Tänk vad man kan hitta
Haha fatta kul jag hade innan. Tänkte kolla på en film som jag och Frits gjorde när vi var tretton, men det var inte alls vad jag trodde filmen handlade om. I början var det jag och Josse som fjantade oss och härmade dom i hipp hipp. Jag och Louise körde ett spel som vi gjort själva. Vi klädde ut en gitarr, dansade med en dammsugare, sålde pennor utklädda till araber, lådsasgrät på gatan. Jonna, jag och Josse lyssnade på system of a down och hoppade runt. Vi busringde, intervjuade affischer, ritade vesslan Malcolm. Jag var hemma hos Sophia och fick katter att hoppa upp på en vägg. Jag klädde ut mig till Benji i Good Charlotte, Josse och jag gjorde en historia om tre fåglar i en gran, Frits och jag dansade en gammal aerobicdans. Också självklart gungfastnandet vid lekplatsen! Fasen vad smidiga vi såg ut. Sen sprang det förbi en joggande kille som hoppade när han såg att han var med på film. Frits kallade honom Olle, och jag honom Göran. Sen kramade hon en lyktstolpe och skrek efter honom.
Eh. Ja, det var väl vad filmen handlade om i stora drag. Tänk att jag sett ut sådär. Långt, utsläppt, ofärgat hår, osminkad, svarta kläder och massa nitar. Undra vad som finns på alla andra band jag har här hemma från den tiden. Hmm..
I eftermiddags var jag och körde med trafikskolan, var några saker jag skulle tänka på, men läraren sa att han trodde på mig. Huuuuuga! Vilken press man känner. Ska plugga och köra som tusan i helgen.
Snart ska jag träffa Petri, och ut på nya äventyr.
Auf wiedersehen