Thailand part three

Den sakallade semestern pa Phi phi oarna sparade ur en aning efter att jag skrev senast. Jag och Dallo gick fran varat hotalliknande naste for att traffa killen som var DJ tipsat oss om, vid tio pa kvallen. Vi hinner inte ga lagre an kanske hundra meter da vi mots av ett femtiotal skrackslagna manniskor, som skriker och springer mot oss.
Vad i helvete tankte jag och sag formodligen ganska chockad ut. Da borjar manniskorna skrika TSUNAMI och vi tar bara varandras hander och springer med folkmassan som nu borjar dela upp sig och springa at olika hall. Vi nadde till slut en trappa, som vi alla kutade upp for sa lange benen orkade. Till slut hade vi gatt sa lange att vi tappade folk, och sista biten upp var det bara vi, tva svenskar, en engelsman och en tjej som formodligen kom fran Australien eller nagot liknande. Val uppe pa den hogsta platsen pa hela on: "The view point", motte vi annu fler manniskor.
Shit, det var som en mardrom. Hade det kommit en tsunami hade vi klarat oss, men vi hade sett alltihop, for vi hade perfekt utsikt over precis hela on. Vi stannade iallafall dar ett par timmar tills vi fick samtal om att det var lugnt. Sen hade vi sallskap med svenskarna David och Jesper hela kvallen och natten. Phi phi oarna och festandet var det definitivt inget att klaga pa. Dom hade eldringar man kunna hoppa genom, eldstangar att kora limbo under och en massa manniskor fran alla horn och kanter i varlden.

Som tur var skulle vi hem till Ao nang igen dagen efter. Fortfarande lite skakiga satte vi oss pa baten efter att pratat bade med en trevlig polack och en israelisk krigsfotograf. Men inte var de lugnt an. Vi hamnade mitt i en storm pa vattnet som fordrojde resan med en och en halv timme, och nar vi satt pa bussen till var lilla by hade det valt trad och ledningar sa dar var fullt med raddningsbilar och manniskor och bilkoer och hela koret.
Men ja. Hem ljuva hem, nu ar vi tillbaka dar det kanns att vi hor hemma.

I natt hande dessutom en riktigt intressant sak.
Jag och Dallo satt i min sang och spelade skipbo nar vi bada horde nagot fran garderoben. Vi lyssnade lite noggrannare men tankte sen att det formodligen inte var nagot och fortsatte spelandet. Da horde vi det igen. Dallo med ficklampan i hogsta hugg gick och kollade. Nar hon kom till hyllan med hotellets chips och glas skrek hon till och sprang ivag, skrikandes att det var en mus pa vart hotellrum. Jag gal att vi ska springa ner till receptionen. Sagt och gjort, men vi kom inte mycket langre an utanfor var dorr forran bada drattar pa andan for att det var sa halt. Haltandes och gratandes av skratt gar vi ner sex pa morgonen och skriker att vi har en mus pa rummet. Vi fick med oss tva musjagare upp pa rummet som pa nagot vanster lyckas fa in musen i ett hal i sangen dar det omojligt gar att fa ut musen utan att saga sonder hela inredningen. Vi fick helt enkelt leva med att ha en mus i Dallos sang. Hon flyttade over till mig. Just nu vet vi inte om vi har kvar musen pa rummet, vi vet inte ens om den ar levande langre. Det ar ganska forstoeligt om den skramdes ihjal inatt sa som vi holl pa.

Nej, snart ska vi nog till vart gamla kara blue water cafe, idag skavi ga fran att vara halvkassa till att vara mattligt halvkassa pa biljard. Imorgon blir det en runda till Phuket.
Kun la magmag lai

Kommentera här: