Drogberoende - vem ska vi skylla på?

Efter att jag dagligen började lyssna på Spotify här i Österrike snubblade jag plötsligt in på det gamla oi-bandet Perkele och deras låt ”one to blame”. Översatt till svenska sjunger dom om hur idiotiskt det är att ta droger, ”jag kommer inte gråta när du dör, vem som helst kan berätta för dig hur dumt det är, det är du själv som väljer att köra in det i blodet så du är den enda som kan skyllas på”.

 

Förutom de otroligt dåligt formulerade meningarna blir jag även trött på varför folk inte tänker ett steg längre. Varför börjar folk med droger? Är det för att totalt fucka up sina liv, för att det verkar fint och romantiskt, eller kanske på grund av verklighetsflykt? Det börjar alltid med någon typ av stimulans, vilken drog det än handlar om. Man får adrenalin eller blir nerlugnad, det fyller ett syfte för den som provar och fortsätter. Sen kommer beroendet, det som kör en rakt ner i skiten vid tyngre grejer.

 

Men man är naiv om man tror att det bara är att hytta med fingret och berätta för någon som är fast i ett beroende, vilket det än handlar om, att ta sig samman och välja en bättre riktning. Det är inte alla som hamnar i ett läge för att testa, och nu menar jag inte ”lätta” droger som att röka lite marijuana på fester då och då, men har man väl nått den gränsen kan man ge sig fan på att det är en människa som behöver hjälp på ett eller annat sätt - på ett plan långt under själva drogproblemen.  

 

Så att hatiskt ösa ur sig sina totalt osympatiska åsikter mot någon som mår så dåligt att hen kör in dödlig skit i kroppen för att slippa verkligheten är alltså inte ett fungerande sätt att hjälpa någon tillbaka på fötter.

 

 
 
1 Cecilia | Färgglad hårdrockare:

skriven

Det är otroligt dumt att ta droger, men att enbart säga "du får skylla dig själv" och som i texten "jag kommer inte gråta när du dör" är bara så fel och får personen i fråga att må ännu sämre. Jag har inga erfarenheter av droger men jag har självskadebetenden, eller jag skadar mig ytterst sällan nuförtiden men tankarna finns där fortfarande och det händer att jag än idag skadar mig för att lätta på alla känslor. Det är inte så lätt att bryta en gammal vana.

Hade jag någon gång skurit mig för djupt, med flit eller avsikt, och kanske till och med dött då hade jag inte velat att folk hade tänkt "ja men hon fick väl skylla sig själv, det är inget att gråta över hon var ju så dum". Ja det är oerhört korkat, men jag kan inte rå för hur jag mådde och hur jag mår nu. Jag (och många andra) behövde något för att i panik få ångesten att försvinna, men det var ingen varaktig lösning det blev en ond cirkel.

Dumt är det, men att säga att jag bara får skylla mig själv är också dumt.

Svar: Men exakt, och det gäller ju alla dåliga beroenden man har. Hur logiskt vore det att folk skulle ta droger för att det verkar jättemysigt liksom? Hitta orsaken, skrapa inte lite på ytan och klaga på hur fel man gör, det säger bara hur lite man har reflekterat över hela grejen.
Jenny

Kommentera här: