Fyra veckor
Det roligaste är de fem minuterna på boben innan jag börjar jobba. Efter senast jag skrev hade jag kommande morgon en ännu värre upplevelse. Backen som även denna gången var nypistad var även totalfrusen och blixthal. Nu snackar vi halka till den grad att det inte ens var möjligt att stå rakt upp och ner utan att halka nedåt. Tror ni det gick att bromsa med boben som var gjord för att glida på detta djävulska underlag värre än kälken? Nej. Som vanligt gick första backen bra, men när jag kom över krönen till nästa insåg jag hur totaldoomed jag var när boben började få upp fart. "NEJNEJNEJNEJNEJ" skrek jag hysteriskt och kastade mig till slut av den arma bob vilken började glida mot skogen. Jag kom upp och hämtade boben då jag fick syn på en av pistkillarna tjugo meter bort som frågande stod och tittade på mig. Jag försökte mig på kroppsspråket "jag vet precis vad jag håller på med" och vinkade lite nonchalant innan jag sakteligen tog mig ner för backen med boben ledd vid min sida. Sen slog jag mig på fingret med en yxa så det började blöda och skrattade åt tanken att en av anläggningens webbkameror förmodligen filmade delar av denna backe.
Har egentligen massor av ämnen jag vill skriva om men känner mig inte fullkomligt motiverad just nu.
Något ni vill att jag skriver om så önska på.
Utsikt till höger från vår kära ovanvåningsveranda-balkong