JennyHeltEnkelt

Om vi alla tänker tillbaka på vår tid som barn och ungdomar fanns det genomgående alltid drömmar och planer för vad vi skulle göra och bli som vuxna, även om dessa ofta varierade från år till år. Sen nådde vi en dag den åldern då vi var vuxna och självständigt skulle ta oss an världen med tusen möjligheter framför oss, bara detta att det för många blev ett rakt spår av "borden", "måsten" och "en annan gång".

 

För många är verkligheten ett liv av jobb, familj, vänner och permanent bostad - trygghet med andra ord, men utan nya händelser, utan de förfyllda drömmarna som för många ändå finns nånstans i bakhuvudet och lockar ibland. Men sen måste man tänka realistiskt, det går inte att bara släppa allt tänker många, men då är vi tillbaka till fällorna igen - samhällets och normernas fällor, och vad skulle alla andra tycka?

 

Jag menar inte att det är fel på att leva normativt så länge det gör en lycklig, men det är lätt att hamna i fällan om man låter bekvämligheten, vardagen och själva uppskjutandet ställa sig som ett hinder för vad man egentligen vill, och vad man någon gång "ska" göra. Rädslan kan även vara ett problem som får en att tveka, likaså om man står på egna ben och inte har någon man känner som vill eller är beredd på att ta samma kliv som en själv, eller bristen på beslutsamhet vare sig det handlar om att starta eget, att flytta till Schweiz eller att gå en kurs i självförsvar.

 

Det viktigaste om du just nu sitter och tänker på saker du verkligen vill göra i ditt liv är att faktiskt ta papper och penna och skriva ner allt, inte bara det som verkar rimligt, utan verkligen allt - om det så är att flugfiska i Colombia med Sean Penn eller att starta ett 80-talsdisco i London.

 

Skriv därefter ner de rimliga "att göra"-målen för de kommande sex månaderna. Innan jag gjorde detta var mina drömmar bara en enda röra vilka var svåra att ta tag i då jag inte visste vart jag skulle börja. Jag visste ju vad jag ville göra, ändå hände inget (även om jag hittade andra roliga saker jag trivdes med att göra under tiden).

 

Kvällen innan jag flyttade till Berlin satte jag mig därför och skrev dessa två listor. Inte bara blev jag motiverad och energisk utan fick även konkreta mål att uppfylla från och med samma dag - med satta mål är det lättare att ta steget, för då har man redan bestämt sig.

 

Tittar jag tillbaka på den knappt månadsgamla listan kan jag redan nu kryssa av flera små delmål, och att göra det jag verkligen vill ger en helt annan typ av tillfredställelse än att masa sig genom år fyllda av sånt som andra vill att vi ska göra, sånt vi själva har bestämt att vi borde göra och vad samhället bestämt att vi ska spendera våra liv åt, i syfte att själva tjäna pengar.

 

Vem kommer vara mest nöjd när du är gammal och ångrar det du aldrig gjorde?

 

Jag kan bara ge dig tipsen, nu är det upp till dig!