När får man börja andas igen?
Har funderat halva kvällen på om jag egentligen har tid att skriva blogg just nu. Jag kom fram till att svaret blev nej, men jag gör det ändå.
Skolan håller på att ta livet av mig just nu. Att jag vet om allt jag måste göra på kort tid har gett mig en ständig huvudvärk och jag har knappt tid att sova längre. Jag kan ta igår som ett bra exempel. Skolan började tio över åtta med knappt tre timmars räddningstjänst om lagar, följt av en svenska b lektion där jag påbörjade ett arbete om språkhistoria som ska vara klart nästa vecka. Jag kom hem vid tre och efter en runda med hunden och att ha somnat av utmattning i soffan satte jag mig vid datorn runt fem för att börja på slutrapporten till projektarbetet. Sju timmar senare, runt tolvslaget, var jag ganska nöjd med resultatet på tolv sidor. Stressen fick mig att somna en timme senare.
Kanske jag verkar väldigt negativ och tråkig just nu, men allt känns så äckligt jobbigt, och det verkar ju aldrig ta slut.
Och hela övriga skolan är helt upp och ner vänd. Alla verkar vara lika skoltrötta vilket får oss att asgarva hela dagarna utan att egentligen ha något att skratta åt. Vi jämför tider om vem som somnade sist. Rekordet låg på tre natten till måndagen tror jag, och det rekordet låg hos någon som gick upp betydligt tidigare än vad jag själv gör, vilket är klockan sju.
Vanligtvis är jag skräckslagen tiden innan vi ska ut på praktik, men denna gången längtar jag faktiskt. Bara av den anledningen att lärarna inte kan tvinga på oss stora arbeten som knäcker oss under dom sju veckorna. Och när vi väl kommer tillbaka till skolan är det för sent för att dra igång med något nytt, då har vi bara två veckor kvar till studenten.
Skolan håller på att ta livet av mig just nu. Att jag vet om allt jag måste göra på kort tid har gett mig en ständig huvudvärk och jag har knappt tid att sova längre. Jag kan ta igår som ett bra exempel. Skolan började tio över åtta med knappt tre timmars räddningstjänst om lagar, följt av en svenska b lektion där jag påbörjade ett arbete om språkhistoria som ska vara klart nästa vecka. Jag kom hem vid tre och efter en runda med hunden och att ha somnat av utmattning i soffan satte jag mig vid datorn runt fem för att börja på slutrapporten till projektarbetet. Sju timmar senare, runt tolvslaget, var jag ganska nöjd med resultatet på tolv sidor. Stressen fick mig att somna en timme senare.
Kanske jag verkar väldigt negativ och tråkig just nu, men allt känns så äckligt jobbigt, och det verkar ju aldrig ta slut.
Och hela övriga skolan är helt upp och ner vänd. Alla verkar vara lika skoltrötta vilket får oss att asgarva hela dagarna utan att egentligen ha något att skratta åt. Vi jämför tider om vem som somnade sist. Rekordet låg på tre natten till måndagen tror jag, och det rekordet låg hos någon som gick upp betydligt tidigare än vad jag själv gör, vilket är klockan sju.
Vanligtvis är jag skräckslagen tiden innan vi ska ut på praktik, men denna gången längtar jag faktiskt. Bara av den anledningen att lärarna inte kan tvinga på oss stora arbeten som knäcker oss under dom sju veckorna. Och när vi väl kommer tillbaka till skolan är det för sent för att dra igång med något nytt, då har vi bara två veckor kvar till studenten.