Vad man kommer att tänka på fem i åtta en fredagskväll

Det är egentligen rätt intressant att se vad olika människor väljer att göra med sina liv.

Låt oss börja med ungdomarna. Att det inte finns mycket till jobbutbud för oss unga öppnar faktiskt ganska många dörrar för oss på olika håll, så som jobb utomlands, folk åker som au pair eller använder sina sparade pengar till att resa runt i världen. Folk tar sig till Norge, Australien, USA eller bara tågluffar runt i Europa. Folk tar chansen att studera utomlands, eller flyttar till en ny plats i Sverige och börjar med något dom är intresserade av.

Vad det gäller generationen före oss brukade jag i Sverige tjuvlyssna lite på just den åldersgruppen, om det så var på ett café, i mataffären eller i kön till en bio. Jag lyssnade efter dialekter. Och jag kan lova er att det inte är många människor som pratar en annan dialekt än tillhörande just den plats vi är på.

Beror detta på att vi svenskar är otroligt bekväma med vad vi känner till och är trygga med?
Kan det vara att Sverige såg ut på ett annat sätt på "deras tid", och att jobben de då fick gjorde att de fastnade på den plats där de började och vande sig?
Eller såg dom det helt enkelt aldrig som ett alternativ? Var andra platser hela tiden något man åkte på semester eller utflykt till, medans platsen man föddes i var själva utgångspunkten för allt i ens liv redan från början?

Jag tror självklart att många människor är väldigt nöjda med sina val. Platsen där man är född står en alltid lite närmre, och vi människor fungerar just på det sättet att vi väljer det som är mest bekvämt. Men samtidigt har jag hört maaassor av personer, främst kvinnor, som i samtal klagar över sina liv och drömmer sig bort med sina "en dag ska jag..".

Vi kan inte skylla på något varför det aldrig hände. Vi glömmer att leva i nuet och är otroligt fokuserade vid att tänka framåt, och låter bara åren gå, medans vi lever i våra invanda mönster och grämer oss.
Tänker man realistiskt ligger allt i våra händer, och otroligt mycket i vårat psyke. De flesta tankar som går genom våra huvuden varje dag är saker där vi klankar ner på oss själva och tänker att vi inte kan, vi inte är värda eller att saker inte händer oss själva, utan människor som är så mycket mer framgångsrika och bättre än oss själva.

Vem är det som bestämmer sånt? Jo det är vi själva som gör oss till offer utan någon bakomliggande sanning. Och det är lätt att se på människor vilka som behandlar sig själva på detta sätt. Tror man inte på sig själv kommer ingenting ändras någonsin. Det kommer inte komma hem någon till dig och fråga om du vill följa med på ditt livs äventyr och uppfylla dina egna största drömmar.

Det är något man själv behöver inse och träna på att förstå. Vi har inte tid att lägga våra liv på att spela offer.
Vi har huvudrollen i vår egen film.

"It's our live that's happening while we're busy planning the future.
Det är våra liv som pågår medans vi är upptagna med att planera framtiden."

Kommentera här: