Skönhetsidealens baksida
I fredags fick jag ett jobb som extrapersonal på ett äldreboende, och under första lunchrasten kom det in två unga tjejer med varsin matlåda. Den ena innehöll två millimetertunna knäckebröd och en avocado, och i den andra låg två morötter. Att det var hela lunchen på två personer gjorde mig lite konfunderad, och jag började sen fundera på vilka livsnjutningar vi faktiskt hoppar över varje dag på grund av skönhetsidealen, och hur det över lag påverkar våra liv.
Om vi börjar på steg ett: flickor får lära sig från födseln att deras utsida, inte insida, är deras främsta tillgång. Detta matas dom med dag efter dag efter dag samtidigt som dom pyntas och utsmyckas och ombeds att sitta still för att inte skita ner sina fina kläder. Och som deras behov av att leka och utforska hämmas! När de efter ett par år lärt sig att uppskattning främst kommer från ifall de är fina eller inte jobbar de för att fiska komplimanger, och detta görs bäst ifall de följer mönstret för söta flickor. Var fjärde sjuåring vill banta, de känner redan till smalhetsnormen. Barndomen berövades redan den dag de lärde sig att deras prestationer inte är i närheten så uppskattade som den kropp de tilldelats att förvara sina personligheter i.
Sen blir de tonåringar och vill passa in. Vi vuxna fortsätter mata de osäkra ungdomarna med lögner och hets genom media och egna uppmaningar face to face. De går på dieter, de tränar som galningar, de får ätstörningar, de kräker upp maten på skoltoaletten och de vågar inte stå på egna ben eftersom de för länge sen fick klara besked om att det är pojkarnas röster som räknas. De håller in magen, de kan inte gå ut utan smink, de ältar och har ångest, de lider och går hungriga och inte gör väl vi vuxna något för att stoppa det, och vi kan för allt i världen inte förstå vart dessa extrema mönster plötsligt kom ifrån.
När de plågats igenom sina tonår, vilka egentligen borde ha bestått av trygghet och utveckling, blir de vuxna och fortsätter sin konsumtion i form av kläder, smink, kroppsvård, dieter också vidare i all oändlighet. Företagen stoppar med glädje pengarna skapade av hälsohetsen i egen ficka och belönar sig med ytterligare en bensinslukande bil och känner att kanske kanske blir de lyckliga när de sen bara köpt en båt också. Det är något som saknas och det måste ju vara status och prylar, det är ju vad vi lärt oss från samhället under hela våra liv, och samhället skulle väl aldrig ljuga för oss, eller?
Så företagen fortsätter spåna på idéer som gör att vi köper ännu mer. Vilka kroppsdelar på kvinnor är ännu inte tillräckligt ångestladdade? Det säljs mascaror, ögonskuggor, parfymer, rakhyvlar, läppstift, kläder, kläder, kläder, skor, accessoarer, läppglans, tidningar, schampoo, krämer, botox, foundations, tvålar, medel för det ena och det andra, puder, eyeliners, balsam, inpackningar, piller, mediciner, nagellack, borttagningsprodukter, borstar, mousse, hårgele, vax, tamponger, deoderanter, bodysplash, pincetter, redskap, locktångar, hårföner, tofsar, klämmor, diadem, räcker det eller ska jag fortsätta resten av dagen? Och trenderna byts förstås varje säsong så vi köper nytt och inte går i samma gamla grejer. Man vill ju inte vara utanför och omodern och ofräsch, de knepen har företagen använt och fått oss att tro på sedan länge.
De största njutningarna för barnen är att leka, utforska, känna, prova och använda sin fantasi utan regler. Och för oss vuxna finns det nog knappt något bättre än att äta något riktigt gott eller att känna sig fantastisk och vara nöjd som en stressfri och stabil människa. Det är inte vad företagen vill, för det tjänar dom inga pengar på. Deras motto är att "du är bra som du är om du fixar det här först", problemet är att råden aldrig tar slut.
