Språk

En annan sak jag insåg när jag promenerade runt parken väster om drottninggatan var att jag vill lära mig fler språk. Det är snart tio år sen jag blev intresserad av ryskan men där står det i princip helt still. Jag kan läsa alfabetet och kan ett fyrtiotal ord och meningar men jag förstår inte ett dugg ifall någon snackar. Min resa genom Ukraina förra året lärde mig bara två nya ord och jag tog mig fram genom att jag kunde basic ord som "vart finns" och räkneorden ett till tio. När jag bodde i första lägenheten i Berlin med den mycket påträngande italienaren gick jag ofta till det närmaste cafét med datorn och letade språkresor till St Petersburg och det är lika aktuellt idag som det var då. 
 
Isländskan gillar jag att lyssna på men jag skulle ha noll användning för allt slit, däremot lockar finskan desto mer. Det är lika coolt som det är fult och jag vet inte vad jag skulle ha det till egentligen. Men eftersom jag blev kär i Helsingfors under min spontana cykeltur för några år sen kommer jag med stor sannolikhet besöka landet många gånger framöver och att iallafall kunna vardagsfinska hade varit häftigt. 
 
Det tredje språket jag hade velat lägga på listan vore arabiska. Jag gillar egentligen inte hur det låter och jag orkar inte med dess skrift men jag tror det hade varit otroligt nyttigt, mer nyttigt än mandarin eftersom jag inte planerar att bli någon fancy businesskvinna. Det är definitivt en dröm att en dag kunna lägga fram ett CV med svenska, engelska, norska, tyska, ryska, finska och arabiska under "språk". 
 
 











Kom ihåg mig?
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se