Stockholm, nej inte i mars, förra helgen

Jag har inte riktigt vant mig vid schemat jag har på sjukhuset. Jag brukar, precis som dom flesta andra, att vara i skolan/på jobbet måndag till fredag och ha helgen ledig. Men inte nu, vilket gör det svårt att hitta tillfällen att göra saker ihop med andra. För mig ser de kommande veckorna ut såhär:
Jag var ledig idag, jobbar lördag och söndag, ledig måndag och tisdag, jobbar onsdag, torsdag och fredag, ledig lördag och jobbar söndag. De vardagar jag inte är på sjukhuset går mest ut på att inte göra någonting vettigt. Jag gjorde ett försök att plugga, och påbörja uppgiften om svensk språkhistoria, men somnade och sov en och en halv timme, fram till halv tio. Tidigare under dagen hade jag gått en runda med Micko, och det är väl ungefär vad som hände idag.
Någon annan som håller med om att sjukhusets scheman är lite knepiga?

Ja, den förra Stockholmsresan ska jag ju såklart skriva om.
Precis en vecka sen vi åkte dit, jag, mamma, kusin Christers flickvän Camilla och hennes mamma. Fredag morgon.
Efter en tågresa som gick ganska så fort, med tanke på att jag sov större delen av tiden, kom vi fram till stationen och hade sen ingen aning om vart vi skulle, eftersom hotellet låg vid world trade center, på baksidan av ena delen av stationsbyggnaderna. Så vi snurrade runt en stund, men hittade hotellet till slut, det låg helt perfekt. Två minuters gång från centralstationen och fyra minuters gång till mitten av drottninggatan. Hotellet var för övrigt helt otroligt, där var så tyst, trots att det låg mitt i Stockholm, och rummet var litet men jättepraktiskt, för där fanns två sängar, en i vanlig höjd och en lite högre, fast åt andra hållet. Sen var det ett trappsteg upp till badrummet, kanske inte det mest praktiska om man sitter i rullstol, men för min del så gillade jag det, det var annorlunda. Kan verkligen rekomendera det hotellet. Allt var snyggt och det var god frukost i en fin matsal. Man kunde även ta gratis te eller kaffe när som helst under dygnet.

Så fort vi hade ställt våra väskor på hotellet gick vi till drottninggatan alla fyra, men delade upp oss så jag gick med mamma i några timmar. Letade studentklänning, utan större framgång. Tittade och provade säkert tio stycken i åtta olika affärer innan jag hittade en som satt helt perfekt, så den blev det!
Letandet fortsatte, dock efter skor nu, och det var ännu svårare med tanke på hur kräsen jag är, så inga skor den dagen. Däremot såg vi massor av demonstranter, mest på sergels torg där dom hade pannkakskyrkor och banderoller och megafoner och hela köret. Inte för att man hörde vad dom sa, men enligt alla skyltar dom hade överallt så gillade dom nog inte USA. Ja, eftersom det var första maj så stängde affärerna vid femtiden, och efteråt traskade vi tillbaka till hotellet för att byta om och gå till oskarsteatern som låg två byggnader bort, fanns bara ett casino mellan. Vi var och kollade på "My fair lady" med Tommy Körberg, Helen Sjöholm och självaste Henrik Dorsin. Det var en trevlig överraskning, för när jag åkte till Stockholm visste jag inte ens vilken teater vi skulle se.
Och jäklar vad rolig den var, för att inte tala om bra. Dom var riktigt duktiga allihopa, men det bästa var utan tvekan på balen där Dorsin spelade någon kass gammal elev till Körberg och skulle berätta om alla språk han lärt sig, och höll upp ena handen för att följa på kartan vilka länder han var i, och började med att prata Svenska, sen skånska, danska, tyska och sen fortsatte det med alla möjliga språk. Österrikiska, Franska, spanska, kinesiska, arabiska, engelska, amerikanska, ryska, finska och sen tillbaka till Sverige. Det var helt insane vad fort han pratade! Och alla i publiken dog av skratt.
Efter teatern gick vi tillbaka till hotellet och drack te.

Under lördagen var det shopping som gällde större delen av dagen. Jag och mamma var ute så tidigt att affärerna inte hade öppnat än, så vi gick bort till stureplan och affärerna där. Sen fortsatte det förbi NK och tillbaka till drottninggatan. Mamma och jag gick åt olika håll efter ett tag, eftersom hon ville åka sina båtturer, så man han med ganska mycket. Hittade hur mycket kläder som helst, men inga skor förrän precis innan affärerna stängde. Gick då i gallerian med mamma och hittade två par. Dessutom ett par på drottninggatan precis innan. När affärerna sen hade stängt sa Louis att vi kunde åka och grilla med Björn. Så jag kastade in mig på hotellet, bytte om och lämnade alla saker och gick in på t-centralen och var sen ganska lost, så Louis och hans kompis fick åka och hämta mig. Sen åkte vi till.. ingen aning. Vi träffade en Axel med en studentmössa som han fått fem veckor innan studenten, och skulle få den riktiga på studentdagen. Stockholmare... Jag och Louis köpte korv med bröd och gick med dom andra till en sjö där Björn och typ fem andra var. Björn var kass på att få engångsgrillen att brinna haha. Och då menar jag kass, för så fort han bytte plats med en annan kille så började det brinna direkt. Och där var vi några timmar, tills det blev mörkt och kallt och Louis sa "manligt" så många gånger att jag började hålla räkningen, tror det slutade runt trettiofyra. Och Björn var en räddare i nöden och värmde mig, för det var så in i helvetes kallt. Jag satt med vinterjacka, Louis hade shorts och t-shirt. Än en gång... Stockholmare...
Efter många galna historier och hot mot en anka om att grilla den gick vi till Axels balkong en stund, sen stack jag, Louis, Axel och Robin till sjätte tunnan. Inte lika roligt som förra gången tyvärr, för där var inga lajvare och inga med långt hår, bara en massa folk som satt och sjöng, fel, vrålade. Sen spelade ett liveband med killar som hade kjolar. Kassa var dom. Och Louis, Axel och Robin hade konversationer som jag inte fattade någonting av.

Under söndagen vaknade jag vid halv nio fast mamma hade tänkt låta mig sova till tio eftersom jag kommit hem halv tre. Men jag ville inte missa Stockholm, så trots att jag mådde sjukt illa gick jag bort till gamla stan och träffade både Milla, hennes mamma och min egna mor på vägen dit. Favoritaffären i gamla stan hade inte öppnat, och enligt skylten på dörren skulle det inte öppna förrän tolv, den tiden jag skulle vara tillbaka på hotellet. Så jag gick vidare, men efter en stund, när jag passerade affären igen hade dom öppnat, vid kvart över tio. Hurra!
När affärerna tog slut gick jag bara runt och försökte hitta rätt, har fortfarande inte lärt mig var dom olika torgen i gamla stan ligger, men jag hittade båda till slut, och en massa små vägar, såklart. Sen traskade jag tillbaka till hotellet där vi tog våra saker och gick till stationen. Det var tydligen tänkt att på grund av banarbete skulle ta bussen till södra delen av Stockholm och sen fortsätta med tåget. Men det blev ändrat till att vi en timme senare skulle ta tåget från stationen, och tur var väl det med tanke på att jag hade tappat bort min gröna väska. Så Milla och jag sprang runt på alla ställen vi varit på, och hittade den till slut. I entren på hotellet.

Upptäckte på tåget hem att jag hade förbaskat ont på ovansidan av ena foten, och att det var svullet. Tydligen en belastningsskada enligt doktorn på avdelningen på sjukhuset. Konstigt med tanke på att jag gått med dom skorna sedan november förra året. Nåja, så går det. Foten mår fortfarande lite sådär, men man ska inte klaga, kunde varit värre.

Nu i veckan var jag en dag på ortopedmottagningen på CSK, mycket roligare denna gången, för nu hade jag någon att gå med, och var dessutom på mottagningen med barn. Haha det var en jättesöt liten pojke som var sådär lillgammal och när han skulle ta av ena skon sa han så roliga saker att alla vi som satt på expeditionen satt och garvade.
Men när vi skulle gipsa och avgipsa några, jäääklar vad ungar kan skrika och gråta! Det var nästan värre än vad dom skriker i krigsfilmer när inälvorna ligger utanför kroppen. Träffade en gammal lärare dessutom, hennes dotter skulle ta bort ett gips på benet. Hon kände igen mig också, trots att jag ser helt annorlunda ut nu, det sa hon dessutom.
På tal om att se annorlunda ut, ska se om en gammal kompis kan skicka bilder från nian. Skolavslutningen och resan till auschwits. Hade verkligen varit roligt att ha dom bilderna, eftersom alla egna bilder är borta. Datorn kraschade för några år sedan och vi kastade den innan vi fick reda på att man kan rädda bilderna med experthjälp. Är fortfarande lite irriterad över det, hade massor av bilder på den datorn som jag hade gjort vad som helst för att ha kvar.
Iallafall. Bilderna som den förra klasskompisen ska skicka om hon hittar bilderna är ganska förfärliga. Men ändå helt underbara. Min frisyr kan man ju diskutera. Skulle bleka håret för att kunna färga det grönt, men eftersom jag haft svart hår innan blev håret.. tja.. blondt längst upp, sen mörkare och mörkare och topparna var nog oranga. Men det gröna fastnade ändå. På vissa ställen. Där det var blondt med andra ord. Det var förjävla fult, och jag älskade det bara därför.

Nu ska jag sova. Jobbar dag imorgon, upp kvart över fem alltså.
På återseende mitt herrskap.
1 Louis:

skriven

Björn var verkligen värdelös på det där med grillen ja, hur i hellskotta ska han klara sig i Boden?

Beats me...



Och det är kul att säga "Manligt", för jag fick det från en kåt skåning;)

Dessutom hade du kunnat säga till om du inte förstod vad vi pratade om, så hade vi gärna pratat med dig om vad du vill. Du är gästen liksom:)

Kommentera här: