Helgen
I fredags stack jag bort till Robert, mannen med Norgeflaggan på jackärmen jag skrev om förra helgen, och vi kollade på band of brothers näst sista två avsnitt och satt och snackade, ritade och lyssnade på musik.
Alltså denna människa till att vara så otroligt sjukt awesome på att rita, jag har aldrig sett något liknande. Det är så overkligt bra att jag inte ens kan förstå hur det är möjligt att kunna göra för hand.
Får fråga honom sen om det är okej att lägga ut en av hans bilder här, så jag återkommer med det.
I lördags var jag kvar hos honom fram till kvällen då jag åkte hem och duschade, för att därefter ta mig tillbaka till staden igen. Enligt busstidstabellen skulle bussen gå härifrån tre minuter i halv, men när jag kom fram till hållplatsen 25 hade den redan gått två minuter tidigare. Dock stod där redan en buss vilken jag från början trodde var rätt och gick på, men med mina bristande tyskakunskaper kunde urskilja några ord om att det var en beställd buss för några fina herrar som sen anlände. De var dock allt för vänliga och lät mig åka med, utan att veta vart dom skulle någonstans. Uppenbarligen till en mörk gata långt från den ordinarie slutstationen efter att ha kört runt i halva Würzburg.
Jag träffade sen norska Kristina på haufbahnhof, järnvägsstationen, och promenerade därefter bort till Polska Basia, som såklart visade sig bo typ tjugo meter från platsen jag tidigare hoppat av bussen. För att komma till hennes lägenhet fick man gå genom en skola, ta hissen upp till en uteplats och ducka för ett lågt tak på väg in i rätt byggnad. Jag gillar de tyska arkitekternas idéer.
Där var även franska Fanny, australienska Hannah och Basias rumskamrat som jag såklart glömt namnet på.
Vi satt och drack vatten/vin och lyssnade på låtar dom förstört på radion. Robert kom dit också stack vi ut senare under kvällen. Först till ett salsaställe eller vad i hela friden det nu var, där vi nästan vände i dörren och promenerade vidare i jakten på det perfekta stället, vilket vi hittade efter ytterliggare ett ställe där det var fullt.
Bosatte oss i sofforna på ett café där vi satt ett bra tag innan vi tog oss tillbaka till salsaplatsen.
Vår utsikt var inte att leka med. Mitt framför oss hade vi en man som inte kunde dansa för fem öre. Det roliga var att han lyckades dansa tillsammans med några tjejer som var yngre än han själv. Och nu menar jag inte att han dansade i fel takt eller så, utan jag snackar pinsam fuldans som han säkerligen själv tyckte var både modern och attraktiv.
Men en stund efter alla tösabitar stuckit hem drog även jag och Robert bort till hans enkla hem och sov.
Kom sen hem igårkväll och hamnade mitt i familjens julfest. Dom har det tydligen inte alls som i Sverige där tomten kommer på julafton den tjugofjärde. Istället har dom en man som heter Nikolaus, men dom är klädd precis likadant som tomten, men kommer den sjätte. Dock var det ju den femte igår, fast eftersom det var helg så..
Efter vi ätit anlände alltså denna tomte-människa. Han hade en bok med sig och läste upp saker som vi alla, person för person, hade gjort bra detta året. Han sa åt mig att inte cykla när det regnar och är halt. Haha. Vi fick därefter en julstrumpa fylld med mandariner, nötter och choklad.
Rackarns rabarber att jag inte tar så mycket bilder, har nog inga från denna helgen tyvärr.
Men nu vet ni och på återseende mitt herrskap.