Det är något märkligt som börjar hända det här året. Det känns så verkligt att jag nästan kan ta på det samtidigt som jag inte kan sätta fingret på exakt vad det är.
 
Många säger att åren bara rusar förbi men för mig känns det nästan precis tvärt om. Eftersom jag inte har ett jobb, inte söker efter jobb, inte har barn, hus, lägenhet, räkningar, förpliktelser eller vardagsrutiner så blir alla nya småfaser ganska långa. Jag kan tycka att det händer fruktansvärt mycket på bara ett år där jag ser tillbaka och tänker att det snarare känns som fem år sen, eller åtminstone tre.
 
Men nu är det som att mognaden hunnit ikapp, för hur klyschigt det än må låta så händer det ganska mycket mellan tjugo och tjugofem i hur man är, tänker, känner och vad man vill. Mindre naiv, lugnare, stabilare, mindre spretig. Och även om jag inte riktigt vet vad jag vill göra med mitt liv så är jag iallafall klar med att leva på resande fot för ett ganska bra tag framöver.
 
Det är ganska spännande att börja känna in förändringarna. Okej, så allt vad jag gjort de senaste åren känns inte rätt längre, jag är fortfarande nyfiken, spänningssökande och kreativ men vill börja trampa nya stigar. Vart kommer man vara om ytterligare fem år?
 
 

Kommentera här: