Dagens i-landsproblem
En anledning till varför Finland lämnade min hatlista var på grund av att man kunde slippa gå hungrig där. Man kunde gå till en kiosk, ett fik, en restaurang eller en stormarknad utan att inse att det enda man kunde äta var ett äpple, en påse cashewnötter och en vitamindricka för att slippa bli undernärd. Jag vet inte hur många gånger jag stått och letat efter en baguett utan kött eller en yoghurt utan laktos. Jag vet inte ens vad det är jag väntar mig att en dag få hitta, där är alltid bara samma sak.
Störst sannolikhet är att man måste köpa ingredienserna för sig, vilka man sen får laga ihop om man hittar ett kök eller bara äta råa, och det är inte alla länder som har någon form av köttvariant som quorn eller soya vilket slutat med att man står där i ett val mellan tretton olika grönsaker att göra något kreativt av på resande fot.
De få gånger man letar efter ett vegetariskt och laktosfritt alternativ i en snabbmatsrestaurang står man där med en påse morötter och en mugg vatten, eller så avstår man helt enkelt från att lägga pengar på något man bara kommer bli ännu hungrigare av.
När jag är hemma är det inga problem, då kan jag laga lasagne på quornfärs och soyagrädde, pasta med zucchini-sås eller soyaburgare med mjölkfri potatissallad och en massa olagade grönsaker. Det är när jag väl lämnar köket, eller värre - landet, som man alltid hamnar i den där stressande irritationen vid hunger och man inte hittar något som är anpassat för veganer.
Om det inte finns en vilja att möta alla kunders behov kan en del väl iallafall överlägga idén att ta in lite mer grönt för köttätares hälsas skull, eller åtminstone för att göra ett statement gällande vart man står i frågan om ett välmående klimat.
Störst sannolikhet är att man måste köpa ingredienserna för sig, vilka man sen får laga ihop om man hittar ett kök eller bara äta råa, och det är inte alla länder som har någon form av köttvariant som quorn eller soya vilket slutat med att man står där i ett val mellan tretton olika grönsaker att göra något kreativt av på resande fot.
De få gånger man letar efter ett vegetariskt och laktosfritt alternativ i en snabbmatsrestaurang står man där med en påse morötter och en mugg vatten, eller så avstår man helt enkelt från att lägga pengar på något man bara kommer bli ännu hungrigare av.
När jag är hemma är det inga problem, då kan jag laga lasagne på quornfärs och soyagrädde, pasta med zucchini-sås eller soyaburgare med mjölkfri potatissallad och en massa olagade grönsaker. Det är när jag väl lämnar köket, eller värre - landet, som man alltid hamnar i den där stressande irritationen vid hunger och man inte hittar något som är anpassat för veganer.
Om det inte finns en vilja att möta alla kunders behov kan en del väl iallafall överlägga idén att ta in lite mer grönt för köttätares hälsas skull, eller åtminstone för att göra ett statement gällande vart man står i frågan om ett välmående klimat.