Italien dag fyra - Florence

Vi ställde alarmen vid halv nio.

Runt elva tog jag nyvaket tag i mobilen för att därefter skaka liv i Hannah, och bråttom fick vi. Vi hade nog egentligen inte riktigt bestämt oss än för om vi skulle ta en dagsutflykt till Florence eller inte, men med tanke på att Bologna inte såg särskilt lockande ut för någon av oss skyndade vi istället oss ner för backen till tågstationen i Lama di reno.

Väl nere, svettiga och dana, upptäckte jag att mitt interrailkort låg kvar uppe hos Renato. Jag vände och började gå tillbaka. Väl uppe för första backen försökte jag lifta, och det funkade på första försöket. På tre minuter var jag inne i huset och hade mitt tågkort i handen, och slängde ett öga på klockan för att inse att vi kunde hinna med tåget om jag skyndade mig. Så jag sprang och sprang och svetten rann, och fyra minuter innan tåget anlände kom jag flämtande ner till stationen där Hannah förvånat tittade upp.


Så Florence blev det! Bologna har däremot inte den lättaste tågstationen eftersom hälften av tågen går på en plats och resten från andra sidan av Europa. Vad vi sprang! Med tjugo sekunde kvar till avgång nådde vi dörren och svettade ner större delen av tågets alla resenärer på väg till våra platser.

Under eftermiddagen var vi framme, och Hannah hittade snabbt en kul affär med kläder och skor där man betalade tio euro per kilo. Sen fortsatte vi till en ganska stor marknad där vi delade på oss och promenerade runt hit och dit på de små marknadsgatorna.




Efter vi senare mötts upp igen fortsatte vi gå genom en lång shoppinggata fram till en människofylld bro, uppenbarligen kände Hannah till staden bättre än vad jag gjorde.




På väg tillbaka till Lama di reno hade vi ytterligare ett byte i Bologna med ett jäkla massa spring, från tåget anlände till nästa gick hade vi två minuter att kuta från en sida till den andra eftersom dom självklart kände att det funkade fint att lägga spåren en halv kilometer från varandra.


Väl tillbaka gick vi upp till Renatos hem i mörkret och pratade om länder.
Michelangelo var även där, och vi satt och snackade ett par timmar, spelade ett spel på hans mobil om någon Gaybrush, tittade på filmer som Renato och hans gäng gjort och även på min och Dallos dans i vardagsrummet.

Grym avslutning på dagen!

Kommentera här: