JennyHeltEnkelt - Italien dag två

Italien dag två - Treviso och Venedig

17 maj 2011, 13:03

Vaknade upp i en skön säng i utkanten av Treviso, och var snabbt utanför dörren med kameran i högsta hugg i väntan på att Hannah skulle bli klar. Tog mig till baksidan av byggnaden men blev stannad av en man som inte kunde ett ord engelska. I högt tempo försökte han förklara att jag inte fick vara där, och han pekade hit och dit med sin käpp. Här var första tillfället under resan då jag fick känna på italienarnas vänlighet. Att han schasade ut mig från gården innebar ändå att han ville fortsätta prata, trots att vi båda förstod att vi inte kunde begripa ett ord av vad den andra sa.

Han visade mig till busshållsplatsen, och även en man från vårat hostel som satt i fönstret och rökte hakade på och försökte ge beskrivningar med sin skrangliga engelska. När Hannah och jag sen var på väg hittade vi dock inte biljettluckan och traskade istället. En man slängde ur sig att vi skulle vara framme på stationen efter bara tjugo minuters promenad, men en halvtimme senare gav vi upp och frågade vidare. En man som stod och tankade på en bensinstation var snäll och körde oss dit, vilket tog ungefär fem minuter.

Efter att ha missat första tåget köpte vi frukost och hoppade därefter på nästa mot Venedig där vi ställde oss i kön till tågstationens informationscenter. Efter en halvtimmes väntan fick vi äntligen vår fråga ställd - hur vi kunde hitta till vår campingplats, och svaret vi fick var en vägbeskrivning till platsen där alla bussar gick från.. Utanför stationen tappade vi bort varandra det första vi gjorde, och det var inte det sista tillfället under resan. I nästa kö då vi skulle köpa vår bussbiljett träffade vi en amerikan som varit ute och rest i tre år med sin fru, och var nu uppe i sextiofem länder. För att få råd till detta hade de sålt både sitt hem och företag, hur jäkla coolt är inte det.

Vår bussresa var speciell då varken busschauffören eller resenärerna kunde någon engelska, och vi hade ingen aning om vart vi skulle gå av. Men med papperslappar och kroppsspråk kom vi långt och hamnade rätt. Campingen såg fräsch ut, och vi fick det minsta rummet i världshistorien dit vi packade in våra saker innan vi for tillbaka in till Venedig.

Och vi gick och gick, bland dessa gamla byggnader, labyrinter av små gator och på broarna över vattnet fulla med gondoler och tillhörande män med randiga tröjor. Värmen drog på ganska rejält och det var en helt grym dag, den bästa under hela resan skulle jag vilja påstå. Under eftermiddagen fortsatte vi i andra sidan stan och satte oss till slut på en restaurang och åt den första italienska pizzan. När vi sen fick notan och upptäckte att vi fått betala två euro var för bordet hade vi lust att bära med oss det på väg ut därifrån.

Resten av kvällen fortsatte vi ta oss runt de små, små, vägarna, och hittade även en död råtta på en av broarna. Vi provade även en del av de maskeradmasker som såldes i alla hörn, både i dyra affärer och i marknadsstånden ute på gatorna.

Stack sen tillbaka till campingen och träffade en av Hannahs kompisar från skolan, och hur stor chans är det egentligen att träffa någon man känner på en liten camping i utkanten av Venedig?

Därefter upplevde vi den värsta natten genom tiderna då rummet varken hade element eller varma filtar och Italien visade sig vara svinkallt under nätterna innan sommaren drog igång på riktigt.

Kommentera här: