Här går det undan, ska du med ner i källaren och springa fram och tillbaka längs de underjordiska gångarna?
Efter endast en veckas praktik fick man vara med på första operationen, sitta bredvid i gröna kläder, sådana som Turk har i scrubs. Jag kan väl säg som såhär. Jag är glad att jag var med på operationen innan lunch. Det var overkligt på något sätt. Där sitter en man och skär i en annan människas ben, det är blod överallt, köttslamsor tas bort, blodiga metallbitar skruvas ut och mellan varven hörs ett knastrande ljud när kirurgen drar med verktygen mot själva benet innuti människokroppen. Jag tar härmed tillbaka besvikelsen över att inte ha hela APU:n på sju veckor i en operationssal.Nepp, det är förbaskat mycket roligare på vår avdelning med dom tidigare nämnda handledarna.
Men det var ändå kul att ha sett hur en operation går till, inte varje dag man får den chansen.
Kan ju tillägga att jag nu för tiden övningskör nästan varje dag, och känslan av att vara en trafikfara minskar för varje gång. Dock påstår jag inte att jag kan köra bil, vilket fänrik förtydligade i torsdags.
Heh. Då skulle han inte ha sett mig för fem månader sen säger jag bara..
By the way. Sen när skriver jag såhär ordentligt?
På återseende mitt herrskap
skriven
Uuu, vad spännande. Men du ska alltså inte bli kirurg?