JennyHeltEnkelt

Om man går till botten med varför alla människor gör saker så leder det till slut till en känsla eller ett mänskligt behov. Vi måste äta och sova för att överleva, och resten av behoven baseras på saker som att känna sig uppskattad, känna närhet och framför allt göra något som för en själv känns värdefullt – något med mening, och det är där jag tror det fallerar. Vilket samhällssystem börjar vi glida mot? Arbetslösheten är hög, vi isoleras från andra människor, livet pågår utan förändringar, vi umgås med en skärm eller i bästa fall med någon bakom en annan skärm, vi uppfostras till att få ångest över hur vi ser ut, allt ska gå snabbt och handla om pengar, vi vågar inte ta kontakt, vi pressas för hårt och vi känner oss inte längre behövda.

 

Vad blir det stora steget från den lagliga alkoholen till att söka ytterligare kickar och njutningar när man känner att livet pågår utan någon större mening? Det spelar egentligen ingen roll av vilken anledning man testar droger, det enda som är säkert är att det inte görs för att må sämre. Ingen börjar knarka för drömmen om ett liv i misär, fattigdom, ensamhet och med hopp om en trasig kropp. Men beroendet har sin kraft.

 

Vi måste förstå att under det otvättade håret, ärren och den dimmiga blicken hittar man en människa med precis samma behov som en själv, bara att sökandet efter meningen tog en helt annan vändning genom ett förgiftat sinne. Det är det sjuka samhällets pengahysteri vi måste ändra på, inte de som i desperation sökte flyktvägar ifrån det pengahysteriska samhället.